Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk konst - Medeltidens arkitektur - Medeltida bildkonst - Renässans, barock, rokoko och klassicism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Dansk konst
506
landet (trakten av Andernach) importerad
tuffsten, medan av Nordjyllands romanska
kyrkor mer än 3/« i likhet med domkyrkan i
Viborg byggts av granitkvadrer. Råa el.
kluvna rullstenar, insamlade från marken, äro
f. ö. huvudmaterialet; i vissa trakter
brukades bl. a. också kritsten och kalktuff.
Teglet infördes under 1100-talets senare hälft
och nyttjades i mycket stor utsträckning för
befästningsarbeten (Dannevirke, Kalundborg,
Vordingborg, Sprogö) men också för kyrkor.
Romanska tegelkyrkor äro icke ovanliga (Sorö,
Ringsted, de äldre delarna av Aarhus’
domkyrka, den korsformade kyrkan i Kalundborg
(med 5 torn), kyrkan i Bergen på Rügen,
lantkyrkor som Bjernede, Maglarp och Gumlösa,
de två sistnämnda i Skåne); märkligt är, att
nästan alla mera betydande av dessa
byggnader uppförts av Valdemar den store el.
Absalon och dennes släktingar. Kort efter
teglets införande visar sig övergången till gotisk
stil i den omkr. 1193 efter franskt mönster
(Tournai) anlagda domkyrkan i Roskilde.
Större delen av 1200-talet är synnerligen
konstfattig; under den följ, perioden har
byggnadskonsten, bortsett från enstaka
fästnings-byggen (Koldinghus, Kärnan i Hälsingborg), en
borgerlig karaktär. Borgerliga profanhus från
medeltidens senare del äro bevarade i
tämligen stort antal (flera i Malmö) men oftast
starkt förändrade och i regel enkla; tidens
viktigaste byggnadsverk äro köpstädernas
kyrkor och kloster. Materialet var alltjämt tegel;
stilbildande var beröringen med de tyska
hansestäderna. Bland de viktigaste
monumenten äro kyrkorna S:t Knud i Odense
(1200-talets senare del) och S :t Petri i Malmö
(omkr. 1300), båda basilikala anläggningar;
den senare med rikt utvecklat korparti i
relativt nära anslutning till stilens ursprungliga
franska förebilder, vidare koret till Aarhus’
domkyrka samt birgittinkyrkorna i Maribo
och Mariager, samtliga byggda efter
hall-kyrkosystemet; av klosterbyggnaderna
kar-melitklostret i Helsingör och
franciskanklost-ret i Ystad. De romanska kyrkorna försågos
under gotiken ofta med valv och fingo ej
sällan nya korpartier; flertalet kyrktorn
uppfördes också under denna tid.
Medeltida bildkonst. Den romanska tiden
karakteriseras av de i driven metall utförda
altarprydnaderna, de i regel i granit huggna
dopfuntarna och portalomfattningarna med
dekorativ och figural utsmyckning i kraftiga
former och de om förbindelser med fransk
och rhenländsk konst vittnande, allvarliga
och högtidliga kalkmålningarna på kyrkornas
väggar och valv. Enstaka illuminerade
handskrifter från den äldre medeltiden visa
beroende av tysk, framför allt sachsisk konst. —
Egentlig bildskulptur förekommer endast
sällsynt före 1200-talet; från detta århundrades
mitt spåras i de för kultändamål avsedda
träskulpturerna en mer el. mindre medelbar
påverkan av fransk stil, som under 1300-talets
senare hälft avlöses av ett kraftigt tyskt
inflytande. Också på detta område visar sig
mot medeltidens slut hansestädernas kulturella
hegemoni; nordtyskarna Claus Berg och
Hans Brüggemann voro under
årtiondena närmast före reformationen landets
ledande skulptörer; jämte dem märkes den
westfaliske arkitekten och bildhuggaren Adam
van Düren. — Under 1400-talets senare
del och början av 1500-talet utfördes ånyo
talrika kyrkliga vägg- och valvmålningar,
många i tämligen naiva former, andra (som
i Malmö S:t Petri kyrka) konstnärligt
högtstående.
Renässans, barock, rokoko och klassicism.
Renässansstilen infördes från Holland och
Tyskland. De många privatborgarna från
reformationstiden representera ända in i
1500-talets senare hälft en medeltida
arkitekturtradition. I en stil, som blivit kallad
»gotikrenässans» och »Kristian IV :s stil», byggdes
kyrkor och slott i tegel och med stora
murmassor, pompösa portaler, sirade gavlar samt
torn i växlande former med rika och
effektfulla spiror. Även i borgerlig arkitektur vann
denna stil hemortsrätt i Danmark. Dess mest
belysande verk äro slotten Kronborg (av A.
van Opbergen), Frederiksborg, Rosenborg,
Börsen i Köpenhamn (av H. Steenwinkel
d. y.), privathus flerstädes i städerna. Den
från Italien spridda renässanssmaken nådde
Danmark så att säga i holländsk
översättning. Element av barockstil tillkommo;
mot slutet av 1600-talet spåras inflytande
från Frankrike. Stora slottsbyggen företogos
(bl. a. byggdes Christiansborg av E. D. H ä u
s-s e r). Vid mitten av 1700-talet byggdes de fyra
palatsen på Amalienborg av N. E i g t v e d.
Med de sistnämnda har rokokostilen fått fast
fot i Danmark.
Inkallade utländska målare (J. B i n c k,
T. Gemperlin, H. Knieper m. fl.)
arbetade under renässanstidevarvet i Danmark
jämte inhemska och utländska skulptörer (J.
Kremberg, Statius Otto, J. G a n
s-sog, D. Tommissen m. fl.; många, även
bland de bästa, okända till namnet); de
senare voro företrädesvis sysselsatta med
dekorations- och inredningsarbeten i kyrkor och
slott. Först från slutet av 1600-talet kan man
räkna en dansk målarskola av infödda
konstnärer, som utbildats i utlandet och som
åstad-kommo i första rummet porträtt men
därjämte religiösa, allegoriska och även
historiska målningar.
Under 1700-talet blev det franska
inflytandet härskande i Danmark. Bland där
verksamma franska konstnärer märkas skulptören
S a 1 y och arkitekten J a r d i n, som i
Danmark representera övergången mellan rokoko
och Ludvig XVI:s stil. 1754 inrättades
konstakademien, och Saly blev dess styresman.
Under det följande skedet fick den klassiska
smaken i arkitekturen sin företrädare i
Harsdorff och efter denne i C. F. Han-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
