Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Landskapsbeskrivning - Geologi - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Danmark (Geologi—Växtvärld)
448
beväxta, nu delvis barrskogsklädda och
uppodlade. Över slätten höja sig här och där
högre liggande partier, s. k. »bakkeöer» (se
nedan, Geologi). Jyllands västkust följes med
smärre avbrott av mäktiga sanddyner
(klit-ter), smärre marsklandskap utbreda sig kring
Ringköbing fjord och utefter kusten längst i
s. v. I Nordjylland intagas betydande arealer
av Store och Lille Vildmose.
D:s åar och vattendrag äro av föga
betydenhet och ha i allm. ett oregelbundet och
slingrande lopp; markerade vattendelare
saknas. Endast i s. v. Jylland följa åarna den
allmänna nivåsänkningen mot havet. D :s
största å är Gudenaa, som avvattnar
betydande delar av höjdpartiet i ö. Jylland och
utfaller i Randers fjord. D:s sjöar intaga de
lägre delarna av forntida dalstråk eller
uppfylla sänkor, äro avdämda genom
Västjyl-lands klitter och genom landhöjning avstängda
från havet (Arresö på Själland).
Fjordbildningarna på n. Själland äro endast under
havsytans nivå liggande delar av slättlandet,
likaså Limfjordens »bredninger». A. B-n.
Geologi. D:s berggrund utgöres — när
Bornholm (se d. o.), som är en direkt fortsättning
av Skåne, undantages — uteslutande av unga
sediment, krita och tertiär, vilka endast
obetydligt träda i dagen och oftast täckas av
mäktiga kvartära avlagringar. Den äldsta
bildningen är krita av senon ålder (se K r i
t-systemet), märgel och kalksten; den är
något äldre än den danska skrivkritan, som bildar
berggrunden i n. Jylland (Vendsyssel och Thy)
samt på de s. ö. öarna, Sydsjälland, Lolland
och Falster. Kalkstenar, tillhörande danien
(se d. o.), finnas i n. Jylland i ett bälte från
Limfjorden till Grenaa samt i n. och ö.
Själland, medan tertiära bildningar utgöra
berggrunden i Jylland, s. om en linje Limfjorden—
A arhus, samt på Fyn och v. Själland. På öarna
och i n. Jylland förekomma äldre bildningar,
paleocen, eocen och oligocen, med växlande
bergarter, märgelarter, delvis glaukonitiska,
den egendomliga diatomacéavlagringen
»mo-leret» med inlagrad vulkanisk aska och tuff,
den plastiska leran m. m., medan i s. Jylland
förekomma till miocen hörande glimmerlera
och glimmersand med underordnade lager av
brunkol. — D:s ytformer bestämmas i
alldeles övervägande grad av de kvartära
bildningarna från det daniglaciala skedet, då
isranden passerade större delen av D.
Landisens smältvatten förde med sig stora
massor av sand, som spreds ut över Jylland
och bildade hedslätterna, ur vilka högre
partier av äldre moränbildningar sticka upp som
s. k. »bakkeöer». D. innanför denna isrand är
väsentligen uppbyggt av moränbildningar,
såväl ändmoräner som kuperat och plant
moränlandskap. Dock karakteriseras Östjylland
i allm. av ändmoräner i stora stråk, medan
på Fyn samt i Väst- och Nordsjälland
ändmoräner och kuperat moränlandskap äro starkt
sammanvävda. Sydsjälland, Falster och
Lol
land bestå väsentligen av moränslätter, vilka
tills, m. den sydvästskånska slätten och vissa
slättområden i Vorpommern, Mecklenburg och
Holstein utgöra det daniglaciala skedets
centraldepression. — Under senglacial och
post-glacial tid har D. deltagit i de
skandinaviska nivåförändringarna, så att gränsen för
landhöjning i D. går utefter en linje från
Nissumfjord över Nyborg till s. Falster. I
senglacial tid var den största landsänkningen i
Vendsyssel omkr. 60 m, men den därpå
följande landhöjningen gick ännu längre, och en
fastl andstid, motsvarande vår ancylustid,
inföll. Under denna lågo farvattnen mellan de
danska öarna väsentligen torra. Sedan ägde
en landsänkning rum, och Tapes- (Litorina-)
havet stod i nordligaste Jylland omkr. 15 m
över nuv. havsytan, och vid denna tid fanns
redan en ganska spridd befolkning, som hade
sina boplatser på många ställen längs denna
högsta strandlinje. — Vid D:s kuster
försiggår mångenstädes erosion, väsentligen i branta
strandklintar, medan tillandning äger rum på
andra håll, varför man på många ställen
behöver sörja för strandskydd. K. A. G.
Klimat. D:s klimat är ganska utpräglat
maritimt med blida vintrar och svala
somrar. Årets medeltemp. håller sig omkr. + 7° C,
något högre vid kusterna, något lägre i det
inre av Jylland. Kallaste månaden är i större
delen av landet febr, med en medeltemp.
något under 0°, den varmaste är juli med
en medeltemp. av omkr. + 16°.
Temperaturens årliga medelextremer äro i det inre av
Jylland +30° och —15°; vid kusterna och
på öarna äro variationerna något mindre. Då
flertalet av de stora atlantiska
barometerminima passera över D., är vädret
synnerligen blåsigt och ostadigt. Nederbörden är
tämligen riklig, i stora delar av s. Jylland
överstigande 70 cm om året, på Själland, särskilt
i v., något mindre men i regel ej under 50
cm. Mesta nederbörden faller under
eftersom-maren och hösten, särskilt i aug. och okt.,
med en utpräglad minskning i sept. Torraste
månaden är i allm. april. E. P.
Växtvärld. Växtgeografiskt räknas D. till
den baltiska bokzonen av mellaneuropeiska
floraområdet. Dess nuv. växtvärld är starkt
påverkad av människan. Största delen av
landet är uppodlad. Av människan oberörd
växtlighet träffas huvudsakligen inom
kustbältet samt på en del hedar och mossmarker.
Om den danska växtvärldens äldre historia,
som starkt erinrar om den sydsvenskas, se
Växtgeografi.
På havsstränderna finnas här och var
strandängar, marskängar, som utmärkas av låg, tät
gräsväxt. Öppna, sandiga stränder ha mycket
gles vegetation eller kunna, som på stora
sträckor av Jyllands västkust, alldeles sakna
växtlighet, överallt vid öppna kuster, men
framför allt på v. Jylland, utbreda sig dyner,
klitter, med ytterst gles växtlighet. Deras
viktigaste växt är sandröret (Ammophila are-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
