Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dandolo, Enrico - Dandy - Daneau el. Danæus, Lambert - Danebrog, Danebroge - Danegäld el. Danagäld - Danehof el. Danahof - Danelagen el. Danalagen - Danelii donationsfond - Danelius, Bror August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Dandy—Danelius
430
nästan blind, till doge. Den energiske D. förde
en målmedveten aktiv politik och utnyttjade
skickligt fjärde korstågets ekonomiska
svårigheter (jfr Korståg) för att med dess
krafter erövra Zara åt Venezia 1202 och
understödja grekiska pretendentanspråk på
Konstantinopel, som stormades, varvid
latinska kejsardömet upprättades (1204). Venezia
grundläde sitt stora kolonialvälde i orienten,
då det s. å. erhöll den bästa delen av
bysantinska riket, 3/g av dettas område, t. o. m.
delar av Konstantinopel med Sofiakyrkan. I
denna begrovs D., som avlidit i
Konstantinopel. Litt.: H. Kretschmayr, »Geschichte
von Venedig», I (1905), och Ch. Diehl,
»Venise» (1918). (B. H-d.)
Dandy [dä’ndi], eng. (ursprunget okänt),
snobb; elegant herre med fina, dyrbara vanor.
Daneau [-nå’] el. D a n æ u s, L a m b e r t,
reformert teolog av fransk härkomst (1530—
95). D. föddes i Beaugency av katolska
föräldrar, studerade först rättsvetenskap,
övergick 1560 till protestantismen och studerade
därpå teologi i Genève under Calvins ledning.
Han var sedermera bl. a. prof, i Genève och
Leiden och sina sista år i Castres. D:s
»Ethi-ces ehristianæ libri tres» (1577) var det första
betydande försöket inom de protestantiska
kyrkorna att ge en systematisk framställning
av den teologiska etiken som en i förhållande
till såväl dogmatiken som den filosofiska
etiken självständig vetenskap. I både teori och
kyrklig praxis representerade D. den
strängaste calvinismen; han var ock en stridbar
polemiker mot katolicism och luteranism. E. Bg.
Danebrog, Danebroge, se Dannebrog.
Danegäld el. D a n a g ä 1 d (eng. danegeld’)
kallades i England den skatt, som pålades
folket första gången omkr. 990 för att friköpa det
från de danska vikingarnas angrepp och
senare, då danska krigare trädde i eng.
konungens tjänst, för att underhålla dessa.
Sedan England omkr. 1016 helt och hållet
kommit under dansk konungs herravälde, var d.
namn på den skatt, som krävdes för att
underhålla konungens stående här. Därefter
begagnades namnet om en utomordentlig skatt,
utan minsta förbindelse med danerna, till
mitten av 1100-talet. — Den amerikanske
historikern Einar Joranson utsträcker
namnet d. till att gälla även de friköpssummor,
som på 800- och 900-talet i Frankrike
utbetalades till nordiska vikingar. Se E.
Joranson, »The Danegeld in France» (1923). E. Ebg.*
Danehof [-håf] el. D a n a h o f, under
1200-och 1300-talet i Danmark namn på den för hela
riket gemensamma församling, som framgick ur
de under Valdemarerna hållna
sammankomsterna mellan konungen och rikets stormän,
framför allt i deras relation till konungens hird.
Fasta former hade denna riksdag (lat.
consi-lium el. pari amen tum) icke, men 1282
nödgades Erik Klipping lova, att d. skulle hållas
årl. i Nyborg, och detta löfte upprepades
sedan i alla handfästningar till 1376.
Visser
ligen hölls löftet ej alltid, men vanl. ägde
årliga d. rum, ehuru ej alltid i Nyborg. 1326
tycks benämningen d. vara fastslagen; förut
förekom blott namnet hof (sv. »hov»). Vid d.
kunde konungen ställas till ansvar för sina
handlingar och domar, och hirdmännen kunde där
dömas för sitt förhållande till konungen. Både
världsliga och andliga stormän samlades till
d., allmogen däremot uppträdde endast som
åskådare. 1413 inkallades ett d. som ett slags
riksdomstol, men i övrigt upphörde d. under
Erik av Pommern, då riksrådet intog dess
plats. Sedan trädde herredagarna i viss mån
i d:s ställe. Litt.: Anna Hude, »Danehoffet»
(1893); L. Holberg, »Konge og d. i’13. og 14.
aarhundrede» (1895). E. Ebg.*
Danelagen el. Danalagen kallades under
medeltiden och även senare den »danska lag»,
som under några århundraden gällde inom den
del av England, vilken på 800-talet erövrats
av nordiska vikingar (huvudsakligen danskar);
stundom tänkte man därvid tillika på själva
detta landområde, men först historieskrivare
under 1800-talet använda ordet (eng. vanl.
Danelagh) i rent geografisk bemärkelse. D:s
område skulle enl. en i fördraget i Wedmore i
Somerset (878) mellan Alfred den store och en
dansk konung, Gorm (angls. Godrum), avtalad
gränslinje omfatta Essex, Middlesex,
öst-angeln, ö. Mercia samt Northumberland och
upptog mer än (ö.) hälften av England mellan
Thames och Forthviken. På västsidan av n.
England synas nordmännen ha vunnit fast
fot endast inom en del av nuv. Lancashire
och Cumberland. Många ortnamn samt en
mängd ord och uttryck i de ännu levande
folkspråken inom den forna D. ha nordiskt
ursprung. A. E.*
Danèlii donationsfond. Grosshandlaren B.
A. Danelius’ (se d. o.) änka och döttrar
överlämnade 3 mars 1909 till Stockholms stad en
av honom planerad donation, »B. A. Danelii
donationsfond». Av fonden, som ej får nedgå
under 2 mill. kr., skall avkastningen, för att
bereda tillgång till billiga bostäder för
arbetande kvinnor, användas till tre
bostadshus. Därefter skola dels högst 300,000 kr.
användas till tre konstverk, avsedda att pryda
tre av huvudstadens öppna platser, och två
års besparade medel anslås till ett
folkbibliotek. Sedan skall avkastningen, varje gång
den uppgår till 400,000 kr., användas till
huvudstadens förskönande, förbättring av dess
hygien o. s. v. För donationens medel ha
enl. beslut av stadsfullmäktige 1913 uppförts
i dåv. Katarina församl. en bostadsbyggnad
med bibliotek, samlingsrum o. s. v. och 1922
ytterligare två bostadshus, ett i Sofia och ett
i nuv. Katarina församl. Fonden uppgick vid
1925 års slut till 2,480,483:83 kr., varav
kapital 2 mill. kr. och räntor m. m. 480,483: 83 kr.
Danelius, Bror August, affärsman,
donator (1833—1908). D. föddes i Stockholm,
grundade där 1874 Svenska fiskredskaps-a.-b.
och utövade omfattande affärsverksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
