Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Handel - Sjöfart - Kommunikationer - Statsfinanser - Mynt, mått och vikt - Penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Danmark (Sjöfart—Penningväsen)
458
importländer voro Tyskland (27 %),
Storbritannien (19 %), U. S. A. (12 %), Sverige
(ö1^ %)• Ett handelsföretag av alldeles
särskild karaktär är det av H. N. Andersen
(se d. o.) stiftade östasiatisk kompagni, som
har dotterbolag i Asien (särskilt i Siam och
på Malackahalvön), Afrika och Amerika,
driver kokos- och gummiplantager, skogsbruk,
skeppsvarv m. m. och med hjälp av sin egen
stora dieselfartygsflotta uppehåller
regelbunden trafik mellan sina företag världen runt.
För handelsomsättningen inom landet spela
konsumtionsföreningarna (omkr. 1,800 med
337,000 rnedl.) en väsentlig roll, särskilt på
landsbygden.
Sjöfart. D:s handelsflotta bestod 1924 av
1,835 fartyg (över 20 bruttoreg.-ton) om
1,040,000 ton (1,918 fartyg om 867,500 ton
1915). Antalet ångfartyg växte från 89 om
10,000 ton 1870 till 623 om 770,000 ton 1924.
Antalet stora motorfartyg var 79 om 160,000
ton 1924. I trafiken med utlandet infördes
8,7 mill. ton gods och utfördes 1,7 mill. ton
1923; ung. hälften av den införda
varumängden och över hälften av den utförda
transporterades med danska fartyg, härav
ung. 1/5 med segelfartyg. Sammanlagda
antalet fartyg, som årl. ankomma till D. från
utlandet, är omkr. 32,000. Danska fartyg i
fraktfart mellan utländska hamnar insegla
årl. omkr. 100 mill. kr. Sjöfarten drives
huvudsakligen av aktiebolag: 111
ångfartygs-bolag med ett kapital av 218 mill. kr. och
103 segelfartygsbolag med ett kapital av 218
mill. kr. Vid sidan av det ovan nämnda
östasiatisk kompagni må här nämnas Det
forenede dampskibsselskab, som bl. a. driver
Skandinavien—Amerikalinjen (på New York).
Omkr. % av tonnaget höra hemma i
Köpenhamn; dess frihamn öppnades 1895 och har
haft stor betydelse för stadens utveckling till
stapelplats för östersjöländerna, övriga mera
betydande hamnar äro Aalborg, Aarhus,
Odense och Esbjerg. Staten underhåller
fyrväsendet, varunder höra 146 fasta fyrar, 14
fyrskepp och 50 lysbojar. Räddningsväsendet, av
stor betydelse på Jyllands västkust,
underhål-les likaså av staten; i genomsnitt räddas årl.
omkr. 150 skeppsbrutna.
Kommunikationer. Sammanlagda längden
av D:s landsvägar är 7,600 km, bivägar 38,200
km. Järnvägsnätets längd är 5,000 km, varav
2,400 km tillhöra staten, resten ett 60-tal
bolag, vilkas aktier huvudsakligen ägas av
stat och kommuner. Den första järnvägen
öppnades 1847 (Köpenhamn—Roskilde).
Antalet resande på järnvägarna är årl. omkr.
43 mill., varav 70 % på statsbanorna. Den
med järnväg befordrade godsmängden uppgår
till omkr. 11 mill. ton årl., tre gånger så
mycket som kusttransporten med fartyg. Mer
än hälften av järnvägarnas inkomster faller
på godstrafiken. Det i järnvägsanläggningar
nedlagda kapitalet uppgick 1924 till 661 mill.
kr., varav 539 mill. kr. i statsbanorna.
Lan
dets ökaraktär nödvändiggör en rad till
huvudbanorna anknutna färjeförbindelser, såsom
Korsör—Nyborg, Strib—Fredericia, Gedser—
Warnemünde, Köpenhamn—Malmö, Helsingör
—Hälsingborg. De senaste åren ha motorfordon
i allt högre grad börjat användas till
person-och godstransport; 1924 funnos omkr. 48,000
automobiler och 17,000 motorcyklar. Omkr.
400 bilomnibuslinjer drivas i D. —
Postväsendet grundades 1624 av Kristian IV
och är sedan 1711 statsmonopol.
Finansåret 1923/24 befordrades omkr. 239 mill. brev
(varav 42 mill. till utlandet), 865,000
värdeförsändelser, 11 mill. trycksaker och 183 mill.
tidningar; postväsendets inkomster voro 55
mill. kr. Dessutom drivas postgirorörelse och
omfattande luftposttrafik. — Även
telegrafväsendet är statsmonopol; sammanlagda
linje-längden är över 15,000 km och antalet
befordrade telegram 4,800,000, varav hälften i
trafik med utlandet. Telegrafväsendets
inkomster voro omkr. 13,5 mill. kr. — Telefonen
har mycket stor användning i D. och skötes
huvudsakligen av 7 privatbolag med
stats-koncession; de ha tills. 237,000 abonnenter och
en linjelängd av 1,032,000 km.
Statsfinanser. Statshushållningen erhåller
de nödvändiga inkomsterna huvudsakligen
genom förbrukningsavgifter (211,6 mill. kr.
1923/24), inkomst- och förmögenhetsskatt (126,2
mill. kr.), arvsskatt och stämpelavgifter (36,5
mill. kr.), skatt på fastighet (10,3 mill. kr.)
samt diverse avgifter och taxor (16,5 mill. kr.).
Överskottet av statsföretagen var s. å. 7,6
mill. kr. och av statsegendomarna 2,4 mill. kr.
Av utgifterna (tills. 402,3 mill. kr.) gingo 10,9
mill. kr. till regeringen, riksdagen och
ut-rikesrepresentationen, 49,7 mill. kr. till
försvaret, 40,1 mill. kr. till inre
administrationen, rättsväsendet m. m., 27,5 mill. kr. till
handel, industri och sjöfart, 79,7 mill. kr. till
sociala ändamål, 64,4 mill. kr. till
undervisningen, 16,9 mill. kr. till hälsovården, 13,5
mill. kr. till jordbruket, 5,3 mill. kr. till kyrkan
och 63 mill. kr. förräntning av statsskulden.
Statsskulden uppgick 1924 till 1,216 mill. kr.,
varav utländsk skuld 544,5 mill. kr. Statens
aktiva uppskattades till 1,669,3 mill. kr., varav
statsföretag och statsegendomar representerade
763 mill. kr.
Mynt, mått och vikt. D. har sedan 1 jan.
1875 guldmyntfot med samma myntsystem
som Sverige och Norge. Metersystemet
infördes enl. lag av 4 maj 1907 och trädde i kraft
åren 1910—16.
Penningväsen. D :s enda sedelutgivande
bank, Nationalbanken i Köbenhavn,
upprättades efter statsbankrutten 1813 som
riksbank men är sedan 1818 privat aktiebank,
administrerad av fem direktörer, av vilka två
utnämnas av regeringen. Den metalliska
kassan skall uppgå till minst ^3 av den
utelöpande sedelmängden och är f. n. omkr. 220
mill. kr. Sedelmängden utgjorde 1914 omkr.
150 mill. kr. och är nu omkr. 400 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
