Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Penningväsen - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Danmark (Kyrkliga förhållanden—Försvarsväsen)
460
Sedan världskrigets utbrott har bankens
in-lösningsskyldighet varit upphävd. Sedelkursen
sjönk starkt under åren efter kriget men steg
1925 från 60 till 90 % av guldvärdet och de
första månaderna 1926 till 98 %. I slutet
av 1924 funnos i D. tills. 187 privatbanker
med en total omslutning av 3,750 mill. kr.,
varav de tre viktigaste bankerna
representerade 2,200 mill. kr. Antalet sparkassor är
omkr. 500 med ett insatt kapital av omkr.
1,800 mill. kr. Antalet kreditföreningar (den
första upprättad 1850) är 13 med 2,955 mill.
kr. utlånade mot första inteckning; dessutom
finnas 9 hypotekskassor med 306 mill. kr.
utlånade. Genom den 1906 upprättade
Konge-riget D:s hypotekbank söker man underlätta
avsättningen av danska
kreditföreningsobliga-tioner i utlandet med hjälp av begränsad
statsgaranti. H. G-d.
Kyrkliga förhållanden. Den vida
övervägande delen av befolkningen tillhör den
evangelisk-luterska kyrkan, som är folkkyrka
och som sådan understödjes av staten.
Grundlagens bestämmelse, att kyrkans författning
skall ordnas genom lag, är trots flera
försök ännu icke uppfylld. Landet är indelat
i nio stift, Köpenhamns, Roskilde,
Lolland-Falsters, Fyns, Aarhus, Aalborg, Viborg, Ribe
och Haderslev, dessa åter i 91 prosterier och
1,250 pastorat. Under Köpenhamns stift höra
Färöarna och Grönland. Biskopen och en av
amtmännen (stiftsamtmanden) bilda i varje
stift tillsammans »stiftsövrigheden», som
utövar tillsyn över kyrkor, skolor och offentliga
stiftelser. Varje pastorat har fr. o. m. 1904
(dock icke 1910—12) ett menighetsråd, som
lämnar förslag om lediga prästämbetens
återbesättande. Prästerna ha fr. o. m. 1913 fast
lön. Fr. o. m. 1855 finnes det möjlighet att
lösa sockenbandet och anlita annan präst än
pastoratets och fr. o. m. 1868 att upprätta
s. k. valgmenighed (se d. o.). Jfr även B
i-s k o p, sp. 364. — Full religionsfrihet råder.
Vid folkräkningen 1921 hade folkkyrkan
3,200,372 medl., romersk-katolska kyrkan
22,137, baptisterna voro 6,989, judarna 5,947,
metodisterna 4,858, irvingianerna 3,459,
ad-ventisterna 2,622, de reformerta 1,164,
herrn-hutarna 463, anglikanerna 409, unitarierna
195, kväkarna 13, andra protestantiska
samfund 1,299, grekiska katoliker 535, mormoner
487, diverse andra kristna samfund 196 och
andra trossamfund 3,942; de konfessionslösa
voro 12,744. — Svenska kyrkor finnas i
Köpenhamn och på Skagen.
Undervisningsväsen. Undervisningen
meddelas enl. lag av 24 mars 1903 dels i lägre,
dels i högre allmänna skolor med en viss
inbördes förbindelse. Den lägre allmänna
skolan (folk- el. allmogeskolan) är övervägande
kommunal, den högre (mellan-, realskolor,
gymnasier) dels kommunal, dels statsskola;
dessutom åtskilliga privatskolor.
Mellansko-lan utgör den högre skolans fyra första
klasser och ger en direkt fortsättning av
folkskolans undervisning; den avslutas med
en mellanskolexamen, varefter eleven kan gå
över antingen i en realklass och taga
real-examen el. i gymnasiet, där han efter tre år
tar studentexamen. Gymnasiet är delat i tre
linjer, en klassisk, en
matematisk-naturve-tenskaplig och en nyspråklig. 1913 funnos
sammanlagt 34 statsläroverk, 3,828 kommunala
skolor och 642 privatskolor med resp. 737,
12,151 och 3,269 lärare och lärarinnor samt
10,156, 440,887 och 52,659 lärjungar. — Den
lägre allmänna skolans lärare utbildas vid
7 statsseminarier och flera privatseminarier;
vidare utbildning meddelas i statens
lärarhögskola i Köpenhamn. Den högre allmänna
skolans lärarkrafter utbildas vid universitetet
och taga vanl. skolämbetsexamen. — Vidare
finnes en rad fackskolor, sålunda för teknisk
undervisning, fortsättningsskolor, aftonskolor
och folkhögskolor (se d. o.). — Landets enda
univ. finnes i Köpenhamn, där det därjämte
finnes en teknisk högskola (Polyteknisk
lære-anstalt), teknisk skola, veterinär- och
lant-brukshögskola, farmaceutiskt institut,
handelsskolor, konstskola, officersskola,
maskinistskolor, navigationsskolor o. s. v.
Tidningspress. 1924 utkommo omkr. 300
tidningar, av vilka de största äro de fyra i
Köpenhamn utkommande Berlingske Tidende,
uppsatt 1749 (konservativ),
Social-Demokra-ten, uppsatt 1874, Nationaltidende, uppsatt
1876 (konservativ), och Politiken, uppsatt
1884 (radikal). Av landsortens
vänstertidningar må nämnas Sorö Amtstidende, Fyns
Tidende och Aalborg Amtstidende. Den danska
pressen är spridd bland befolkningens breda
lager och är, särskilt vad beträffar
Köpen-hamnstidningarna, starkt moderniserad efter
utländska mönster. P. E-t.
Försvarsväsen. 7 aug. 1922 utfärdades lagar
1) om arméorganisationen (»hærens ordning»),
2) om nedläggandet av äldre kustbefästningar
och det fasta kustförsvarets organisation samt
3) om sjöförsvaret (»söværnets ordning»).
Dessa lagar ha sedan 1922 undergått vissa
mindre ändringar.
Armén. Genom 1922 års
härordningsbe-slut undergingo lantstridskrafterna en icke
obetydlig reducering. Lantförsvarets
tyngdpunkt flyttades från öster (Själland) till väster
(Jylland och Fyn). Härens trupper
sammanfördes i stort sett i tre fördelningar. En
landstorm bildades; till denna uttagas årl. 1,600
man, vilka ha en utbildningstid av 60 dagar; i
krigstid ingår i landstormen jämväl oövat
manskap, tillhörande hären. —
Befälsperso-nalen utgöres av 1) fast befäl tillhörande
linjen, som delas i officersgruppen och
offi-ciantgruppen; 2) fast befäl tillhörande
reserven, som delas i officersgruppen och
un-derofficersgruppen; 3) värnpliktigt befäl.
Of-ficianterna motsvara i huvudsak de forna
fast anställda underofficerarna;
kåroffician-terna ha tjänsterang efter kaptenerna i
reserven, de övriga äro likställda med löjtnanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
