Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Danmark (Försvarsväsen)
462
och sekundlöjtnanter. Det fasta
reservbefälets underofficers’gru.pp består av sergeanter i
reserven. Det värnpliktiga befälet utgöres av
sekundlöjtnanter, kornetter, korpraler och
underkorpraler. —• Infanteriet,
värnpliktskon-tingent 5,865 man (7,900 före 1922), består av
livgardet och 8 (förut 15) regementen med
tills. 17 linje- och 18 reservbataljoner samt
9 linje- och 3 reservmaskingevärskompanier.
Kavalleriet, värnpliktskont. 310 man (420
före 1922), består av 3 (förut 4) reg:ten om 2
linje- och en reservskvadron; dessutom lyder
under kavalleriet trängavdelningen,
värnpliktskont. 290 man, bestående av två
kompanier. Fältartilleriet, värnpliktskont. 1,285
(600 före 1922), består av 3 (förut 2)
fält-artillerireg:ten med tills. 9 lätta och 9 tunga
linje- samt 18 lätta och 9 tunga
reservbatterier. Ingenjörtrupperna, värnpliktskont. 400
man, bestå av 3 pioniärbataljoner och 1
telegrafbataljon. Flygkåren är ställd under
generalstaben; dess chef är överste eller
överstelöjtnant. Kustartilleriet, värnpliktskont. 540
(förut 800 man), består av en
kustartilleribataljon om 7 komp., varav ett
luftförsvars-kompani. Sammanlagda årliga
värnpliktskon-tingenten är (inbegripet kustart.,
arbetstrup-perna m. m. men utom dem, som äro avsedda
för landstormen) 8,930 man (11,650 före 1922).
I första hand uttages till utbildning
kategorien obetingat tjänstedugliga; resten tages
i mån av behov ur kategorien villkorligt
tjänstedugliga. De värnpliktigas utbildning
sker i en första tjänstgöring, i en
fortsättning av denna och i repetitionsövningar.
Utbildningstidens längd och det för fortsatt
tjänstgöring kvarhållna antalet man är vid
infanteriet första tj.-gör. 150 dagar, 560 man
av såväl sommar- som vinterkategorien
erhålla fortsatt utbildning i 90 dagar; vid
kavalleriet första tj.-gör. 425 dagar (ingen
fortsatt utbildning annat än för befälselever);
vid fältartilleriet första tj.-gör. 215 dagar,
195 man erhålla fortsatt utbildning i 195
dagar; vid ingenjörtrupperna första tj.-gör.
200 dagar, 50 man erhålla fortsatt utbildning
i 210 dagar; vid kustartilleriet första tj.-gör.
245 dagar. Repetitionsövningarna äro vid
inf. och kav. 2—28 dagar, vid art. 1—28 och
1—14 dagar samt vid ingenjörtrupperna 2—20
dagar och vid kustartilleriet 2—14 dagar. Till
fortsatt tjänstgöring utöver den ovan angivna
kvarhållas i allm. de till befälsutbildning
uttagna. Tjänstetiden är 8 år i linjen och 8 år
i förstärkningen. — Själva organisationen är
i huvudsak genomförd; det pågående arbetet
inriktar sig på anskaffning av materiel,
särskilt kulsprutor, tungt artilleri (10,5 cm
kanoner och 15 cm haubitser, försöksmateriel
från Schneider & c:o i Frankrike). — Till
krigsmakten till lands kunna även räknas de
6 frivilliga kårer, som ställt sig till förfogande
för försvaret. Skytte- och
gymnastikföreningarna hade 1926 omkr. 52,000 aktiva och 38,000
passiva (understödjande) medl. M. B-dt.
Det fasta försvaret. Under
1870-talet började i D. en ny rörelse för ordnande
av landets fasta försvar. Då folketinget
vägrade anslag, började ministären Estrup 1886
arbetena dels med frivilligt insamlade medel,
dels för medel, som skaffats genom
provisoriska finanslagar. Köpenhamn skulle bilda en
centralfästning för hela landet, vid en del
orter vid Stora och Lilla Bält samt på
Själland skulle kustbatterier anläggas dels för
att spärra de nämnda sunden, dels för att
under krig möjliggöra förbindelse mellan
landets olika delar och dels slutligen för att
hindra landstigningar på Själland. På
Jylland skulle vid Helgenæs mitt emot
Aar-hus anordnas en central- och förrådsfästning
för nämnda halvös försvar (någonting motsv.
Karlsborgs centralfästning i Sverige).
Fästningen Köpenhamn kom även, trots allt
motstånd, i huvudsak till utförande efter
planer och under ledning av överste
Som-merfeldt. Fästningen byggdes under en viktig
period av befästningskonstens utveckling,
omedelbart efter brisansgranaternas och pansarets
införande, och arbetena följdes med intresse
av alla sakkunniga. Fästningen fick en ganska
originell anordning med kombination av
självständiga verk och sammanhängande linjer,
stödda av omfattande översvämningsområden,
och pansarkonstruktioner kommo till
vidsträckt användning. De radikala partierna
upphörde emellertid aldrig med sin strid mot
befästningsplanerna, och efter många
utredningar har riksdagen slutligen 1920 och 1922
fattat definitiva beslut om slopande av såväl
lantbefästningarna vid Köpenhamn som en del
mindre betydande verk. Landets fasta försvar
inskränker sig sålunda nu till
sjöbefästningarna vid Köpenhamn: verken Charlottenlund,
Middelgrund, Saltholm, Dragör (på Amager)
med de två bakomliggande verken Tre
Kröner och Lynetten som platser för befälsföring
och strålkastare, den yttre linjen bildande
en båge kring hamnen med 6—8 km radie,
samt mindre verk, bl. a. vid Isefjordens
mynning och vid Agersö s. om Korsör. L. af P.
örlogsflottan består (1926) av 4
pansrade kustförsvarsfartyg, 3 kryssare, 23
torpedbåtar, 16 undervattensbåtar, 4 minfartyg och
2 verkstadsfartyg med ett sammanlagt
depla-cement av omkr. 30,000 ton. Marinens
personalstyrka uppgår till omkr. 4,000 man. Nu
(1926) föreliggande förslag till ny
försvars-ordning upptager en »statsmarine» till en
årlig kostnad av 10,35 mill. kr. Statsmarinen
föreslås omfatta 6 vakt- och inspektionsfartyg
om tills. 8,000 tons deplacement, 24 mindre
bevakningsfartyg om tills. 3,600 tons
deplacement, vilka senare utgöras av torped- och
undervattensbåtar, ett minväsende, min- och
sjö-mätningsfartyg till ett sammanlagt
deplacement av 1,500 ton, samt 12 flygbåtar och 2
depåfartyg. ö-g.
1924 års avrustningsförslag.
Den socialdemokratiska ministären framlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
