Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danske lov - Danske selskab for fædrelandets historie og sprog, Det kongelige - Danskeskov - Danske videnskabernes selskab, Det Kongelige - Danske Vitruvius - Dansk folkemuseum - Dansk forfatterforening - Dansk geologisk forening - Dansk historisk forening - Dansk konst - Medeltidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danske selskab for fædrelandets historie og sprog—Dansk konst
503
Kr. Stöchel, »Forarbejderne til Christian V :s
danske lov» (2 bd, 1891—94). -1m-
Danske selskab for fædrelandets historie og
sprog, Det kongelige, stiftades 8 jan.
1745 av J. Langebek m. fl. för utgivning av
aktstycken rör. Danmarks historia, men dess
verksamhet avstannade 1752, sedan 6 bd av
Danske Magazin utgivits. 1810 förenades
sällskapet med ett 1777 stiftat
Genealogisk-heraldisk selskab och avslutade det av detta
begynta »Dansk adelslexikon» (2 bd, 1782—
1814). Sällskapets huvuduppgift är
fortfarande att utgiva Danske Magazin, vari talrika
aktstycken, särskilt om Danmarks inre
historia, publicerats; 1836 fullbordades därav.2:a
serien (Ny Danske Magazin), och senare har
man nått till bd 3 av 6:e serien, således i
allt 33 bd i kvartformat. Dessutom har
sällskapet utgivit en mängd källskrifter och
urkund ssamlingar, såsom »Ældste danske
archiv-registraturer» (5 bd, 1854—1910), supplerade
med »Eline Göyes jordebog» (1892) samt
»Di-plomatarium Vibergense» (1879) och
»Testa-menter fra Danmarks middelalder indtil 1450»
(1901). 1895 firade det sitt 150-årsjubileum med
att utgiva stiftaren J. Langebeks brev.
Sällskapet räknar högst 20 inhemska medl. E. Ebg.*
Danskeskov [-skåv], se Dänischwohld.
Danske videnskabernes selskab, Det
Kongelige, stiftades i Köpenhamn 1742 på
förslag av Hans Gram för att främja studier i
språkvetenskap, filosofi, matematik och
naturvetenskaper. Det verkar genom föredrag
och förhandlingar, utgivning av skrifter
(företrädesvis av ledamöter) samt genom
uppställande av prisfrågor. Sällskapets skrifter, som
föreligga i närmare 100 bd sedan 1745, äro
från 1818 delade på en historisk-filosofisk och
en matematisk-naturvetenskaplig avdelning.
Sedan 1869 åtföljas avhandlingarna av en
resumé på franska. Sällskapet utger sedan 1842
årsberättelse. 1766—1805 utgav sällskapet en
atlas på 17 kartblad över konungariket
Danmark och sedan intill 1841 enstaka kartblad.
1793—1905 utkom en dock föga
tillfredsställande dansk ordbok i 8 bd. 1842—1907 utkom
»Regesta diplomatica historiæ Daniæ»
(förteckning över tryckta aktstycken ang.
Danmarks historia 822—1660) i 6 bd. Vidare
ledde sällskapet de meteorologiska
anteckningarna för Danmark 1820—73 samt företog
1848—53 en rad geologisk-antikvariska
undersökningar, varvid kökkenmöddingarna
upptäcktes. 1876 övertog sällskapet styrelsen av
Carlsbergfonden (se d. o.), och 1898 inflyttade
det i den smakfulla byggnad, som på
denna fonds bekostnad uppförts av arkitekten
V. Petersen. Bland sällskapets ordf, kunna
nämnas J. L. Holstein, A. P. Bernstorff, E.
Schimmelmann, A. S. Örsted, J. N. Madvig,
J. J. Thomsen och Vilh. Thomsen samt av
sekreterarna H. C. Örsted, G.
Forchham-mer, Japetus Steenstrup, H. Zeuthen och
Martin Knudsen. 1926 var antalet inländska
medlemmar 64; de utländska voro 130. Säll-
504
skåpets kapitaltillgångar uppgingo 1926 till
omkr. 400,000 kr. P. E-t.
Danske Vitrüvius, se T h u r a h, L. de.
Dansk folkemuseum i Köpenhamn
grundlädes 1879 av dåv. direktören vid
Köpenhamns Tivoli, Bernhard Olsen, i syfte att
belysa de särskilda samhällsklassernas, framför
allt dock allmogens, kulturella förhållanden
inom danskt och fordom danskt område under
senare århundraden. Föredöme var Nordiska
museet i Stockholm. Museet öppnades 1885.
Den driftige och mångkunnige grundläggaren
avled 1922 men hade redan två år förut
överlämnat chefskapet åt museiinspektör Jörgen
Olrik. Trots samlingarnas stora omfattning
och värde saknar museet fortfarande särskild
byggnad och inrymmes i ett privathus,
Vester-brogade 5. 1901 anlade B. Olsen vid det nära
Köpenhamn belägna Kongens Lyngby i
anknytning till inomhusmuseet ett
friluftsmuseum — en motsvarighet till Skansen i
Stockholm —, omfattande gamla danska
bondebyggnader, vilket under senare år livskraftigt
utvecklats till ett synnerligen intressant
bygg-nadsmuseum. 1921 förenades D. i
administrativt hänseende som en avdelning av det danska
nationalmuseet med detta. N. E. H.
Dansk forfatterf orening, se
Författarföreningar.
Dansk geologisk förening, se Geologiska
föreningar.
Dansk historisk förening, se Historiska
föreningar.
Dansk konst. Bortsett från den
förhistoriska tidens rika ornamentik och synnerligen
sparsamma bildkonst äger man lämningar av
dansk konst först från medeltiden.
Medeltidens arkitektur. Den äldsta
medeltidens träkyrkor äro nästan spårlöst
försvunna; av 1000-talets kyrkobyggnader av
sten återstår, utom delar av domkyrkorna i
Lund och Dalby i Skåne, endast föga. En
synnerligen livlig byggnadsverksamhet
utmärker 1100-talet och början av 1200-talet;
kring domkyrkobyggena i Lund, Viborg och
Ribe (det förra beroende av lombardiska och
rhenländska förebilder, de senare av
rhen-ländsk stil) uppstod då huvudmassan av
landsbygdens kyrkor (av det nuv. Danmarks och det
nu tyska Mellan- och Sydslesvigs 1,771 bevarade
medeltida lantkyrkor tillhöra 1,644 den
romanska perioden). Till en början och närmast
stifts-kyrkorna byggdes lantkyrkorna i förenklad
anslutning till stiftskyrkornas stil, snart även
i provinsiellt utbildade typer. Vanligast är den
enskeppiga kyrkan med flattäckt långhus och
smalare, kvadratiskt och likaledes flattäckt
kor, icke sällan försett med absid. Rikare
former förekomma undantagsvis; märkligast
äro centralbyggnader som S:t Mikaelskyrkan
i staden Schleswig el. rundkyrkorna på
Bornholm. Byggnadsmaterialet för lantkyrkorna
visar sig stundom beroende av stiftskyrkorna;
så ha några tiotal kyrkor i trakten av Ribe
liksom domkyrkan där byggts av från Rhen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
