Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalmatien - Dalmatika - Dalmatiner - Dalmatiskt insektspulver - Dalmålet - Dalnij, Dalny - Dalning - Dalou, Jules - Dalpil - Dalregementet (I. 13) - Dalripa - Dalrymple, familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Dalmatika—Dalrymple
386
Küstenland» (1913);
C.Dai-nelli, »LaDalmazia» (1918);
»Dalmacija» (samlingsverk
på kroatiska, 1923). A. A-t.
Dalma tika (lat.
dalma’-tica), fotsid, vit,
skjortlik-nande rock, liknande
tunikan ehuru praktfullare.
D. infördes från
Dalma-tien till Rom på 100-talet
e. Kr. och brukades
mycket av de förnäma. Den
har bibehållits som
liturgisk klädnad (se K y r
koskrud).
Dalmatlner, dalmatisk
hund, se Hundraser.
Dalmätiskt
insektspulver, se Insektspulver.
Dalmålet, se Svenska
språket.
Dalnij, Dalny, se
Dai-ren.
Dalmatien: Bocche di Cattaro.
Dalning.
Dalning. I navigationen benämnes vinkeln
(a å fig.) mellan horisontalplanet genom
observatörens öga och riktlinjen från detta till
sjöhorisonten horisontens dalning.
Dalou [dalo’], J u 1 e s, fransk skulptör (1838
—1902). Var elev av Carpeaux och Duret,
deltog i
kommunupproret 1871 och vistades
landsflyktig i England
till 1879. D. var en
monumentalt anlagd
konstnär; han utförde
»Silenus’ triumf» och
andra bacchiska
motiv, det ytterst livligt,
mera måleriskt än
plastiskt hållna
monumentet över E.
Dela-croix i
Luxembourg-parken (1890) och den
med kraftfullt patos behandlade
kolossalgruppen »Republikens triumf» (på Place de la
nation; avtäckt 1900), dessutom realistiskt
uppfattade verk: »En brodös», »En barnjungfru»,
»Bondkvinna ger sitt barn di», »Bonde»
(stående staty). Hans område sträcker sig från
teatralisk pondus till häftig rörlighet och
vardagsrealism. Arbeten av D. ses i
Luxembourg-museet och i Petit palais i Paris. Han var en
av ledarna för konstnärsschismen 1890.
Monogr. av M. Dreyfous (1903). G-g N.
Dalpil, se P i 1.
Dalregementet (I. 13) tillhör V :e
arméfördelningen och 10 :e infanteribrigaden samt
omfattar värnpliktiga från Kopparbergs
inskriv-ningsområde (Falu västra, Falu östra och
Mora rullföringsområden); dessa uppgifter
gälla tiden före genomförandet av de
ändringar, vilka föranledas av 1925 års beslut om
försvarets ordnande. Regementet är förlagt
till Falun. — 1621 åtog sig provinsen Dalarna
att, mot befrielse från utskrivning, till kronans
tjänst ständigt hålla 1,400 man utom befäl.
Dalarnas varaktiga knektar jämte Västmanlands
och Upplands utskrivna manskap ingingo i
Upplands storregemente. 1625 delades detta
regemente i tre mindre om 1,200 man vartdera.
Ett av dessa blev kärnan till D. Det indelta
manskapet i D. har aldrig haft torp, endast
husrum el. kontant ersättning för sådant,
öv-ningsplats var 1796—1908 Romme hed, Stora
Tuna socken. — Litt.: A. Pihlström, »Kungl.
Dalregementets historia» (5 avd., om tiden
1542—1815; tr. 1902—11; fr. o. m. 2:a avd.
utg. av C. Westerlund). (M. B-dt.)
Dalripa, se Ripsläktet.
Dalrymple [dälri’mpl], skotsk familj från
Ayrshire, den skotska reformationens vagga.
På 1400-talet fingo flera av dess medl. utstå
förföljelse som lollarder, och på 1600-talet
var släkten känd för sin orubbliga
protestantism. Från ätten ha utgått bl. a. några av
Skottlands mest berömda domare.
Huvudmännen för ätten buro från 1690 titeln
vis-count och från 1703 earl S t a i r (se d. o.). Se
även Hailes. — Alexander D. (1737—
V. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
