Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahomey - Daidalos - Dail Eireann - Daily Chronicle - Daily Express
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Daidalos—Daily Express
330
trappstegsvis till vattendelaren
mot Niger; åt s. flyter Ouémé.
Landskapskaraktären är savann,
i n. stäpp. Inom låglandet
vidsträckta regnskogar.
Befolkningen utgöres av skilda
negerstammar och är ojämnt fördelad.
Tätast befolkat är kustlandet; stora
ödemarker inåt landet.
Daho-m é e r (se d. o.) el. d j e d j e
(omkr. 370,000) äro huvudfolk i s.
(Bas D.), de krigiska och
kraftfulla b a r i b a inom det forna
Borgou huvudfolk i n. (Haut D.).
Spridda bo här haussa och fulbe.
Koloniens huvudprodukter äro
olja och kärnor från oljepalmen,
som ymnigt växer vild i
regnskogarna i s. och odlas på
plantager samt i byarna; exporten
1922 resp. 11,645 ton och 34,726
ton. I mellersta D. odla*s bomull. Det
inhemska jordbruket alstrar främst majs,
därjämte jams, maniok, hirs, bönor, ris m. m.
I n. idkas vid sidan av jordbruk
boskapsskötsel (hästar, nötboskap, får). Regeringssäte är
Porto-Novo (20,103 inv. 1921) vid
kustlagunen i ö., huvudhamn Kotonou; Ouidah vid
kusten i v. var tidigare en huvudort för
slavhandeln. Huvudstad i det egentliga D. är
Abo-mey på höglandet i s. Järnväg från Kotonou
till Savé i det inre, därifrån automobilväg
till Niger. Om klimat, naturförhållanden,
näringsliv m. m. jfr i övrigt Guinea och
Franska Västafrika.
Riket D. grundades 1625, fick Abomey
till huvudstad, organiserades som krigarstat
och utvidgades under 1700-talet till kusten
genom införlivande av staterna Allada,
Ouidah m. fl. Här öppnades en omfattande
slavhandel med europeiska köpmän av olika
nationer, som hade sina fort på kustplatserna,
och slavar togos genom slavjakter och krig.
Styrelseformen var absolut despoti. Bland
landets kvinnor utsåg konungen ett
amason-garde, som övades till dödsförakt och
stridslystnad. Sin största makt nådde D. under
konung Ghezo (d. 1858). Från mitten av
1800-talet blev de europeiska makternas politiska
inflytande märkbart genom engelsk blockad
av kusten mot slavhandeln samt tävlan om
kustplatserna mellan England, Frankrike och
Portugal, varvid Frankrike vann försteget,
besatte Kotonou (1884) och träffade
uppgörelse med övriga europeiska makter.
Förgäves sökte nu D., efter ett första krig 1890,
bevara sitt oberoende. 1892 tvang överste
Dodds i spetsen för franska och senegalesiska
trupper D:s konung, Behanzin, att uppge
Abomey. 1894 måste denne giva sig fången; han
dog i Algeriet 1906. D. införlivades med
Franska Västafrika (se d. o.) och har
småningom allt fastare organiserats som fransk
koloni. — Litt.: A. de Pomian, »Dahome, land
och folk» (i Ymer 1895); G. Frangois, »Notre
Kvinnliga soldater i Dahomey. Fotografi från 1880-talet.
colonie de D.» (1906); A. Le Hérissé, »L’ancien
royaume de D.» (1911); H. de Kerillis, »De
l’Al-gérie au D. en automobile» (1925). A. B-n.
Dai’dalos (lat. Daè’dalus), mytisk konstnär.
Född i Aten, flydde han på grund av ett mord
till Kreta. Där byggde han, på konung Minos’
befallning, bl. a. den ryktbara labyrinten till
fängelse åt vidundret Minotauros, och när han
sedermera själv inneslöts där, förfärdigade han
åt sig och sin son Ikaros vingar, medelst
vilka de flydde till Sicilien. Ikaros flög dock
för nära solen, så att vaxet i vingarna smälte,
varför han nedstörtade i det hav, som efter
honom kallades det ikariska. D. uppges ha
varit den förste, som skapade bilder med
frigjorda lemmar och ledigare kroppsställning;
andra uppge, att hans statyer kunde röra
sig. Han blev en representant för skulpturen
i trä och sedermera i sten, och de äldsta
grekiska konstnärerna sattes i förbindelse med
honom. A. M. A. (M. Pn N-n.)
Dail Eireann [dä’l ä’aran], gael., »irländsk
folkförsamling», namn först på det av Irlands
sinnfeinare 1919 sammankallade självständiga
parlamentet, därefter sedan 1922 på nedre
kammaren i Irländska fristatens
tvåkammar-representation. Se Irland, historia, och
Irländska fristaten. V. S-g.
Daily Chronicle [déFli krå’nikl], liberal
daglig (vardagar) morgontidning i London,
grundad 1876 av Edward Lloyd (1815—90),
1918 inköpt av sir Henry (sedermera lord)
Dalziel och sedan 1922 ägd av ett aktiebolag.
D. har starka socialradikala traditioner,
övergick 1899, under boerkriget, från kritik av
till försvar för regeringens sydafrikanska
politik och har under de senaste åren haft
moderatliberal färg samt sedan 1918 varit Lloyd
Georges organ. Bland dess huvudredaktörer
märkes H. W. Massingham, 1895—99. V. S-g.
Daily Express [déITi ikspre’s], daglig
(vardagar) nyhetstidning i London, uppsatt 1900
av C. A. Pearson (se d. o.) som
billighetstid-ning efter mönstret av Daily Mail och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
