Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damiani, Petrus - Damianiter - Damianus (helgon) - Damianus (patriark) - Damianus a Goes (Damião de Goes) - Damien, Joseph - Damiens, Robert François - Damiette - Damkvartett - Damm, 1. (partiklar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Damianiter—Damm
410
orientalische Wissenschaft» (1910); v.
Schu-bert, »P. D. als Kirchenpolitiker» (i
»Fest-gabe für Karl Müller» 1922). M. Pf.
Damianiter, kyrklig sekt, se D a m i a n u s,
patriark.
Damiänus, katolskt helgon. Var enl. en
legend liksom sin bror Kosmas (C osmas)
läkare i Cilicien. Båda ledo martyrdöden
under diokletianska förföljelsen och
förklarades för helgon; åminnelsedag 27 sept. Till
deras ära grundades på 1100-talet en andlig
riddarorden, Kosmas- och D a m i a n u
s-orden, vars uppgift var att lämna skydd
och läkarvård åt pilgrimer i Palestina. D.
och hans broder ansågos som läkarnas och
apotekarnas skyddspatroner. Litt.: L.
Deub-ner, »Kosmas und Damian» (1907). J. H. B.*
Damiänus, patriark i Alexandria 578—605.
Var ivrig anhängare av monofysitismen och
lutade i treenighetsfrågan åt sabellianismen.
Hans anhängare kallades damianiter.
Damiänus a Go’es (D a m i ä o de Goes),
portugisisk historiker och geograf (1502—73).
Var 1523—29 anställd vid det portugisiska
faktoriet i Antwerpen och företog 1529—38
flera resor till
Danmark, Polen, Tyskland
och Italien samt
återvände 1545 till
Portugal, där han blev
högste vårdare av
stats-arkivet. På grund av
sina för de styrande
misshagliga historiska
arbeten (»Konung
Manuels historia», utg.
1566—67, »Johan II :s
historia», utg. 1567)
samt sina ungdoms-
förbindelser med Luther och Melanchthon
anklagades han 1571 för kätteri och dömdes 1572
till fängelse i klostret Batalha men frigavs
kort före sin död. I Danzig råkade han 1530
Olaus och Johannes Magnus, med vilka han
länge stod i vänskaplig brevväxling, och utgav
1540 i Leuven en ofta omtryckt »Deploratio
lappianae gentis» samt »Descriptio Lappiae»
(utg. 1915 med sv. övers., »Lappska folkets nöd»
och »Lapplands beskrivning», av Föreningen
för bokhantverk, med tillägg 1917). D. byggde
4elvis på underrättelser från bröderna
Magnus och Zieglers beskrivning över Lappland.
D:s arbeten voro länge en huvudkälla för
Sydeuropas kunskap om Lappland. O. Sjn.
Damien [damiä’], J o s e p h, belgisk
missionär (1840—89). Missionär och präst på
Hawaii från 1864, blev han 1873 på egen begäran
sänd till de 600 spetälska på ön Molokai.
1885 ådrog han sig själv spetälska men
fortsatte likväl sin verksamhet och dog i
sjukdomen. Några angrepp på hans karaktär
framkallade ett ryktbart försvar från R. L.
Stevenson.
Damiens [damiä’], Robert F r a n g o i s,
fransk fanatiker (1715—57). Tillfogade (utan
medbrottslingar) 5 jan. 1757 i Versailles med
en pennkniv Ludvig XV ett obetydligt sår.
Han torterades grymt och sönderslets mellan
hästar.
Damiette intages av de franska korsfararna under
Ludvig den helige. Miniatyr i ett franskt
manuskript från 1300-talet.
Damiette [-ä’t] (arab. Dimjät el. Dumjät),
stad i Egypten vid ö. Nilarmen
(Damiettegre-nen), 12 km från Medelhavet. Eget
guvernörskap; 30,984 inv. (1917). Har smärre
industrier (siden- och bomullsväveri), handel med
fisk från sjön Mensale i s. ö. och någon
kustfart. Urspr. låg staden närmare
mynningen. Den erövrades 1249 av Ludvig IX av
Frankrike och återvanns kort därpå, varefter
egyptiske sultanen Bibars lät blockera
Nil-mynningen och flytta staden längre in i
landet. D. blev senare under medeltiden en av
nedre Egyptens huvudorter men gick tillbaka
genom Nilmynningens tillsandning och Port
Saids uppsving. Fransmännen vunno 1 nov.
1799 under Kléber en glänsande seger vid
D. över turkarna.
Damkvartett, se Kvartett.
Damm. 1. Mikroskopiska el.
halvmikroskopiska partiklar av fasta ämnen, som
hållas el. hållits svävande i luften. Samlingar
av d. på möbler el. andra föremål äro
dit-förda medelst luften.
D : s utbredning. Enär anledning till
uppkomsten av d. knappast saknas
någon-städes på jordytan, åtm. ingenstädes, dit
människans verksamhet sträcker sig, förefinnes
d. så gott som överallt, såväl utom- som
inomhus, ehuru till kvantiteten väsentligt olika
på olika platser. Mest fri från d. torde luften
vara över avlägsna delar av oceanen. I viss
mening kan t. o. m. talas om kosmiskt el.
om vulkaniskt d., vilket sistnämnda anses
kunna sprida sig från e n vulkan ut över
hela jordens atmosfär.
D:s beståndsdelar. Emedan d.
ut-göres av finfördelade partiklar av alla slags
föremål på vår jord, kan det ock innehålla
alla möjliga beståndsdelar. I d. kunna även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
