Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalstorp - Dalström, Anna Maria Katarina (Kata), f. Carlbeg - Dalström, Axel Hampus - Dalström (Dahlström), Gustaf Jakob af - Dalström, Johan Jakob - Dalton, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Dalström—Dalton
396
höglandet, 21 km s. 8. ö. om Ulricehamn;
Kinds härad, Älvsborgs län; 58,65 kvkm, 839
inv. (1926). Bergig skogs- och mosstrakt kring
Dalstorpsjön (188 m ö. h.) och Dalstorpsån
(Lillån, till Ätran). 684 har åker, 4,727 har
skogs- och hagmark, Bildar med Hulared,
Nittorp, ölsremma och Ljungsarp ett pastorat
i Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Dalström, Anna Maria Katarina
(K a t a), f. C a r 1 b e r g, författarinna (1858
—1923), en av den svenska arbetarrörelsens
mest bemärkta förkämpar, g. m.
civilingenjören G. M. D a 1 s t r ö m (d. 1906). Hon ägnade
sig från mitten av 1880-talet åt
föreläsnings-verksamhet, företrädesvis i sociala ämnen, och
var från 1894 resetalare för
socialdemokratiska partiet samt medlem av dess verkst.
utskott 1900—05. Medkänsla med de fattiga och
betryckta samt varm övertygelse och tro på
de marxistiska principerna drevo henne ut i
den hårda kampen. Ständigt var hon på resor.
Då lokaler vägrades och även friluftsmöten
förbjödos, anordnade talarinnan de riksbekanta
»föredragspromenaderna», då både hon och
publiken under föredraget och diskussionen
vandrade av och an på landsvägen. Fru D.
drevs under årens lopp alltmer åt vänster och
tillhörde under sina sista år
kommunistpartiet. I nykterhetsarbetet har hon även nitiskt
deltagit. Under sina senare år slöt hon sig
till den teosofiska åskådningen. Bland fru
D:s skrifter må nämnas »Nordiska gudasagor»
(1887; 2 :a uppl. 1904), »Nordiska hjeitesagor»,
I—II (I, 1889; 3:e uppl. 1905; II, 1906),
»Grekiska guda- och hjältesagor» (1893),
»Socialdemokrati och anarkism» (1905; 2:a uppl.
1906); »Den röda ungdomens kulturkamp»
(1917; 2:a uppl. 1921) och »Vad vill
kommunismen?» (1919). E. H-n.
Dalström, Axel Hampus, finländsk
arkitekt (1829—82). Var en av de första infödda
finländare, som ägnade sig åt
byggnadskonsten i högre mening; han blev överdirektör i
överstyrelsen för allmänna byggnaderna 1870.
D:s förnämsta verk är Studenthuset i
Helsingfors (1868—70). H. E. P.
Dalström (före adlandet Dahlström),
Gustaf Jakob af, landshövding, krigare
(1785—1867). D.tänkte
bli präst men ingick
vid finska krigets
utbrott 1808 som
officer vid lantvärnet.
Ilan utmärkte sig som
brigadadjutant under
kriget i Tyskland 1813
—14, blev 1818
major i Generalstaben,
1831 t. f. guvernör på
Karlberg, 1836 chef
för Älvsborgs
regemente och 1848
gene
ralmajor. Sept. 1848 blev han befälhavare
för svenska observationskåren på Fyn och
var 1849—58 landshövding på Gotland, där
han verkade för införande av laga skifte. D.
adlades 1833.
Dalström, Johan Jakob, skolman (1850
—1923). Efter folkskollärarexamen
anställdes D. 1872 vid Stockholms folkskolor, där han
alltsedan tjänstgjorde och 1902—15 var
överlärare vid Adolf Fredriks, sedermera Gustav
Vasa, folkskola. Framstående som lärare,
nedlade D. ett intresserat arbete för de med
Stockholms folkskolor förbundna
skollovsko-lonierna och arbetsstugorna samt var
mycket verksam jämväl som
läroboksförfattare för folkskolan, bl. a. i modersmålet.
Under en lång följd av år var D. ordf, i
Stockholms folkskollärarförening samt led. av
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening. O. W-s.
John Dalton.
Dalton [då’ltan], John, engelsk kemist
och fysiker (1766 5/8 el. ®/b—1844 a3/7), den
kemiska atomlärans grundläggare. Son till en
fattig yllevävare, var D. i huvudsak autodidakt;
från 1793 var han bosatt i Manchester, först
som skollärare, från 1799 som privatlärare och
populärvetenskaplig föreläsare, och levde där
ett enkelt och tillbakadraget liv, trots att
stora vetenskapliga utmärkelser med tiden
kommo honom till del. — D. intresserade sig
först för meteorologi, och detta förde honom
till studiet av gasers fysikaliska egenskaper,
särskilt deras utvidgning genom värme och
absorption i vätskor; i den förra frågan kom
han 1802 till samma resultat, som senare s. å.
blev grundligare fastslaget genom Gay-Lussacs
lag. S. å. formulerade D. den efter honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
