Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Jordbruk och boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark (Jordbruk och boskapsskötsel
451
Den totala jordbruksarealen utgör 3,313,633
har. Härav användas till sädesodling 37,2 %,
potatis- och rotfruktsodling 13,6 %,
betesmarker 40,7 %, varav 24.5 % åker i träda.
Jordbruksarealen var 1924 sålunda fördelad (i
har): vete 60,203, råg 188,401, tvåradigt
bovete 262,528, sexradigt bovete 38,967, vithavre
367,239, gråhavre 94,484, blandsäd 232,076 och
baljväxter 8,280. Skördens värde, räknat i
avkastningsenheter, uppgick 1924 till 6,36 mill.
Härav kommo 2,58 mill. på spannmål, 2,29
mill. på rotfrukter, 0,61 mill. på hö och 0,88
mill. på halm. För åren 1909—13 var
skördens värde 5,4 mill., 19 1 4—18 4,75 mill., 1919
—23 5,8 mill. avkastningsenheter; den starka
ökningen 1919—23 beror delvis på
återföreningen med Sönderjylland, som ökade D:s
areal med omkr. 4,000 kvkm. Odlingen av
sockerbetor i D. började 1872, då
sockerfabriken Lolland upprättades. Denna odling gick
endast långsamt framåt. 1901 var den odlade
arealen 14,421 har, 1907 var den 16,013 har,
och 1924 hade den stigit till 38,643 har.
Bet-skörden uppgick 1924 till 9,531,000 kg
(inemot 247 kg per har).
Husdjursbeståndet uppgick 1924 till 1,369,000
hästar, 2,667,000 nötkreatur (varav 1,369,000
mjölkkor), 2,868,000 svin, 136,000 får och
9,604,000 höns. Jordbrukets inkomster härröra
till huvudsakligaste del från förädlade husdj
ursprodukter, som till största delen exporteras.
1924 utfördes fläsk för omkr. 450 mill. kr.,
smör för 505 mill. kr., ost för 8,8 mill. kr.,
ägg för omkr. 35 mill. kr.
Spannmålsförsälj-ningen spelar blott en liten roll; däremot
exporteras gräsfrö. Massexporten grundas på
mejerihanteringen, som rikt utvecklats i D.
sedan 1880. Tidigare dominerade
spannmåls-exporten, men då den stegrade
sädesproduk-tionen i de transatlantiska länderna tryckte
ned priserna, måste det danska jordbruket
lägga huvudvikten vid boskapsskötseln. D.
blev på några få år importland för spannmål,
medan det förut varit exportland.
Antalet jordegendomar är f. n. omkr.
206,000; härav äro omkr. 44,000 av storleken
0,55—3,3 har, omkr. 65,000 av 3,3—10 har,
omkr. 26,000 av 10—15 har, omkr. 43,000 av
15—30 har. Antalet större jordegendomar
(över 240 har) är 419. Samtliga egendomar
värderas till 7,040 mill. kr. Tendensen går i
riktning mot utstyckning till mindre
egendomar. Utstyckning och upprättande av
självständiga mindre jordbruk underlättas genom
lån. Härtill bidraga även olika lagar, bl. a.
lagen om upplösning av län (grevskap och
baronier) och fideikommiss samt styckning av
prästgårdsjord. Sammanslagning av
egendomar är förbjuden. Kreditförhållandena äro
goda och underlättas av välordnade
kredit-och hypoteksföreningar. En stor del av D:s
jordbrukare odlar blott ett mindre område,
2—10 har. De kallas i regel »husmænd»,
varvid gränsen för denna kategori ej dragés vid
någon bestämd areal utan delvis bestämmes
452
även av jordens beskaffenhet. Somliga
husmænd kunna icke skaffa sig nog arbete och
inkomst på sitt lilla jordområde utan måste vid
sidan därav söka sig utkomst som daglönare.
För att främja upprättandet av småbruk ha i
lagstiftningsväg flera åtgärder vidtagits.
Särskild betydelse har en s. k.
»statshusmands-lov» av 24 mars 1899 (lag om upprättande
av jordlotter för lantarbetare). Den
revideras i regel vart femte år och heter nu
»Lov om jordlodder til husmandsbrug».
Enligt denna lag kunna flitiga och hederliga
män och ogifta kvinnor av jordarbetarklassen
erhålla lån för inköp av en mindre
jordegendom (minst 2 har). Även jordlagen av 4 okt.
1919 underlättar, ehuru i väsentligt andra
jordförvärvsformer, mindre bemedlades
jordförvärv. Bl. a. reglerar denna lag villkoren
för försäljning av jord å offentlig egendom,
såsom prästgårdsjord, län och stamhus. En
särskild kommission fastställer priset för den
utstyckade jorden, men det behöver ej
inbetalas; i stället får brukaren betala en viss
ränta, vars storlek rättar sig efter gängse
räntefot och jordens vid periodiska
värderingar bestämda handelspris. Ur
statslånefon-den kunna dessutom byggnadslån utdelas upp
till 9/io av byggnadskostnaderna. Utstyckning
av jord företages även av enskilda
utstyck-ningsföreningar, som enligt lag av 1897
(reviderad 1906) kunna erhålla statslån; dessa
föreningar göra stor nytta genom anskaffande
av jord till småbruk. — Under
riksdagssessio-nen 1924—25 reviderades ånyo och
samarbetades de olika jordlagarna. Trots den starka
jordutstyckningen äro de flesta danska
lantegendomar dock relativt stora, vilket alltjämt
ger jordbruket dess prägel.
Kooperationsrörelsen är starkt framträdande
inom D :s jordbruk. De flesta mejerierna på
landsbygden äro andelsmejerier. Av betydelse
äro även andelsslakterierna, där svinen slaktas
för export. Den dagliga driften skötes av
fackutbildad personal; högsta myndigheten
utövas av en styrelse, vald av andelsägarna.
Genom kooperativa företag för inköp av
utsäde, fodermedel och gödselmedel söker
jordbruket skaffa råvaror till lägsta pris. I nära
anslutning till jordbruket arbeta socker- och
cikoriefabriker, vilka dock drivas som
aktiebolag. Genom konsumtionsföreningar
distribueras en mängd varor direkt till förbrukarna.
D:s jordbruk arbetar i nära anslutning till
vetenskapen. Bland offentliga institutioner,
som framför allt arbeta i jordbrukets tjänst,
kunna nämnas lantbruksinstitutet med
veterinärhögskola, försöks- och serumlaboratorium,
vilka sortera under lantbruksinstitutet, samt
statlig frökontrollanstalt. Försök angående
husdjursskötsel, mejerihantering, växtkultur,
jordbruksmaskiner m. m. företagas genom
särskilda utskott, valda av de ekonomiska
organisationerna. För att kunna utföra experiment
angående växtkultur har man med statsmedel
upprättat talrika försöksanstalter landet runt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
