Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Jordbruk och boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Danmark (Djurvärld—Jordbruk och boskapsskötsel)
450
naria), som jämte andra liknande så
småningom kan binda sanden med sina långa,
krypande jordstammar. I de fuktiga
områdena utbreda sig kärr, kärrängar och
torvmossar, de senare företrädesvis på mager
mark. Genom utdikning, plöjning m. m. har
man av dessa sumpiga växtsamhällen vunnit
mycken odlingsbar jord. Ängsmarken
utnyttjas som betesmark och slåtteräng. Stora
arealer med sandgrund, framför allt i Jylland
men även på öarna, särskilt n. Själland, ha
varit ljunghedar. Ljungen har invandrat,
där skogen nedhuggits och marken legat
obrukad. Sedan 1800-talets mitt ha emellertid
allt större delar av ljungheden förvandlats
till åker el. planterats med barrskog. F. n.
täcker skogen endast mellan 8 och 9 % av
D:s yta. Ekskogen är på bördig jord artrik
med underskog av hassel, hagtorn m. m. och
med ett yppigt marktäcke av vårblommande
örter (t. ex. på Lolland). På mager jord är
ekskogen lägre och har fattigare
undervegetation (i Jylland). Tallen såsom vilt växande
träd är numera helt utdöd i D. Den
nuvarande bokskogen är genom människans
ingripande renare än den ursprungliga och är till
stor del helt och hållet kulturskog.
Bokskogen har ytterst ringa undervegetation. —
Se vidare Skogsbruk, sp. 453. K. A.
Djurvärld. D. hör till de land i Europa,
vilkas däggdjursfauna tidigast och starkast
påverkats av människan. Bäver, vildkatt, lo,
björn, älg, bison och uroxe utrotades redan
i förhistorisk tid, varg och vildsvin i början
av 1800-talet. Största nu levande
landdäggdjuret är kronhjorten, förr utbredd över hela
D., nu som vild blott levande i några skogar
på Jylland. Rådjuret är allmänt. Av rovdjur
äro räv, skogsmård, grävling och utter
allmänna. Haren i D. är den tyska haren. T. O.
Befolkning. I det egentliga D. (utom
Färöarna) funnos vid folkräkningen 1 febr. 1921
3,267,831 inv., såsom nedanstående tabell
utvisar:
Areal, kvkm Folkmängd Inv. per kvkm
Fjälland ....... 7,515 1,269,751 169
Bornholm ......... 588 44,426 76
Lolland-Falster 1,791 128,537 72
Fyn ............ 3,476_________326,638_______94
öarna ......... 13,370 1,769,352 132
Ö. Jylland .... 7,327 536,831 73
N. Jylland .... 7,555 390,272 52
V. Jylland .... 10,782_________407,754_______38
Ö.,N.o.V.Jylland 25,664 1,334,857 52
Sönder jylland.. . 3,983 163,622 41
Egentliga D. ... 43,017 3,267,831 76
Av D:s folkmängd bodde 1.384,100 i
städerna och 1,883,731 inom landskommunerna
eller 42,3 % i städerna och 57,7 % på landet.
Köpenhamn (666,159 inv.) har nästan hälften
av samtliga städers och över Vs (20,4 %) av
hela rikets folkmängd. Räknar man till
städerna stadsliknande samhällen inom
landskommunerna, får man 1,816,683 pers., som leva i
stadsliknande samhällen, och blott 1,451,148
eller 44 % på landet. Av folkmängden voro
1,591,628 män och 1,676,203 kvinnor,
överskottet på kvinnor är mycket stort i städerna;
på den rena landsbygden äro av 1,000 pers.
511 män och blott 489 kvinnor.
Egentliga D. hade sin första noggranna
folkräkning 1801, och dess folkmängd utgjorde
då 929,001 pers.; 1855 hade den vuxit till
l,507;222, och 1901 var den 2,449,540. Årliga
antalet levande födda var under hela förra
århundradet ganska högt och höll sig då
omkr. 30—31 på 1,000 inv.; under årtiondet
1890—99 var det 30,3. Under nästa årtionde
sjönk det till 28,8, 1910—19 till 25 på
1,000 och har sedan sjunkit ytterligare till
22,3 för 1922 och 1923. Dödligheten
minskades oavbrutet under förra århundradet
från 24,4 på 1,000 inv. 1801—09 till 17,7 under
årtiondet 1890—99. Sedan dess har i D.
liksom i det övriga Nordeuropa, Holland och
England skett en formlig revolution i
hygieniskt hänseende, och dödligheten var endast
11 på 1,000 1921, 11,9 1922 och 11,3 1923.
Födelseöverskottet har därför icke minskats
trots avtagande nativitet. Antalet äktenskap
på 1,000 inv. har hållit sig tämligen konstant
och varierat omkr. 7—8 med särskilt låga tal
under kristider och krig och sedan stark
ökning. Åren 1810—19 ingingos 9 äktenskap
på 1,000 inv., under världskriget 1915 blott
6,5 men 8,8 1920. Värnpliktigas
genomsnitts-höjd 170 cm. Enl. folkräkning 5 nov. 1925 var
D:s folkmängd (provisoriskt) 3,419,656, därav
729,214 i Köpenhamn och 748,393 i övriga
städer samt 1,942,049 på landsbygden. ö.
Jordbruk och boskapsskötsel. Jordbruket
har alltid varit och är alltjämt D:s
huvudnäring. Trots detta har procenttalet för den
del av befolkningen, som är sysselsatt med
jordbruk, varit ständigt sjunkande: 1845 voro
57 %, 1901 41 % och 1924 blott 33^3 % av
befolkningen sysselsatta med jordbruk. Av D:s
totalareal, 43,017 kvkm, utgöras 734 kvkm av
vatten, av återstoden upptaga skog och
skogsplanteringar 3,230 kvkm, varav omkr. 2/3 i
Jylland. Den bästa jordmånen finnes på öarna
och i ö. Jylland. Spridda över landet, dock
företrädesvis i Jylland, finnas större el.
mindre mossar, de två största, Store och Lille
Vildmose, i n. Jylland. Stor betydelse . för
jordmånens.förbättring ha den kalkbehandling
och märgling haft, som ägde rum i mitten
av 1800-talet och som nu återupptagits.
Samtidigt har man företagit genomgripande
dränering; dock finnas ännu stora sträckor av
både kalkfattiga och vattensjuka områden. —
Statshjälp i form av lån har lämnats till
arbeten för jordmånens förbättrande. 1918
upprättades »Statens grundforbedringsvæsen»,
vilken institution hade till uppgift att vara
vägledande på detta område; dess verksamhet
har övertagits av Det danske hedeselskab.
Även genom fraktnedsättning för kalk och
märgel o. s. v. söker staten medverka till
jordmånens förbättring.
V. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
