Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal (härad) - Dal (kontrakt) - Dal (socken) - Dal (säteri) - Dal (Nyadal, samhälle och sågverk) - Dala (socken) - Dala (Stora, säteri) - Dalaborg - Dala hundare - Dala—Hälsinglands järnväg - Dalai lama - Dalai-nor - Dalalagen (Dalelagen) - Dala—Ockelbo—Norrsundets järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Dal—Dala—Ockelbo—Norrsundets järnväg
342
kring Vadstena, Östergötlands län; 138,69
kvkm, 4,667 inv. (1926). Från Tåkern Mjölnaån
till Vättern. D. är Östergötlands minsta härad.
Omfattar 8 socknar: Strå, S:t Per, Nässja,
Örberga, Herrestad, Källstad, Rogslösa och
Väversunda. 8,918 har åker (74 % av hela
arealen, Sveriges maximisiffra n. om Skåne),
1,823 har skog (framför allt på Omberg), 547
har äng. D. genomlöpes av den .
smalspåriga järnvägslinjen Fågelsta—Vadstena—
Ödeshög, som i Borghamn når Vättern.
Tillhör Aska, Dals och Bobergs fögderi och
domsaga (tingsställe Motala) samt bildar med
Vadstena Dals kontrakt.
Dal, kontrakt i v. Östergötland av
Linköpings stift, omfattar 4 pastorat: Vadstena,
S:t Per och Strå; Herrestad och Källstad;
Rogslösa och Väversunda; Örberga och Nässja;
144,63 kvkm, 7,649 inv. (1926).
Dal, socken i s. v. Ångermanland; Boteå
tingslag, Västernorrlands län; 111,53 kvkm,
1,271 inv. (1925). Genomflytes i sydöstlig
riktning av ett mindre vattendrag (Dalsån)
genom Lesjön till Bollstafjärden av nedre
Ångermanälven. Huvudbygd i dalgången. 667
har åker, 9,036 har skogs- och bagmark.
Ingår i Torsåkers och Dals pastorat, Härnösands
stift, Ådalens kontrakt.
Dal, säteri i Fjärås socken, n. Halland,
under Gåsevadholm (se d. o.).
Dal (Ny a dal), samhälle och sågverk i Nora
socken, Ångermanland, vid nedre
Ångermanälven, nära mynningen; 800 inv. (1921).
Sågverket, som tillhör Sandö sågverks-a.-b., har
5 ramar och är taxerat till 425,700 kr. (1924).
Dala, socken i det inre av Västergötland,
ö. delen av Gudhems härad, Skaraborgs län;
24,59 kvkm, 688 inv. (1926). Mest jämna
marker; berör i s. Plantaberget. Egendom Dala
(se nedan); kalkbrott och stenhuggeri. 1,196
har åker, 880 har skogs- och hagmark. Bildar
med Borgunda och Högstena ett pastorat i
Skara stift, Falköpings kontrakt.
Dala (Stora D.), gods (säteri) i Dala
socken, Skaraborgs län, 15 km s. om Skövde. 475
har, därav 200 har åker. Tax.-värde 284,800
kr. (1924). Ägdes i början av 1400-talet (till
1426) av riksrådet Sten Turesson Bielke. Har
senare tillhört bl. a. släkterna Ribbing
(1600-och 1700-talet) och Tham (1700-talet till
början av 1800-talet). Nuv. ägare är grevinnan
Emma Posse.
Dalaborg, fordom slott i Dalsland,
Älvsborgs län, Bolstads socken, strax n. om
Dal-bergsåns utlopp i Vänern. Det anlades 1304 på
en utskjutande klippa, som på tre sidor omgavs
av vatten, och var tidtals huvudort i ett län.
D. förstördes 1434 under Engelbrekts resning
av Peder Ulfsson (Ros) och hans bondehär.
Dala hundare, se Dalarna, sp. 354.
Dala—Hälsinglands järnväg (spårvidd 1,435
m), 121,1 km läng, förbinder medelst sin
huvudlinje (118 km) Norra stambanan vid
Bollnäs station med statsbanelinjen Kristinehamn
—Brunflo vid Orsa station. En sidobana (3,1
km) utgår från stationen Göringen till
Dalfors. Sträckan Bollnäs—Voxna öppnades 2
nov. 1899, Voxna—Orsa 15 jan. 1900 och
sido-banan 12 nov. 1902. Banan äges av Dala—
Hälsinglands nya järnvägs-a.-b. men
arrenderas och trafikeras maj 1917—april 1927 av
Statens järnvägar. F. P.
Da’lai la’ma, namn på översteprästen i Tibets
lamaistiska kyrka, vilken tillika är landets
världslige härskare. Titeln gavs först av
Altan kan av Tumed till huvudlaman i Lhasa
1576, och den gavs postumt till föregående
fyra storlamaer av den »gula» sekten fr. o. m.
dennas grundare, Tsongkhapa (omkr. 1400).
D. anses vara en reinkarnation av
bodhisatt-van Avalokiteshvara (se Kuannon). Jfr
även Lamaism och Tibet. Litt.:
Wad-dell, »The buddhism of Tibet» (1894). B. Kgn.
DaTai-nor. 1. Saltsjö i ö. delen av Inre
Mongoliet vid Chinganbergens v. fot, 1,280 m
ö. h. Besökt och beskriven av Przewalski. —
2. Sjö i v. Manchuriet, se A r g u n.
Dalalagen (D a 1 e 1 a g e n), en landskapslag,
avfattad under förra delen av 1300-talet. Av
Stiernhöök ansågs den vara en lag för Dalarna
och utgavs 1676 av Hadorph under namnet
»Dahle Laghen». Schlyter utgav den 1841
i sin »Samling af Sveriges gamla lagar» (bd
5) såsom en äldre avfattning av
Västmanna-lagen. Efter senare undersökningar har man
återgått till den första uppfattningen, att här
föreligger en lag för Dalarna. I. L.*
Dala—Ockelbo—Norrsundets järnväg
(spårvidd 0,891 m), 85,8 km lång, förbinder
Norrsundets lastageplats (vid Bottniska viken),
Hamrånge socken, Gävleborgs län, med Ockelbo
station på Norra stambanan och vidare denna
med Svärdsjön (ändstation Linghed) i
Svärdsjö socken, Kopparbergs län. Linjen Ockelbo
—Vij bruk är försedd med grövre
överbyggnad och 3 skensträngar och kan trafikeras med
såväl smal- som normalspårig rullande
materiel. Sträckan Vintjärn—Lilla Björnmossen
öppnades 25 juni 1877, Lilla Björnmossen—
Tallås 11 sept. 1884, Tallås—Jädraås 11 sept.
DALS HÄRAD
Skala 1500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
