Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlbergh, Erik Jönsson - Dahlbom, Anders Gustaf - Dahlbäck, Carl Jonas - Dahle, Lars Nilssön - Dahlem - Dahlerup, Hans Birch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Dahlbom—Dahlerup, H. B.
314
skär, Landskrona, Karlsten, Kalmar med
Grim-skär, Bohus samt många i Sveriges utländska
besittningar (t. ex. Reval, Narva, Nyen,
Stral-sund, Stettin, Wismar, Stade och Karlsburg).
Såsom fästningskonstruktör hyllade D. först
den nederländska, sedan den franska skolan,
men snart blevo hans förslag alltmera
självständiga, ehuru han liksom sin store samtida
Vauban ej angav något visst
befästningssy-stem utan alltid lämpade sina planer efter
förhållandena på platsen. Särskilt hans
sjö-kastell oeh tornbefästningar (ofta i flera
våningar) ha tjänat till mönster för senare
fäst-ningsbyggare, bl. a. Montalembert.
D. försökte sig även och med framgång
såsom arkitekt, varom bl. a. rådhuset och västra
kapellet i Jönköping, friherre G. Soops
gravkor vid Askersunds landskyrka och D:s eget
gravkor vid Turinge kyrka ännu bära vittne.
Han inredde även flera våningar samt kyrkan
i Jönköpings slott, uppgjorde ritningar till
monumentala fästningsportaler m. m., till
bo-ställshus för indelta arméns befäl och, tills,
m. N. Tessin d. ä., till »publique» hus i
Karlskrona, varjämte han under någon tid hade
överinseende över Borgholms slottsbyggnad.
Nämnas kan även, att D. hade befattning med
ordnandet av rikets kartverk samt att han
uppgjorde stadsplan för Karlskrona.
D. utförde teckningarna till Karl X Gustavs
historia av Pufendorf. 1661 fick han i uppdrag
att »geografiskt avteckna Sveriges förnämsta
städer m. m. samt däröver göra en kort
beskrivning». Hans teckningar stuckos sedan i
koppar av företrädesvis franska och
holländska mästare samt utgåvos, jämte text, under
titeln »Suecia antiqua et hodierna» (se S u
e-cia antiqua), senast utg. av A. Rydfors
(1910) och E. Vennberg (1920—24). »Erik
Dahlberghs dagbok», skildrande hans levnad
från spädaste år t. o. m. 1699, har fullständigt
utgivits av Herman Lundström (1912), »Erik
Dahlbergs bataljplaner till Karl XI :s och
Karl XII:s historia» av B. Steckzén och N.
Wimarson (1922). — D:s porträtt återges på
vidstående plansch.
Litt.: Hj. N. Heden, »Erik Dahlberg» (1900);
G. Björlin, »Karl X Gustav och E. D.
vid övergången av Stora Bält» (1921; han
söker där bevisa, att D. ej spelat den
huvudroll vid företaget, som vanl. tillskrivits
honom; jfr kritik av L. W:son Munthe i
Tidskrift i Fortifikation 1922). Till 300-årsdagen
1925 utgavs av E. Ericsson och E. Vennberg
»Minnesteckning över E. D., hans levnad och
verksamhet» (1925). G. U.; L.W :son M. (L. D.)
Dahlbom, Anders Gustaf, entomolog
(1806—59). Blev fil. mag. 1829, docent 1830,
adjunkt i entomologi 1841 och e. o. prof,
i samma ämne 1857, allt vid Lunds univ. D:s
stora arbete »Hymenoptera europæa præcipue
borealia» (2 dir, 1843—53) är av grundläggande
betydelse för steklarnas systematik.
Dahlbäck, Carl Jonas, skolman (1829—
1907). Fil. dr 1857 i Uppsala, var D. 1864—99
lektor i svenska och filosofi samt rektor vid
Högre allmänna läroverket i Falun. D. skrev
avh. i filosofi (boströmiansk) o. estetik samt till
förmån för nystavning. — Hans son Sigurd
D. (f. 1866), jur. kand. 1892, advokat, utgav
1914 under märket Erik Fahlman den
livfulla romanen »Firman Åbergson».
Dahle, Lars Nilsson, norsk missionär
och språkforskare (1843—1925). Genomgick
1864—66 missionsskolan i Stavanger,
studerade 1867—69 vid univ. i Oslo teologi och
semitiska språk samt
utsändes 1870 som
missionär till norska
missionen på Madagaskar
I Antananarivo ledde
han en skola för
utbildning av infödda
präster och lärare,
studerade språket och skrev
läroböcker. 1877—87
var han med biskops
myndighet
tillsynings-man över norska
Mada-gaskarmissionen. Sam
tidigt var han 1873—87 en av de ledande i en
internationell protestantisk missionärskommitté
för översättning av bibeln på malagassiska.
D. offentliggjorde dels en stor samling av de
inföddas sagor och visor, »Specimens of
ma-lagasy folklore» (1877; företalet på eng.,
återstoden på malagassiska), dels en följd
gram-matiska och kulturhistoriska avh. i The
Antananarivo Annual and Madagascar Magazine,
av vilka flera vunno stort erkännande inom
den vetenskapliga världen. Hälsoskäl tvungo
honom 1888 att återvända till Norge, där han
1889—1920 var norska Afrika- och
Mada-gaskarmissionens högste ledare som
sekreterare i missionssällskapet.
Missionslitteratu-ren har D. riktat med »Madagaskar og dets
beboere» (2 bd, 1876—77) samt självbiografien
»Tilbakeblik paa mit liv og særlig paa mit
missionsliv» (3 bd, 1922—23). (G. Lbrg.)
Da’hlem, villaförstad i s. v. Berlin, 10 :e
distriktet. Jfr Berlin, sp. 52.
Dählerup, Hans Birch, frih., dansk
sjöofficer (1790—1872). Deltog 1808 som löjtnant
på linjeskeppet »Prins Christian Frederik» i
den strid vid Själlands odde, då det förstördes
av engelsmännen, och råkade såväl då som
två gånger senare i engelsk fångenskap. Som
kapten hemförde han 1838 på fregatten »Rota»
Thorvaldsen och en del av dennes konstverk
från Italien. Han blev 1849 österrikisk
vice-amiral med uppgift att reorganisera
Österrikes flotta, hade s. å. med denna betydande
andel i intagandet av Venezia och belönades
härför med österrikisk friherrevärdighet.
Reformarbetet vid österrikiska flottan fortsatte
D. till 1857, då han fann sig böra taga avsked
som av officerarna illa sedd utlänning. 1861
—64 tjänstgjorde D. i österrikiska
marinförvaltningen och tog definitivt avsked i
samband med Österrikes krig mot Danmark. D :s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
