Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Jordbruk och boskapsskötsel - Skogsbruk - Fiske - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453 Danmark (Sko^
Stor betydelse har även
konsulentverksamheten, varigenom det blivit möjligt att sprida
försöksresultaten över hela landet och
företaga specialundersökningar åt enskilda
jordbrukare. Ett viktigt led i
fackupplysningsarbetet utgöra de 22 lantbruksskolorna, som
årl. besökas av omkr. 4,500 elever. Vissa av
folkhögskolorna, vilka framför allt besökas
av jordbrukarungdomen, meddela dessutom
jordbruksundervisning. Upplysningen främjas
av lantmanna- och småbrukarföreningar
genom möten, föredrag, utställningar, kortare
kurser m. m. Till boskapsskötselns nytta
tjänar dessutom en mängd kontrollföreningar
(1,039 med 383,570 kor), kreaturs- och
häst-avelsföreningar m. m. De olika föreningarna
äro sammanslutna i organisationer för
landsdelarna, och slutligen äro alla samlade till en
gemensam organisation. För tillvaratagandet
av jordbrukets intressen och som mellanled
mellan jordbruket och staten finns ett
jord-bruksråd, tillsatt 1919. Från detta spridas
särskilt upplysningar angående handels- och
omsättningsförhållanden, medan rådet genom
jordbruksministeriet mottager upplysningar
från konsulaten och de av staten tillsatta
statskonsulenterna i utlandet. Chr.
Skogsbruk. D:s skogar omfatta 323,000 har
el. omkr. 8 % av landets areal. Omkr. 1/3 av
D:s skogar finns på forna hedmarker i v.
Jylland och utgöres till största delen av
planterade barrträdsbestånd, som där bekläda 85 %
av hela arealen. Omkr. 60—70 % av landets
skogbeväxta areal finnas i ö. Jylland och på
öarna. Bestånden inom detta område utgöras
till största delen av lövskog. Bok och ek
upptaga där ej mindre än 75 % av arealen. D:s
skogar anses nu ha ett virkesförråd av 45
mill. kbm (123 kbm per har skogsprodukti v
mark). Av D:s skogar äger staten ^4, därav
25,000 har ljunghedsplanteringar. I hela D.
beräknas virkesförrådet fördela sig på olika
trädslag på följ, sätt: bok 40, ek 5, al, ask
och björk 5, gran 30, tall 17, bergtall och
lärkträd 2, diverse barrträd 1 %.
Barrskogarna ha planterats under senare år,
så även i stor omfattning ekbestånden. Inom
bokskogarna däremot finnas alla åldersklasser
likformigt representerade. Avverkningen i
bokskogen (800,000 kbm om året) får därför anses
motsvara den årliga tillväxten. Av ek- och
annan lövskog avverkas 200,000 kbm samt av
barrskog 500,000 kbm, vilka belopp högst
betydligt understiga tillväxten. Sammanlagda
årsavverkningen i de danska skogarna är U/2
mill. kbm el. 4,3 kbm per har produktiv
skogsmark (i Sverige 1,8 kbm per har).
Avkastningen från D:s bokskogar har tidigare mest
använts som bränsle inom landet. Under
senare år ha de danska skogsmännen emellertid
målmedvetet strävat efter att höja
kvalitets-virkesproduktionen i bestånden. F. n. nyttjas
omkr. 30 % av bokskogarnas avkastning för
gagnvirkesändamål och 70 % till ved.
Barr-trädsvirket nyttjas för byggnadsändamål, men
;sbruk—Industri) 454
landets egen produktion kan blott täcka omkr.
av behovet av dylikt virke. Emellertid
anses, att D:s produktion av barrträdsvirke
inom loppet av några årtionden kommer att
minst fördubblas. S-r.
Fisket, som i forntiden gav en stor del
av befolkningen dess livsuppehälle och på
1200—1400-talet spelade en mycket stor roll
(sillfisket i Öresund), har nu långt ifrån den
betydelse, som man skulle kunna vänta sig
av landets läge mellan två hav, men sedan
motorer införts i så gott som alla fartyg, har
dock en stor utveckling ägt rum från det
ursprungliga kustfisket till storsjöfiske. Dettas
huvudorter äro Esbjerg, Thyborön, Skagen och
Frederikshavn. Man har även anlagt särskilda
fiskarhamnar och bygger en ny sådan vid
Hirtshals på Jyllands n. v kust. Medan det
1884 blott fanns 62 större båtar om 487 ton,
hade man 1894 240 om 5,100 ton och 1904 611
cm 12,200 ton, av vilka hälften hade motor och
hjälppropeller. Antalet fiskefartyg och -båtar
har varit i ständigt starkt stigande och
utgör nu (1926) omkr. 17,000, varav över
600 ha en dräktighet av minst 15 bruttoton.
Fångsten utgöres huvudsakligen av
rödspättor, ål, sill, torsk, kolja och lax; den årliga
inkomsten uppgick 1925 till omkr. 40 mill. kr.
Något fisk utföres till Tyskland och efter
kriget särskilt till England, i synnerhet kolja
och rödspättor. Fiskarbefolkningen beräknas
uppgå till något över 20,000 pers. Insjöfisket
i D. spelar en obetydlig roll. — Medan fisket
i övrigt är fri näring för varje dansk
medborgare, innehar staten monopol på det
ostronfiske, som bedrives i Limfjordens västliga
farvatten, kring ön Mors. Insamlingen av ostron
sker dels genom skrapning, dels genom
användning av dykare. Antalet till
försäljning uppfiskade ostron växlade 1915—20
mellan 2^2 och 5 mill. om året. De senaste åren
tyckes ostronfiskets .resultat ha varit i
tillfälligt avtagande. Staten utarrenderar
ostronfisket, vilket emellertid drives under dess
kontroll. B.-P.
Industrien är jämte jordbruket D:s
huvudnäring. Redan under skråtvångets tid började
regeringen (från omkr. 1620) en målmedveten
merkantil industripolitik, som utan särskild
framgång fortsattes t. o. m. 1784, då ett
eko-nomiskt-liberalt styrelsesätt blev rådande och
efter genomförandet av betydelsefulla
jordreformer gav D. dåtidens mest
frihandelsbeto-nade tullag (1797). Ej heller under den nya
regimen fann industrien gynnsamma
omständigheter för tillväxt. Först sedan
transportväsendets utveckling avhjälpt landets brist
på industriella råvaror och D:s
jordbruksprodukter blivit en viktig artikel på
världsmarknaden (omkr. 1880), uppstodo
förutsättningarna för en konkurrenskraftig dansk
industri, grundad dels på förädling av inhemska
jordbruksprodukter, dels på införda råvaror
och halvfabrikat. Ännu 1880 var den av
jordbruket beroende befolkningen dubbelt så stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
