Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal (fördjupning) - Dal (landskap) - Dal (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Dal
340
Fluvial erosionsdal med V-formad profil. Säterdalen, Dalarna.
skurna i dalsidan eller avlagrade mot
densamma, vilka äro rester av äldre dalbottnar
från tidigare skeden; terrasserna ge ofta goda
upplysningar om d:s tidigare historia,
vattenmängden i dalen och därmed om klimatiska
förhållanden i tidigare perioder. — I fråga
om dalars eller floders olika
utvecklingsstadier får man med W. M. Davis tala om deras
ungdom, mognad och ålderdom. —
Vid den bakåt gående erosionen kunna
stundom mera höglänta områden helt skäras
igenom och en dränering av landskapet
åstadkommas, som bestämt avviker från den
dit-tillsvarande, så att ett nytt dal- och
flodområde erövras och förenas med det äldre.
Sådana d. kallas ofta genombrottsdalar.
— Med hänsyn till dalarnas form bör man
särskilt lägga vikt vid den typ av djupt
in
Glacial erosionsdal med U-formad profil. Neitarepvagge, Lappland.
skurna, jämförelsevis
smala dalar, som efter
Colo-radoflodens bädd kallas
k a n j o n (se d. o.).
Mellan den djupa och smala
rännan i berglandet och
den breda, flacka d. på
slättlandet finnas alla
övergångar, men när den
fluviala erosionen har
utformat d., är alltid dess
profil V-formad, med
spetsigare eller trubbigare
vinkel, medan däremot
d., vilkas utformning helt
eller delvis förorsakats av
iserosion genom glaciärer,
ha en U - f o r m a d profil
med flatare botten och
ganska jämnt avslipade
sidor. I
högfjällstrakterna utgrävas ofta i
bergssidorna genom glacial
upprymning av löst
ma
terial smärre dalar med rundad omkrets
och stundom amfiteatraliskt eller
nisch-formigt insänkt botten, s. k. cirkusdalar;
för dessa brukas också namnet b o t n av
norskt ursprung och kar av österrikiskt.
Där glaciärerna i ett tidigare skede haft
större utbredning än nu, är det ingalunda
sällsynt, att bidalarna mynna ut i
huvuddalen betydligt över dennas botten och bilda
hängdalar, över huvud taget
förekommer det’ganska ofta, att dalar i riktning
och anordning äro oberoende av de nuvarande
orografiska förhållandena och sålunda
härröra från en geologiskt förfluten tid. Man
kallar dem epigenetiska d., och ett
stort antal av genombrottsdalarna bör
hänföras hit. — Längsdalar kallas sådana d.,
som förekomma i bergskedjor parallellt med
dessas veckningsaxlar.
Förkastningar kunna också
ge upphov till d.
Benämningen sprickdal
hänför sig därtill. Oftast är
det fråga om en sänkning
mellan två förkastningar,
en g r a v s ä n k a, t. ex.
Rhendalen mellan
Schwarz-wald och Vogeserna. De
flesta stora dalar äro
resultatet av en lång,
skiftande, ofta invecklad
geologisk process med
växelverkan mellan tektoniska
processer och erosion. K. A. G.
Dal, landskap, se
Dalsland.
Dal, härad vid
Östergötlands Vätterkust;
omfattar slätten mellan
Vad-stenaviken, Tåkern samt
n. delen av Omberg om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
