- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
485-486

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dannström, Johan Isidor - Dannäs - Dans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

485

Dannäs—Dans

486

Östra delen av Dannevirke.

tid ofta tills, m.
Jenny Lind. Verkade
sedan företrädesvis som
sånglärare samt
grundade ett av
huvudstadens mera
betydande pianomagasin
(nu Ludvig Ohlsons
pianomagasin). D.
utgav företrädesvis på
1840—70-talet ett
flertal häften solosånger,
vilka vunno stor
popularitet. T. N.

Dannäs, socken i v. Småland; Västbo härad,
Jönköpings län, vid Bolmens n. ö. ända; 47,27
kvkm, 541 inv. (1926). I ö. flera småsjöar;
469 har åker, 2,598 har skogs- och hagmark.
N. om Bolmen kyrkan och det gamla säteriet
Dannäs (tax.-värde 137,000 kr., 1924), som
bl. a. tillhört släkterna Rosenbjelke och Kyle.
Ingår i Bolmsö, D. och Tannåkers pastorat,
Växjö stift, Västbo kontrakt.

Dans, rytmiska rörelser, genom vilka
människan förmår ge uttryck åt själsliga känslor
och stämningar, antingen detta sker för att
bereda nöje åt henne själv el. andra el. för
att ge utlopp åt en översvallande livskänsla.
D. utgör sålunda ett naturligt uttrycksmedel
för skiftande känslor.

Naturfolkens dans. D. är nog minst
lika gammal som mänskligheten (den finns ju
i viss grad redan i djurvärlden, särskilt bland
fåglarna), och för att få en rätt förståelse av
den och dess innebörd måste man gå till de
primitiva folken. Att uttrycka affekter,
särskilt glädje, genom dansliknande rörelser
ligger för dem mycket nära till hands, det sker
rent av instinktivt; likaså torde den primitiva
människans överflödiga energi tidigt ha tagit
sig uttryck i sådana rörelser. Däremot är det
säkerligen, såsom somliga forskare gjort, att gå
till överdrift att se d:s ursprung i rytmiska
arbetsrörelsdr (rodd, malande etc.), även om
rytm är oskiljaktigt förenad med d. Frågan
om d:s ursprung är emellertid endast av
teo

retiskt intresse; vad som däremot är av vikt
är, att d. bland de primitiva — utan att man
därmed förnekar, att det även bland dem
tidigt funnits profan d., för nöje o. dyl. — i
hög grad har en religiös el. åtminstone
en m a g i s k och symbolisk innebörd.
Detsamma var förhållandet med de gamla
kulturfolken (israeliternas d. kring guldkalven).
D. är en integrerande del i de primitivas
magisk-religiösa fester och riter (krigs-,
sorge-danser etc.). Även till synes erotiska d. ha
mycket ofta sådana motiv, de äro
fruktbar-hetsriter och avse att framkalla riklig skörd
(hos jordbrukare) eller god tillgång på
villebråd (jägare). Liknande syfte ha ofta de
pan-tomimiska djurdanserna. I de flesta fall torde
mimiska d. och maskdanser ha
religiöst-ma-giskt ursprung. Ur dylika har troligen dramat
framgått. — I sina verkningar kan d. ofta
jämföras med bruket av narkotiska medel, och
det ligger därför för de primitiva nära till
hands att tro på dess magiska verkan. Bland
hupaindianerna i Kalifornien t. ex. dansade
den, som ville bli schaman, lång tid varje natt
kring elden i bastun, tills han kände sig ha
nått sitt mål. — På lägre kulturstadier är d.
oskiljaktigt förenad med sång, ej endast som
ackompanjemang. K. G. L.

Under antiken skilde man mellan helig och
prästerlig d., som hörde till de religiösa
ceremonierna, och världslig d., som förekom vid
offentliga och folkliga förlustelser.
Forn-egypterna giva oss genom sin överlägsna
målar- och bildhuggarkonst en tydlig
föreställning om d:s höga ståndpunkt i faraonernas
land. Det påstås, att piruetten var
uppfunnen redan i det gamla Egypten. Dock vet
man icke med bestämdhet om därmed menas
detsamma som i vår tid. Även hos judarna
spelade d. en viss ehuru något underordnad
roll. I bibeln talas om Mirjams festliga d.
efter övergången av Röda havet, israeliternas
d. kring guldkalven samt Davids d. framför
förbundsarken.

Först hos forngrekerna ingick d. som ett
led i uppfostran och kom hos dem att antaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 30 13:56:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free