Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dannemora gruvor - Dannemora—Hargs järnväg - Dannemoraverken - Danner, Louise Christine - Danneskjold, släkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Dannemora—Hargs järnväg—Danneskjold
482
världsbekant för sina guda egenskaper.
Malmfångsten har innevarande årh. vid normal drift
hållit sig omkr. 50,000 ton per år. I s. fältet
brytes även något zinkblände, som här
uppträder i och i närheten av järnmalmen. Under
senaste årtiondet har brytningen
moderniserats genom införande av elektrisk kraft från
Älvkarleö och anläggning av anrikningsverk.
Gruvorna ägas av Dannemora
gruvintres-senter, som utgöras av Gimo-österby bruks
a.-b. (äger 73 % i mellanfältets gruvor). Stora
Kopparbergs bergslags a.-b., Hargs bruk,
Ljusne-Voxna a.-b. och Strömbacka bruks
a.-b. Litt.: »Om Dannemora gruvfält» (i Tekn.
Tidskr., Kemi och bergsvetenskap, 1918, h.
2). E. S. B.
Dannemora—Hargs järnväg (spårvidd 0,891
m), 55,2 km lång, förbinder medelst
huvudlinjen (39 km) Dannemora station på
sido-banan örbyhus—Dannemora av Uppsala—
Gävle järnväg med Hargshamn vid
Älands-hav. En bibana (8 km) utgår från Knaby till
Ramhälls gruvor, en (8,2 km) från Risinge till
Norrvällen, öppnad 1915, en från Stormossen
till Lövstabruk (29 km; öppnad för godstrafik
1925). De två förstnämnda öppnades 1878.
På järnvägen kunna framföras normaispåriga
banors vagnar till och från österby bruk över
österbybruks station, till vilket ett bruksspår
är framdraget. F. P.
Dannemoraverken, de järnbruk, som
använda malm från Dannemora: Leufsta, Tobo,
Gruvschakt vid Dannemora.
österby och Gimo under Gimo-österby bruks
a.-b., Söderfors och Ullfors under Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. samt Harg, Ljusne
och Strömbacka.
Fredrik VII och grevinnan Danner. Efter fotografi.
Da’nner, Louise Christine, dansk
grevinna, Fredrik VII:s gemål (1815—74).
Hette urspr. Rasmussen, var balettdansös till
1842 och sedan modehandlerska i Köpenhamn.
Hon förde en ingalunda oförvitlig vandel,
hade bl. a. en förbindelse med J. C. E.
Ber-ling (se B e r 1 i n g) och blev senare på
1830-talet älskarinna till kronprinsen, sedermera
Fredrik VII, samt vigdes 1850 vid honom, då
hon fick titeln länsgrevinna D. Till allmän
förargelse uppträdde hon officiellt som
konungens gemål. Hon och J. C. E. Berling
lyckades störta ministären Hall dec. 1859,
men då Hall kort därefter återvände,
undanträngdes hennes politiska inflytande. Hennes
bildning var ytlig. Efter konungens död levde
hon tillbakadraget. Av sin förmögenhet på
omkr. 7 mill. kr. upprättade hon Frederik
VII:s stiftelse för fattiga kvinnor och på
Jægersborg en stiftelse för utbildning av
tjä-narinnor. Jfr A. Thorsöe, »Grevinde D. og
kammerherre Berling» (1912).
Danneskjold [-skjål], danska släkter. Från
konung Fredrik III :s oäkta son Ulrik
Frederik Gyldenlöve härstammade de grevliga
linjerna D. - L a u r v i g (utdöd 1783) och
D. - Lövendal (utdöd 1829). Kristian V :s
oäkta son Christian Gyldenlöves barn
upp-togos 1695 i greveståndet med namnet
D.-S a m s ö e. Denna ätt fortlever, och dess
manliga medlemmar bära sedan 1808 titeln
excellens. Greve Frederik D. - Samsöe (1703
—70), sonson till Kristian V, fick 1735 högsta
ledningen av marinen och verkade mycket för
dennas förbättring. 1735 upprättade han kom-
V. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
