- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
455-456

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Industri - Handel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

455

Danmark (Handel)

456

som industribefolkningen (resp. 52 och 26 %
av folkmängden); 1921 voro de likställda med
varandra (resp. 32 och 29 %).
Industribefolkningen hade på 41 år ökats med 85 %,
jordbruksbefolkningen med 3 %. Den av
industrien använda mekaniska kraften uppgick
1880 till omkr. 10,000 hkr, 1914 (det senaste
år, då allmän industriräkning ägde rum) till
230,000. Antalet industri- och
hantverksföre-tag var 1914 82,500 med tills. 350,000 anställda,
varav 233,000 verkliga arbetare; av dessa voro
65,000 anställda i 264 företag med över 100
arbetare vartdera. För bearbetning av
jordbrukets råvaror verka ej blott de för export
arbetande mejerierna (omkr. 1,700, varav 1,370
andelsmejerier) och exportslakterierna (64,
varav 50 andelsslakterier) utan även t. ex.
bryggerier (Carlsberg, Tuborg), sprit- och
jästfabriker, sockerbruk, cikoriefabriker,
ångkvar-nar, alla starkt koncentrerade företag med hög
teknisk utveckling och väsentligen baserade
på den inhemska marknadens förbrukning.
Stora företag finnas även (siffrorna inom
parentes ange produktionsvärdet 1924) inom
margarinindustrien (113 mill. kr.), tobaks- och
cigarrindustrien (85 mill. kr.), textilindustrien
(123 mill. kr.), kabel- oeh trådtillverkningen
(34 mill. kr.), pappersindustrien (28 mill. kr.),
tvål- och sodatillverkningen (27 mill. kr.),
bleckvaruindustrien (20 mill. kr.),
maskinindustrien, järngjuterier, tändsticksfabriker m. m.
Betydande är tillverkningen av cement (i
trakterna kring Aalborg och Mariager; 30,5 mill.
kr. 1924, varav något över hälften exporteras),
brytningen av kalk, bergmjöl m. m. samt
tegeltillverkningen, övervägande karaktär av
hantverk ha byggnads- och möbelindustrien
(23,100 företag med 53,000 arbetare 1914),
träindustrien (4,200 företag med 8,000
arbetare) och beklädnadsindustrien (26,000
företag med 35,000 arbetare). — D:s export av
egentliga industrivaror är blott ringa,
jämförd med jordbruksexporten: 1922, 1923 och
1924 resp. 179, 235 och 347 mill. kr.
Viktigaste exportartiklar äro (utom cement)
kondenserad mjölk (export 40 mill. kr. 1924),
vegetabiliska oljor (Dansk sojakagefabrik och
Aarhus oliefabrik; export 39 mill. kr.),
au-tomobiler, fartyg, diesel- o. a. motorer,
mejerimaskiner och -artiklar, läder och hudar,
elektriska torrelement; till sistnämnda grupp
hör D :s största industriföretag, a.-b.
Bur-meister & Wain’s maskin- og skibsbyggeri.
Stora ingenjörsfirmor, ss. a.-b. F. L. Smidth
& co., ha filialer i utlandet, som bygga broar,
hamnar, järnvägar, fabriker m. m. Av
särskilt intresse äro enstaka produkter med
nationell kvalitetsprägel, ss. porslin (Den kgl.
porcelainfabrik, Bing & Gröndahl) och silver
(Georg Jensen m. fl.). — D. är sedan 1797 en av
de stater, som givit sin industri minst
understöd. De viktigaste tullagarna (1863 och 1908)
beteckna båda en ytterligare utveckling mot
frihandel. Från 1862 har näringsfrihet
införts (upphävandet av skråtvånget), men en

stark frivillig organisation har sedan dragit
till sig allt större delar av industrien, både
föreningar (Industriforeningen i Köpenhamn
stiftades redan 1838), karteller och, icke minst,
landsomfattande fusioner (t. ex. aktiebolagen
De danske sukkerfabriker, De danske
spritfabriker, De danske oliemöller og
sæbefabrik-ker, De forenede papirfabriker, De danske
bomuldsspinderier, De danske cichoriefabriker,
H. E. Gosch & co.’s tændstikfabriker, Kastrup
glasværk). Den danska industriens
officiella organ är det 1910 inrättade
industrirådet. Industriarbetarna började organisera
sig 1871; år 1924 utgjorde antalet
organiserade arbetare 306,000 (härav dock icke
industriarbetare), varav 237,000 tillhörde de
1898 stiftade Samvirkende fagforbund.
Arbetsgivarnas huvudorganisation bildades 1899 som
motvikt mot denna, och grundreglerna för
uppgörelsen av de båda parternas
mellanha-vanden fastställdes genom en förlikning efter
den stora arbetsstriden s. å. Stor betydelse
för den tekniska bildningen inom dansk
industri ha den 1829 upprättade Polyteknisk
læreanstalt, de många tekniska skolorna
landet runt och det 1907 stiftade Teknologisk
institut i Köpenhamn. Vid vissa
industriföretag (tillverkning av öl och jäst,
mejeriartiklar) drives vetenskapligt
laborationsar-bete, som haft betydelse även utanför landets
gränser.

Handeln sysselsätter mer än Vio av
befolkningen. D:s relativt långa kuster ha sedan
förhistorisk tid gynnat dess handel. Men
under medeltiden och nyare tidens början hölls
den nere av hanseaternas, senare av
holländarnas konkurrens. Merkantilsystemet gynnade
handeln (monopol o. s. v.), med avgjord
framgång under de perioder (särskilt under
1700-talet), då D. var neutral åskådare till
stormaktskrigen. Handeln hade en glansperiod
särskilt åren 1776—83 (Nordamerikas
frihetskrig) och i början av Napoleonskrigen. Kriget
1807—14 och förlusten av Norge lamsJogo D:s
handel för flera årtionden. Först under den
senaste mansåldern har D:s utrikeshandel fått
större betydelse, vilken kan uttryckas genom
att endast några få stater nu ha större
omsättning med utlandet än D. i förhållande
till folkmängden. Handelsbalansen (summan
av export och import) utgjorde 1830 omkr.
45 mill. kr., 1870 omkr. 300 mill. kr., 1913
omkr. 1,500 mill. kr. och 1924 4,400 mill. kr.
Omkr. 80 % av exportvärdet (2,031 mill. kr.
1924) utgöras av (till största delen förädlade)
jordbruksprodukter: smör, mjölk och ost 677
mill. kr., slakteriprodukter 532 mill. kr., ägg
151 mill. kr., hästar och nötboskap 138 mill.
kr. Viktigaste importvaror äro spannmål och
fodermedel (518 mill. kr.), gödselmedel (67
mill. kr.), stenkol o. a. mineraliska bränslen
(197 mill. kr.), råvaror och halvfabrikat för
industrien, färdiga industrivaror samt
kolonialvaror. Av exporten 1924 gingo till
Storbritannien 60 %, till Tyskland 17 %; viktigaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 30 13:56:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free