Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damaskenerplommon - Damaskenerstål - Damasker - Damaskera - Damaskios - Damaskus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Damaskenerplommon—Damaskus
406
Damaskenerplommon, se Chrysophyllum.
Damaskenerstål, ett slags stål, som har sitt
namn efter staden Damaskus, där det fordom
tillverkades. Även i Persien och Egypten
framställdes sådant stål under samma namn.
Europeiskt d. är ett s. k. g a r v s t å 1, d. v. s.
ett av flera, vanl. olika hårda stycken
samman-vällt och efter hopböjning el. vridning åter
sammanvällt stål. Se Damaskera. (E. S. B.)
Dama’sker (förvrängning av fr. gamache),
beklädnadsplagg av kläde el. läder, vilket
omger smalbenet för att skydda och värma detta
och fotleden samt knäppes längs hela
yttersidan; även varma ytterstrumpor av trikå
(utan fot) för barn.
Damaskéra (fr. damasquiner, eng. damash),
genom polering och etsning framställa ett
oregelbundet mönster av mörkare och ljusare
strimmor på ytan av stål, som framställts
genom sammanvällning av olika hårt material,
s. k. garvstål (se Damaskenerstål).
Oegentligt har beteckningen »damaskera» ofta
använts för andra sätt att anbringa mönster
på metallytor, såsom etsning med syra under
vaxskydd för partierna mellan
mönsterkonturerna, inkrustering med ädla metaller i
graverade figurer m. m.
Dama’skios, filosof från Damaskus. D. var
trol. den neoplatonska akademiens i Aten
skolark, då denna skola stängdes av kejsar
Justinianus 529. D. briljerar i sin filosofi
med logiska spetsfundigheter, men trots detta
utför han neoplatonismen i mystisk riktning.
Han tar även hänsyn till vidskepelse av alla
slag. Hans filosofi — en blandning av tom
sofistik och ogrundad mystik — är ett bevis
för att neoplatonismen vid den tidpunkt, då
den drabbades av yttre förföljelse, även mist
sin inre filosofiska livskraft. C. H-m.
Dama’skus (fr. Damas, arab. Dimischq
esch-Scham). 1. Stat inom förbundsstaten
Syrien (under franskt mandat), omfattar dess
s. del med städerna D., Homs och Hama;
41,640 kvkm, 594,322 inv. (1921/22), varav
65,858 kristna och 5,956 judar. Se vidare
Syrien. — 2. Huvudstad i Syrien och
staten D., s. ö. om Antilibanon, nära v. randen
av Syriska öknen; 169,367 inv. (1921/22). D.
ligger i n. v. delen av den bördiga oasslätten
Guta (forntidens Ager Damascenus), som i
n. v. begränsas av Hermons skoglösa utlöpare.
Slätten vattnas av strömmar från Antilibanon
(Nahr Barada) och Hermon (Nahr el-A’wadj),
som dela sig i talrika armar och utsina vid
ökenranden. Dess välmående byar omgivas av
odlade fält (majs, potatis, tobak, hampa),
trädgårdar, olivlundar och vingårdar, som
under blomningstiden (särskilt i maj) erbjuda
vackra naturscenerier. Ur grönskan resa sig
D:s minareter och kupoler. Stadens huvuddel
ligger på Baradas s. strand. Gatorna äro
trånga och slingrande; huvudgatan, Derb
el-Mustaqim (»den raka gatan», omtalad redan
i Apg. 9: 11), går från ö. till v. Privathusens
yttre är oansenligt, deras inredning däremot
ofta praktfull: en öppen gård med
mosaikgolv, springbrunnar, apelsinträd, jasmin- och
rosenbuskar, omsluten av rikt utsirade
boningsrum. Antalet större moskéer uppgives
till 71. Omajjadernas berömda moské, Djami
el-Omawi, restaurerad efter en eldsvåda 1893,
var urspr. romerskt tempel, ombyggdes av kejsar
Arcadius till kristen basilika och gjordes av
kalifen Walid till moské. Mittskeppet bildas
av 80 väldiga korintiska pelare; i s. ö. hörnet
reser sig minareten Madinet Isa, där Jesus
enl. muhammedansk tradition skall nedstiga
på yttersta dagen. Nära intill ligga flera av
D:s berömda basarer (swq), skådeplats för
ett brokigt, myllrande folkliv. Flertalet
invånare är muhammedaner, och en stark
orientalisk självkänsla gör sig gällande; kristna
(40,623) och judar (5,945) bebo egna kvarter
i s. ö. Mot s. sträcker sig längs pilgrimsvägen
till Mecka den nyare förstaden Meidan; 2 km
i n. v. ligger staden es-Salehije, bebodd av
inflyttade kurder och turkmener. D. är av
gammalt handelsort för s. Syrien och öknens
beduiner samt knutpunkt för
karavanvägarna till Aleppo, ed-Deir (—Bagdad), Djof,
passvägen till Beirut och pilgrimsvägen till Mecka.
Industrien drives som hantverk och har gamla
anor (damaskenerstål och -klingor, damast);
numera tillverkas siden- och bomullstyger,
finare lädervaror, rep, inlagda träarbeten samt
hamrade koppar- och mässingsföremål. Livlig
handel med spannmål (vete, majs), inlagd
frukt (aprikoser, granatäpplen) och valnötter.
Från D. utgår mot n. järnväg till Aleppo,
mot s. Hidjazbanan; genom bibanor till dessa
har D. förbindelse med hamnstäderna Beirut
och Haifa. Med Bagdad upprätthålles
regelbunden automobiltrafik genom Syriska öknen.
D. var fordom en av islams viktigaste
bildningshärdar. S. F.
Historia. D. är en urgammal stad. Det
ara-meiska rike, som här bildades under Salomos
tid, kom att under ett helt årh. bli Israels rikes
huvudfiende. Ehuru riket D., som omfattade
hela ö. Syrien, 732 f. Kr. kom under assyrerna,
fortfor staden D. länge att vara centrum för
handeln i denna del av Asien. D. kom 64
f. Kr. under rom. protektorat och införlivades
105 e. Kr. av Trajanus med romerska prov.
Syria. 635 föll D. för muhammedanerna, var
660—753 säte för omajjadernas kalifdynasti
och de första abbasiderna men lösslets 877 ur
kalifatet och växlade sedan ofta ägare. 1174
erövrades D. av Saladin (som ligger begraven
där), 1260 av mongolerna och ödelädes 1401
i grund av Timur men reste sig snart åter.
1516 erövrades D. från de egyptiska
mamlu-kerna av turkiske sultanen Selim I och blev
därefter en av det turkiska rikets främsta
städer. 1833—40 lydde D. under den egyptiske
vicekonungen Muhammed Ali. I juli 1860
ledde ett stort blodbad på de kristna till
väpnad fransk intervention. Under världskriget
blev D., efter en hastig framryckning av
engelsmännen samt (på högra flygeln) den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
