Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danilevskij, Nikolaj Jakovlevitj - Danilo - Daniłowski, Gustaw - Danism - Daniter - Dankberg, Friedrich Wilhelm - Dankl, Viktor von - Danmark (socken) - Danmark - Landskapsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Danilo—Danmark (Landskapsbeskrivning)
444
någon gemensam civilisation samt att Ryssland
bildar en särskild kulturtyp, skild från den
romansk-germanska kulturen men sambörig
med övriga slaviska folks kultur, varför alla
slaver borde förena sig (under Rysslands
ledning). D:s teorier ha vunnit många anhängare
i Ryssland men även motståndare, bl. a.
filosofen V. Soloviev. Med sin tro på typernas
oföränderlighet polemiserade D. mot Darwin,
bl. a. i »Darwinizm» (1885). A. A-t.
Da’nilo, furstar av Montenegro. D. P e t r
o-v i é från Njegus, vladyka (regerande biskop)
1697—1735, grundade den sedermera regerande
dynastien genom att 171J genomföra, att
vla-dykan (själv ogift) utsåg sin efterträdare
bland sina släktingar. Han anknöt nära
förbindelser med Ryssland. — D. I Pet ro vi6
Njegus (1826—60) blev vladyka 1851 men
avskilde 1852 biskopsvärdigheten från den
världsliga furstemakten. Trots ett
resultatlöst anfall från Turkiet 1852—53 förhöll sig
D. av hänsyn till Österrike neutral under
Krimkriget. Ett nytt krig med turkarna 1858
avlopp lyckligt och bragtes av Napoleon III,
med vilken D. trätt i förbindelse, genom en
flottdemonstration till slut. En ny
monte-negrinsk lagbok utfärdades 1855. D. blev 12
aug. 1860 vid Cattaro dödligt sårad av den
landsförvisade montenegrinen Kadié och dog
dagen därpå. — D. (f. 1871), äldste son till
konung Nikolaus av Montenegro, ärvde vid
faderns död 1 mars 1921 dennes tronanspråk
men avstod dem redan 7 mars s. å. till sin
brorson Mikael. H. B-n.
Daniiowski [-å’ski], G u s t a w, polsk
författare (f. 1871). Hans två mästerverk äro
»Z minionych dni» (Från svunna dagar, 1901),
historiska visioner om polackernas lidanden
under gångna tider, och »Jaskölka» (Den lilla
svalan, 1907), om en kvinnlig revolutionär.
På senare tider har han behandlat kärlekens
problem i romanerna »Marya Magdalena»
(1912) och »Lilli» (1917). A. A-t.
Dani’sm, dansk språkegendomlighet, som
nyttjas i annat språk än det danska. —
Svenska språket upptog redan under fornsvensk
tid många d., medan däremot
reformationstiden i det hela strävade att undvika sådana.
Senare ha d. särskilt livligt införts här
under tider, då den litterära, politiska eller
merkantila påverkan från Danmark varit stark.
Se flera avh. i Språk och Stil (1903 ff.). R-n B.
Danlter. 1. Ett slags poliskår bland
mormonerna, se Mormoner. — 2. Medlemmar
av stammen Dan (se d. o.) bland israeliterna.
Dankberg, Friedrich Wilhelm, tysk
skulptör (1819—66). Var huvudsakligen
verksam som ornamentsskulptör och har utfört
utsirningar av en mängd
monumentalbyggnader i Tyskland samt även av Nationalmuseum
i Stockholm. D. upprättade i Berlin ett
institut för ornamental skulptur. G-g N.
Dankl, Viktor von, frih., österrikisk
militär (f. 1854). Ingick vid kavalleriet och
användes på viktiga poster inom generalstaben
samt blev 1912 general vid kavalleriet och
chef för 14 :e armékåren (Innsbruck). Vid
världskrigets utbrott blev han chef för l:a
armén och slog ryssarna vid Krasnik 23—25
aug. 1914 men
nödgades jämte de övriga
arméerna vika för den
framträngande
fienden. Efter den
italienska krigsförklaringen
maj 1915 erhöll D.
befälet i Tyrolen, där han
på grund av sin
föregående verksamhet var
högt uppburen och där
han organiserade
för-svarskrafterna. I det
österrikiska anfallet
från Sydtyrolen maj 1916 tog D. med
framgång del såsom arméchef. I juni s. å. avgick
han av hälsoskäl från aktiv tjänst; han
upphöjdes 1917 i friherrligt stånd. M. B-dt.
Danmark, socken i mellersta Uppland;
Vak-sala härad, Uppsala län, vid Fyrisån närmast
s. ö. om Uppsala; 54,2 kvkm, 1,153 inv. (1926).
Bygden, i s. och n. ö. inramad av skogsmarker,
ligger på Uppsalaslätten omkring Sävjaån;
2,832 har åker, 2,322 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Bergsbrunna och Linnés
Hammarby. Pastorat i Ärkestiftet, Vaksala kontr.
Danmark, konungarike i n. Europa, det
sydligaste av de skandinaviska rikena. Omfattar
halvön Jylland, öarna Själland och Fyn och
närliggande större och mindre öar, Bornholm
i Östersjön och Färöarna i Nordsjön. Har
kolonier på Grönlands väst- och östkust och
tillika suveränitetsanspråk på hela
Grönland; Island är med D. förenat i
personalunion. Frånsett Grönland och Färöarna (se
dessa ord), är Egentliga D. 43,017 kvkm;
befolkningen var 1 febr. 1921 3,267,831 pers.
Med Färöarna inräknade bli motsvarande
siffror resp. 44,416 kvkm, 3,289,183 pers. Med D.
förstås i det följande endast Egentliga D.
INNEHÅLL:
sp.
Landskapsbeskrivning 444
Geologi ............ 447
Klimat.............. 448
Växtvärld .......... 448
Djurvärld .......... 449
Befolkning.......... 449
Jordbruk och
boskapsskötsel ............ 450
Skogsbruk .......... 453
Fiske............... 454
Industri ........... 454
Handel.............. 456
Sjöfart............. 457
Kommunikationer .... 457
Statsfinanser....... 458
jMynt, mätt och vikt... 458
JPenningväsen ....... 458
Kyrkliga förhållanden 459
Undervisningsväsen ... 459
Tidningspress ...... 460
Försvarsväsen ...... 460
Författning och
förvaltning .............. 463
Rättskipning........ 465
Kommunalväsen......... 465
Fiagga ............. 466
Kolonier............ 466
Historia ........... 467
Landskapsbeskrivning. D. är omgivet av
hav, Nordsjön (Västerhavet), Skagerak,
Kattegatt och Östersjön, och har endast i s. v.
landgräns till Tyskland över sydligaste
delen av halvön Jylland från
Flensborgfjor-den till en punkt strax s. om Hvidaas
mynning i Nordsjön; gränsen går sedan mellan
öarna Römö och Sylt. Av arealen falla 69 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
