- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
411-412

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damm, 1. (partiklar)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411

Damm

412

finnas levande småorganismer: jäst- och
mögelsvampar samt bakterier. Naturligtvis
kommer i varje enskilt fall huvudmassan av d. att
utgöras av sådana småpartiklar, som leda sitt
ursprung från de
närmaste
omgivningarna, på grund
varav t. ex. d. från
en stensatt gata
blir olikt det, som
finnes på en
maka-damiserad, detta i
sin ordning olikt
det, som är
karakteristiskt för
boningsrum, för
fa-briksrörelse av det
ena el. andra
slaget, o. s. v. I en

fabrik förekommer slipdamm, i en annan
textila fibrer, i en tredje mjöldamm etc.

Dammpartiklarnas form. Denna
är lika växlande som deras sammansättning.
Stundom äga de en form, som närmar sig
klotets, i andra fall utgöras de av
skarpspet-sade brottstycken av t. ex. glas, sten el.
metaller, i ännu andra fall äga de formen av
mjuka trådar. Ofta, t. ex. i boningsrum el.
på gatorna, utgöres d. av en blandning av
litet av varje.

D:s hygieniska betydelse.
Någon gång, ehuru i regel mera sällan, kan en
skadlig verkan av d. hänföras till dess
direkta giftighet. Detta gäller då industrier,
där motsv. giftigt ämne bearbetas, ss. t. ex.
bly och blyföreningar, krom- el.
arsenikföreningar o. s. v. Dylikt d. kan ge upphov till
såväl akuta som k roniska förgiftningar. I en
del andra fall — dock lyckligtvis ej heller »å
allmänna — anses d. kunna sprida smitta
genom smittoförande bakterier däri. Men det
är ingalunda dessa följder, som anses utgöra
huvudanledningen till d:s hälsofientliga
verkningar. Dessa bestå i d:s skadlighet för våra
andningsorgan. Av
betydelse äro
härvid huvudsaki. d:s
mängd och
dammkornens form. De
sjukdomar, som
hota arbetare i
dammande yrken, äro
nämligen främst
sjukdomar i
ande-dräktsorganen,
framför allt
lungsot. D. självt alstrar
icke lungsot.
Härtill behövas tuber-

kelbaciller, som emellertid kunna tillföras
genom smitta från någon lungsiktig
arbetskamrat. Lungsot kan även tänkas uppkomma
genom att en tuberkelhärd i lungorna, som förut
icke givit några symtom, retas genom
inan-dat d., så att den breder ut sig över sina

Trädamm.

gamla gränser och leder till förstöring av
större el. mindre delar av organet.
Farligaste d. alstras vid sten-, porslins- och
glasfabrikation ävensom i vissa slag av
järnmanufaktur, särskilt
inom sliparyrket, i
vilket d. utgöres
av en blandning av
sten- och
metallpartiklar. Undersöker man mikro
skopiskt detta d..
finner man, att dei
består av skarp
kantade,
skarp-spetsade partiklar.

Hårda, som de
dessutom äro, kunna
de skära sönder

luftvägarnas slemhinnor, liksom plöja upp en
åker, i vilken tuberkelbakterierna kunna bli
utsädet till den svåra sjukdomen lungsot.
Olika slags d. kan f. ö. ge upphov till olika
förändringar i själva lungorna, varvid
organets färg och funktioner förändras.

Statistiken visar, att av nu anförda orsaker
sjukligheten och dödligheten inom vissa för
d. mera utsatta yrken och industrier äro högst
avsevärt större än i andra, där mindre d. el.
relativt oskadligare d. förekommer. Sålunda
är dödligheten i tuberkulos ofantligt mycket
större bland stenhuggare, slipare och dylika
yrkesmän än bland flertalet andra.
Skadegörelserna genom d. skulle emellertid vara
ännu större, än de i verkligheten äro, om ej
människan ägde ett skydd mot inandning av
d- i byggnaden av de vägar, på vilka luften
ledes ned i lungorna. Näsan utgör genom sin
byggnad ett dammfiltrum. De i
näsöppningarna sittande håren utestänga en del grövre
d. Luften måste passera smala,
oregelbundet löpande kanaler mellan nässkiljeväggen
och näsmusslorna. D. fastnar på de fuktiga
slemhinnorna. Andningsvägarnas slemhinnor
äro vidare täckta
av celler, som på
sin yta äro
betäckta med
flimmerhår. Slemhinnornas yta är alltid
överdragen med ett
slemlager, vari de
nämnda
flimmerhåren framkalla
strömningar, som
kunna föra ut ur
kroppen
dammkorn, som fastnat
där. De dammkorn,

som äro försedda med spetsar el. skarpa kanter,
kunna emellertid skära in i slemhinnan, så att
de nämnda strömningarna ej kunna rycka dem
loss, och sålunda framkalla sår och småningom
kronisk inflammation samt f. ö., som förut
antytts, bereda infartsvägar för tuberkelbaciller.

Metalldamm.

Silkedamm.

Glasdamm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free