Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalsland - Etnografi - Allmogemålet - Historia - Dalslands järnväg - Dalslands kanal - Dalslandsserien - Dals säteri - Dalstjerna, Gunno - Dalstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Dalslands järnväg—Dalstorp
394
Dalslands kanal. Sluss vid Håverud.
Dalslands kanal vid Buterud.
grannprovinserna; den har dock i stort sett
icke haft någon långt driven särkaraktär
eller konstnärlig utdaning. Äldre sociala
företeelser saknas till stor del, beroende på
frånvaron av byar. Några bygdedräkter ha
aldrig klart utbildats, ehuru dräktskicket
uppvisat vissa ålderdomliga drag. Den textila
slöjden har ej heller varit synnerligen
uppdriven. — Litt.: Av äldre sådan må nämnas
A. Lignell, »Beskrifning öfver grefskapet Dal»
(1851—52; ny uppl. 1917); J. Hammarin,
»Beskrifning öfver Färgelanda pastorat» (utg.
1916); R. Dybecks meddelanden (saml. och
utg. 1921). Den nyare litt. är mycket knapp.
D:s hembygdsförbund utger dock sedan 1918
en tidskrift, Hembygden. G. Brg; S. E-n.
Om allmogemålet i D. se Svenska
språket.
Historia. Beläget på gränsen mellan svenskt
och norskt område, har D. varit föremål för
gränstvister mellan de båda länderna. En
kort tid omkr. 1100 var det norskt, f. ö. har
det av gammalt räknats till Sverige. Det
omfattade dels egentliga Dal, som hörde till
Västergötland, dels »Markerna», skogsbygden
i v. och n., dit även Nordmarks härad i
Värmland räknades. Man skilde också in på
1700-talet mellan Västgöta-Dal och Värmlands-Dal;
först i senare tid har det gemensamma
namnet Dalsland slagit igenom. Under medeltiden
hörde D. till Västergötlands lagsaga, stundom
bildade det ett eget län med Dalaborgs fäste
som huvudort. Under Vasatiden var det än
förenat med Värmland, än med Västergötland.
D. ingick 1560—69 i hertig Magnus’
hertig-döme samt 1606—-10 i Johans. 1680 kom D.
definitivt till Älvsborgs län. Från Erik XIV:s
tid kallades det grevskap. I kyrkligt
hänseende hörde D. urspr. till Skara stift men lades
1658 till Karlstads stift, — Under de täta
krigen med Danmark-Norge utsattes D. ofta
för förödande gränsfejder, såsom under
nordiska sjuårskriget (1563—70), 1611—12, 1644
—45 (»Hannibalsfejden»), 1675—79
(»Gylden-lövefejden») samt 1788 och 1808—09. Ö. Sjn.
Dalslands järnväg (spårvidd 1,435 m),
inberäknad sidobanan Ed—Le 68,5 km lång,
öppnad 25 juli 1879, förbinder Sunnanå (vid
Vänern), Bergslagernas järnvägar vid Melleruds
station och Uddevalla—Lelångens järnväg vid
Bäckefors station med den norska staten
tillhörande Smaalensbanen, vars närmaste
station är Kornsjö, belägen 1 km från
Riksgränsen. D. arrenderar och trafikerar den
norska bandelen Kornsjö—Riksgränsen. Den
från Eds station till Le vid ö. stranden av
Stora Le utgående sidobanan är 2,8 km lång.
På sträckan Sunnanå—Mellerud förekommer
endast godstrafik. Från lastplatsen Torp på
huvudlinjen leder ett 1 km långt, Munkedals
a.-b. tillhörigt bruksspår till Torpfors vid
örekilsälven. F. P.
Dalslands kanal, trafikled mellan Vänern och
sjösystemet på gränsen mellan Värmland och
Dalsland längs Upperudsälven; 253,9 km,
därav 7,9 km bearbetad led, resten sjöar. Den
grävda kanalens vattenbredd är 4,16 m, djupet
vid lågvatten 1,78 m; stigningen 59 m, 28
slussar. D. utgår från Vänern (44 m ö. h.)
vid Köpmannabro, går genom Åklången och
Råvarpen (59 m) till Laxsjön (75 m) och
vidare till Lelången (93 m), som åt ö. står i
förbindelse med V. och ö. Silen och i n. över
Foxen med Stora Le (102 m). Kanalen
passerar Upperud, som är dess huvudstation,
Långed, Billingsfors, Bengtsfors och
Lennarts-fors. Ändstation är Ed vid sydändan av Stora
Le, tillika station på Dalslands järnväg.
Kanalens egendomligaste ingenjörsarbete är
akve-dukten över Håverudsforsen (se Håverud
och bild vid art. A k v e d u k t). D. är en
omtyckt turistled på grund av sina vackra och
omväxlande omgivningar. Särskilt berömda
för naturskönhet äro Laxsjöns vackra
stränder. Livlig och regelbunden ångbåtstrafik;
passerades 1923 av 5,743 fartyg (resor). D.
byggdes 1864—68 under Nils Ericsons ledning.
Anläggningskostnaden var 1,449,265 kr., därav
249,750 kr. statsanslag och 971,200 kr.
statslån. Kanal- och slussinkomster 191,200 kr.
(1924). Ägare Dalslands kanal-a.-b. (aktiekap.
1,042,100 kr.). Sidokanaler äro Snäcke kanal
(se d. o.) till Änimmen och Töcksfors kanal
(se d. o.) till Töcken m. fl. sjöar.
Dalslandsserien, se D a 1 f o r m a t i o n e n.
Dals säteri, se G å s e v a d h o 1 m.
Dalstjerna, G u n n o, se Dahlstierna.
Dalstorp, socken i s. ö. Västergötland, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
