Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, Svend - Dahl, Walter Scott - Dahl, Viggo - Dahl, Vladimir Ivanovitj - Dahlak el. Dahalak - Dahlander, Gustaf Robert - Dahlander, Magnus Emil - Dahlander, Robert - Dahlberg, Bror Herman - Dahlberg, Knut - Dahlberg, Ragnar Reinhold - Dahlbergh, Erik Jönsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Dahl, W. S__Dahlbergh
310
bogsamlere» (2:a uppl. 1919), »Den danske
bibliotekarstand» (1925 ff.) m. m. D. utger
sedan 1917 »Aarbog for bogvenner», sedan
1918 med P. Engelstoft »Dansk biografisk
haandleksikon», sedan 1920 med
Pedersen-Sejerbo »Bogens verden» och sedan 1923 »Den
nye litteratur». A. H-g.
Dahl, Walter S c o 11, norsk politiker och
jurist (1839—1906). Särskilt bekant som en
av aktörerna i riksrättsåtalet mot ministären
Selmer 1883; han blev 1885 sorenskriver. D.
var stortingsman 1874—79, 1883 och 1885—88,
tog verksam del i det politiska livet och var
en trofast anhängare till Johan Sverdrup.
Han var justitieminister i dennes ministär
1888—89 och skrev en utförlig biogr. över
Sverdrup (3 bd, 1899—1904). Ths.
Dahl, Vi gg o, dansk arkitekt (f. 1860). Var
elev av H. B. Storck och M. Borch, är bosatt
i Köpenhamn och har ritat privathus,
herrgårdar (även i Skåne), villor och komplex av
arbetarbostäder samt utfört förtjänstfulla
restaureringar av lantslott och herrgårdar. G-g N.
Dahl, Vladimir Ivanovitj, se Dalj.
Dahlak el. D a h a 1 a k, öar i Röda havet
utanför Massaua; 1,500 inv.; låga, vita
kalkklippor med sparsam vegetation. Förr drevs
där betydande pärlfiske. Tillhöra Italien.
Dahlander, Gustaf Robert,
civilingenjör, teknisk lärare (1834—1903). Genomgick
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och
skepps-byggeriskolan i Karlskrona samt tog 1856
civilingenjörsexamen
vid Högre
artilleriläroverket på Marieberg,
utnämndes 1862 till
lektor vid Chalmersska
slöjdskolan och 1870
till prof, i teoretisk
och tillämpad fysik vid
Tekniska högskolan
(dåv. Teknologiska
institutet). D. deltog
1872—76, först såsom
sekreterare, sedan som
led., i kommittén för
den tekniska undervisningens ordnande och
var 1890—1902 t. f. rektor för Tekniska
högskolan. Han blev 1873 led. av Vet.-akad. och
1893 fil. hedersdoktor vid Uppsala univ. —
Som vetenskaplig författare inom olika
områden av fysiken var D. synnerligen
produktiv och utgav på sin tid allmänt använda
läroböcker bl. a. i tillämpad värmelära samt
rörande elektriciteten och dess förnämsta
till-lämpningar. G. H-r.
Dahlander, Magnus Emil, arkitekt (f.
1862 2/a), syssling till Robert D. Studerade
vid Tekniska högskolan i Stockholm samt i
Köpenhamn, vistades i U. S. A. 1888—96 och
byggde där ett par kapell i Brooklyn, var 1899
—1914 stadsarkitekt i Örebro, där han ritat
läroverksbyggnader, villor m. m. Han blev
länsarkitekt i Kopparbergs län 1920 och i
Västmanlands län 1922. G-g N.
Dahlander, Robert, ingenjör (f. 1870 8/«),
son till G. R. D. Utexaminerades 1890 från
Tekniska högskolans avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst men ägnade sig snart åt det
elektrotekniska facket.
1893—1902 var han
anställd vid Allmänna
svenska elektriska a.-b.
i Västerås och blev där
chef för bolagets avd.
för elektriska banor
och andra
transportanordningar. D.
verkställde 1902 på
uppdrag av
Järnvägsstyrelsen en utredning om
elektrisk drift å
statsbanorna, ledde de 1905
—07 företagna försöken med elektrisk drift
vid statens järnvägar samt blev 1908 chef för
den i Järnvägsstyrelsen inrättade byrån för
elektrisk drift. S. å. övergick han till
Stockholms stads tjänst som direktör för stadens
gas- och elektricitetsverk, som sedermera
under hans ledning undergått omfattande
utvidgningar och förändringar. G. H-r.
Dahlberg, Bror Herman,
rättsveten-skapsman (f. 1860). Blev jur. dr 1893, s. å.
docent i förvaltningsrätt och rättshistoria vid
Uppsala univ. och var 1898—1925 prof, där i
speciell privaträtt. D. har gjort sig känd som
kunnig och skicklig försvarare av de enskildas
rätt i statens vattenfallsprocesser. Han har
skrivit bl. a. »Bidrag till svenska
fattiglagstiftningens historia» (1893), »Om
strand-eganderätten enligt svensk rätt» (1897), »Till
frågan om kronans vattenrätt» (1902, 1905).
D. har 1912—14 avgivit (sedan publicerade)
utlåtanden i rättstvister ang. Krångedeforsen
och Lanforsen. -1m-
Dahlberg, Knut, ämbetsman (f. 1877 23/s).
Blev 1908 stadsnotarie och 1913 rådman i
Malmö samt insattes i inkorporations- (1913)
och stadsplane- (1916)
lagstiftningskommitté-erna och folkhushållningskommissionen (1916;
vice ordf.). D. var chef för Jordbruksdep. i
Swartz’ ministär (30 mars—19 okt. 1917) och
konsultativt statsråd först i De Geers, sedan
i v. Sydows ministär (27 okt. 1920—30 okt.
1921). Sedan 1922 är han vice verkst.
direktör i a.-b. Svenska handelsbanken.
Dahlberg, Ragna r R ei nh old, finländsk
biblioteksman (f. 1877), sedan 1918 äldre
underbibliotekarie vid Helsingfors univ:s bibi.
D. har gjort sig bemärkt genom bokhistoriska
fynd och forskningar, särskilt rörande svenska
tryck från reformationstiden. H. E. P.
Dahlbergh, Erik Jönsson, greve,
krigare, fält- och fästningsingenjör samt
arkitekt (1625 lo/io—1703 16/j). D. föddes i
Stockholm, gick i skola i Västerås, Uppsala,
Norrköping, Söderköping och Hamburg, blev 1641
skrivare hos generalkamreraren Gerhard
Rehn-sköld i Poihmern, fick 164(* anställning som
kammarskrivare vid pommerska staten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
