Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalrymple, familj - Dalsbruk - Dals-Ed - Dal segno al fine - Dalsgaard, Christen - Dalsjö, Magnus - Dalsjöfors - Dalskog - Dalsland - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Dalsbruk—Dalsland (Naturförhållanden)
388
1808), bror till domaren lord Hailes, från 1752
anställd i Ostindiska kompaniets tjänst, ledde
1759—62 och 1762—64 två expeditioner i
Stilla oceanen för att vidga kompaniets
handelsförbindelser österut. Han bidrog under
dessa resor betydligt till kännedomen om
Indiska oceanens geografi. V. S-g.
Dalsbruk (fi. 1’ää’lintehdas), Finlands mest
betydande järnbruk; Dragsfjärds socken, Äbo
och Björneborgs län. Erhöll sina första
privilegier 1686 och äges numera av a.-b.
Dalsbruk (aktiekap. 20 mill. mark), vari
aktiemajoriteten sedan 1923 innehas av tyska
in-dustriidkare. Bruket, som begagnar svenska
bergmalmer, består av masugn, 2
siemensmar-tinugnar, valsverk, ånghammare,
tackjärns-och stålgjuteri, mek. verkstad, kättingsmedja
och spikfabrik. Tillv.-värde 25 mill. mark
(1924); omkr. 650 arb. Betydande jordbruk
idkas på brukets ägor, inalles omkr. 8.000
har. Det invid bruket uppkomna samhället
har omkr. 2,700 inv. (1926). O. Brn.
Dals-Ed, socken in. v. Dalsland, Vedbo
härad, Älvsborgs län, kring s. och mellersta
Stora Le samt Lilla Le; 259,33 kvkm, därav
33,46 kvkm vatten, 2,479 inv. (1926). Samlad
bygd kring Lilla Le; 1,794 har åker, 19,515
har skogs- och hagmark. På näset (edet)
mellan sjöarna stationssamhället E d (se d. o.)
vid Dalslandsbanan. Bildar med Nössemark,
Håbol och Töftedal ett pastorat i Karlstads
stift, Västra Dals kontrakt.
Dal segno al fi’ne [-se’njå ], it.,
beteckning i musiken för att en sats
skall omtagas »från tecknet (se
vid-stående fig.) till (ordet) Fine».
Dalsgaard [-går], Christen, dansk
målare (1824—1907). Studerade i Köpenhamn
och blev en betydande representant för danskt
bondelivsmåleri, kärnfull i sin framställning
av rasen liksom av individerna, skarp och
djupt trängande som karakteristiker och
intressant som skildrare. I arbeten som
»Utpant-ning i en bondstuga», »Mormonernas
propaganda», »Sorg vid ett barns död» kommer
hans djupa, allvarliga, omedelbara
stämnings-och känsloskildring överlägset till sin rätt.
En del stillsamma existensbilder bäras av
osökt älskvärdhet. Det etnografiska i hans
bondelivsbilder är ytterst noggrant studerat.
D. var bosatt på landsbygden, var 1862—91
teckningslärare (professor) vid Sorö akademi
och kom aldrig utom Danmarks gränser. Han
målade även religiösa och historiska motiv.
Förträffligt representerad i Köpenhamns
konstmuseum och i Hirschsprungs museum (av
skisser och teckningar). Monogr. av K.
Söe-borg (1902). G-gN.
Dalsjö, Magnus, klassisk filolog,
översättare (1839—1907). Blev fil. dr i Uppsala
1866 och lektor i Gävle 1868 samt var 1873—
1905 lektor i grekiska och latin vid allmänna
läroverket i Kristianstad. D. har mycket
förtjänstfullt översatt från grekiskan »Valda
skrifter» av Platon (7 bd, 1870—1906; I i 2:a
uppl. 1880, II, »Staten», 2:a uppl. 1902). Han
utgav även arbeten av pedagogiskt innehåll
(bl. a. »öfversigt af svenska
skollagstiftning-ens historia», 1871) och kommenterade
grekiska texter (delar av Homeros och Xenofon)
till skolbruk. (M.PnN-n.)
Dalsjöfors, industriort i Västergötland, 10
km ö. om Borås; Toarps socken, Älvsborgs
län; omkr. 800 inv. Linneväveri m. m. (se
A 1 m e d a 1) ; stor tillverkning av duktyg,
handdukar och servetter.
Dalskog, socken i mellersta Dalsland;
Nordals härad, Älvsborgs län; 118,03 kvkm, 1,054
inv. (1926). Upptager en del av den sjörika
bergsträckan n. om Kroppefjäll. 985 har åker,
8,821 har skogs- och hagmark. Ingår i örs,
Holms, D:s, Skålleruds, Gunnarsnäs och Järns
pastorat i Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.
Dalsland, landskap i v. Götaland, är beläget
mellan 58° 23’ och 59° 16’ n. hr. samt mellan
5° 17’ och 6° 24’
v. Igd från
Stockholm och gränsar
i v., s. v. och s. till
Norge och
Bohuslän, i s. till
Västergötland, i ö. till
Vänern samt i n. till
Värmland. Arealen
är 4,136,27 kvkm,
varav 3,686,55 kvkm
land, med 68,802
inv. (1925).
Landskapet har en längd
av 98 km och en
största bredd av 59
km. Det ingår i
Älvsborgs län och dess norra
hushållnings-sällskapsområde.
INNEHÅLL:
Dalslands vapen.
I silverfält en röd oxe.
sp.
Naturförhållanden..... 388
Geologi.............. 389
Klimat............... 390
Växt- och djurvärld ... 391
Bebyggelse o. näringsliv 391
sp.
D. i förhistorisk tid ... 391
Kyrklig konst ........ 391
Etnografi............. 392
Allmogemålet ......... 393
Historia ............. 393
Naturförhållanden. D. består av två mycket
olika områden, Dalboslätten och höglandet i
väster. Dalboslätten, området v. om s. delen
av Dalbosjön av Vänern (44 m ö. h.), är
landskapets bördigaste och bäst uppodlade del,
genomfluten av Dalbergsån; mot v. begränsas
den av Kroppefjäll, som reser sig högt över
slättbygden. Den v. delen av landskapet är
en kuperad bergsbygd, där en betydande areal
upptages av stora sjöar. De högsta höjderna
nå på Kroppefjäll 213 m ö. h., och i n. nära
Värmlandsgränsen ligger landskapets högsta
punkt, 298 m ö. h. I detta område är
topografien i hög grad beroende av berggrundens
beskaffenhet (se nedan). Där de hårda,
kvarts-rika bergarterna dominera, finnas kala höjder;
där lerskiffrar och mera lätteroderade
bergarter gå i dagen, ligga dalgångarna och den
odlade bygden. I skogsbygderna längst i v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
