Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Danmark (Författning och förvaltning)
464
1924 i folketinget ett förslag till lag om
avrustning m. m. jämte lagförslag om
upprättandet av en vaktkår och en statsmarin. Enl.
avrustningsförslaget dkulle värnplikten
upphävas och utskrivningsväsendet samt hären
och flottan nedläggas, samtliga
befästnings-anläggningar, härens och flottans fastigheter,
byggnader och materiel användas för andra
statsändamål eller försäljas. Vaktkåren, som
i likhet med statsmarinen underställes
stats-ministeriet, skulle bistå gränsgendarmeriet,
tullväsendet och polisen vid bevakning av
landgräns och kuster samt vid
upprätthållandet av lugn och ordning. I spetsen för kåren
ställes en direktör. Statsmarinens uppgift
anges vara att i de danska farvattnen
tillvarataga statens intressen genom att utföra
fiskeriinspektion och sjökartearbeten, att visa
flaggan i utlandet och att samarbeta med
tull-och andra myndigheter vid upprätthållandet
av lugn och ordning på danskt sjöterritorium
o. s. v. Statsmarinens materiel är avsedd att
utgöras av vakt- och inspektionsfartyg,
minfartyg, bevakningsbåtar m. m. Statsmarinen
står under en direktör. Förslaget har i något
omarbetad form ånyo förelagts folketinget
1925 men ännu (april 1926) ej kommit att
slutgiltigt prövas av riksdagen. M. B-dt.
Författning och förvaltning. D :s
författning vilar på grundlagen av 5 juni 1915 med
de ändringar, som stadfästes 10 sept. 1920;
huvuddragen härstamma från den
ursprungliga grundlagen av 5 juni 1849 och den
reviderade grundlagen av 28 juli 1866. D. är ett
konstitutionellt konungarike, ärftligt på
mans-linjen enl. successionsordningen
(»tronfölge-loven») av 31 juli 1853. — Konungen är
tillika konung över Island men kan icke utan
riksdagens samtycke vara regent i något
annat land och får icke tillträda regeringen,
förrän han genom en högtidlig försäkran
skriftligen förbundit sig att hålla grundlagen.
Han skall tillhöra den evangelisk-luterska
läran och blir myndig vid aderton års ålder.1
Han åtnjuter de rättigheter, som vanligen
tillkomma en konstitutionell härskare. Han
utövar (genom sina ministrar) den
verkställande makten och delar den lagstiftande med
riksdagen. Endast med dennas samtycke kan
han förklara krig och sluta fred, ingå och
uppsäga förbund eller handelstraktater,
avträda någon del av landet eller ikläda detta
nya folkrättsliga förpliktelser. Lagar och
regeringsbeslut måste, för att träda i kraft,
förses med hans underskrift och
kontrasig-neras av en eller flera ministrar, vilka äro
ansvariga för beslutet. Konungen är
ansvars-fri. Ministrarna — f. n. (1926) till antalet 11
— utgöra konseljen, i vilken konungen
presiderar och tronföljaren har säte. Ministrarna
äro utrikes-, finans-, försvars-, justitie-,
inrikes-, handels- och industri-, social-, kyrko-,
undervisnings- och jordbruksministrarna samt
ministern för offentliga arbeten. Varje
minister har rätt att deltaga i behandlingen
i riksdagens båda ting av hans budget och
de lagförslag, som höra under hans
departement. Förste ministern kallas statsminister.
I lagstiftningsfrågor har konungen absolut
veto. Det parlamentariska statsskicket har
ej uttryckligen något lagligt erkännande i
grundlagen men kan anses fastslaget genom
långvarig praxis. — Riksdagen sammanträder
årl. i okt. och är samlad i minst 6 månader.
Den består av två likställda kamrar,
folketinget och landstinget. De ha båda
rätt att föreslå samt vart och ett att för
sin del antaga lagar. Om de stanna i olika
beslut, kan ett sammansatt utskott
(»fælles-udvalg»), som består av lika många
medlemmar från vartdera tinget, söka jämka
meningarna. »Finansloven»
(statsregleringspro-positionen, budgeten), lagarna om
tilläggsanslag (»tillægsbevillningslovene») och
provisoriska bevillningslagar skola behandlas först
i folketinget, vilket även äger
företrädesrätten att ensamt besluta riksrättsåtal mot
ministrarna. Ingen skatt kan påläggas, höjas
eller minskas, intet statslån upptagas, intet
manskap utskrivas och inga domäner säljas,
förrän riksdagen fattat beslut därom. Skatter
få icke upptagas, förrän, »finansloven» eller
en tillfällig bevillningslag är antagen. Under
den våldsamma striden mellan ministären
Estrup och folketinget 1875—94 begagnade
regeringen 1877 och 1885—93 grundlagens
§ 25 till att utfärda provisoriska finanslagar
utan folketingets samtycke; vid
överenskommelsen 1894 enades man om att i händelse
av tvist mellan tingen om budgeten antaga
en provisorisk bevillningslag, och en
bestämmelse av liknande art är intagen i gällande
grundlag. För revision av statens årliga
räkenskaper väljer riksdagen fyra avlönade
revisorer, som efter verkställd granskning dit
avlämna berättelse. — Folketinget
väljes-för fyra år i 24 amtskretsar, varav 3 i
huvudstaden. I varje krets väljes ett närmare
bestämt antal medlemmar, tills, ej över 152:
(1926 äro de 149). Medan valet i huvudstaden
(24) och den sönder jylländska amtskretsen (7)
sker genom allmänna proportionella val och
på Färöarna (1) genom majoritetsval, gäller
för landet i övrigt ett system av
enmansvalkretsar med proportionella val.
Kandidaterna uppställas i 93 nomineringskretsar, men
röstsiffrorna sammanräknas, och fördelningen
av de 93 mandaten och de 24
tilläggsman-daten sker proportionellt. Valbar till
folketinget är varje folketingsvalman, och
valbe-rättigad är varje välfrejdad man och kvinna,
som fyllt 25 år och har dansk medborgarrätt,
icke åtnjuter fattigunderstöd (eller, om
sådant åtnjutits, ersatt beloppet eller befriats
från dylik ersättning) samt icke är omyndig
eller försatt i konkurs. Landstinget väljes
för åtta år och förnyas, för de folkvaldas del,
till hälften vart fjärde år. Det består av
högst 78 led. (76 år 1926), av vilka 19
väljas-av tinget självt, 10 i huvudstaden, 45 i större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
