Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dareios, 1. Dareios I Hystaspes - Dareios, 2. Dareios II - Dareios, 3. Dareios III Codomannos - Dares Phrygius - Dar es-Salaam (Dar es-Salam) - Dareste de la Chavanne, Rodlophe - Daret, Jacques - Daretorp - Dar Fertit - Dar Fur (Dar-For)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Dares Phrygius—Dar Fur
540
och tillhörande den yngre grenen av
akeme-niderna (f. omkr. 558 f. Kr.). Då efter
Kambyses’ död den av Kyros grundade
monarkien syntes hotad av inre upplösning,
be-mäktigade sig D. med hjälp av några få
sam-mansvurna tronen (522) efter att ha
undanröjt en usurpator, Gaumata, som utgav sig för
att vara Kyros’ yngre son Smerdis (Bardiya).
D., utan tvivel en av världshistoriens mera
betydande härskare, kuvade de upproriska
provinserna, återställde lugnet inom det
väldiga riket och gjorde det till dåtidens
förnämsta makt. I ö. vidgades riket genom
erövringen av de indiska provinserna Punjab och
Sind (omkr. 518), och i s. befästes persernas
välde över det av Kambyses erövrade
Egypten. I v. riktade D. tidigt sina blickar
mot Balkanhalvön, vars erövring skulle
trygga underkuvandet av Mindre Asien. I
avsikt att förebygga ett flankangrepp från
de grekiska kolonierna kring Svarta havet
och nya infall av de halvvilda skyterna (se
d. o.) företog D. 513 sitt berömda tåg mot
dessa folk; han övergick Bosporen, passerade
Donau strax v. om deltat och fortsatte
marschen in i Bessarabien. Då skyterna följde
samma taktik som ryssarna mot Karl XII och
Napoleon, kom det ej till något avgörande, och
perserhären måste snart vända om av brist på
proviant. Till all lycka fann D.
Donaubryg-gan oskadd; jonierna, som bevakade den, hade
avböjt Miltiades’ råd att riva den. D:s
sista krigsföretag riktades mot Grekland och
misslyckades genom det nederlag, som
Miltiades tillfogade perserna vid Marathon (490).
Under förberedelserna till det nya fälttåg,
som med lika olyckligt resultat sattes i
verket av hans son Xerxes (se d. o.), avled D.
hösten 486. D. nydanade och ordnade i detalj
det väldiga rikets administration (se härom
Persien, historia); han smyckade sina
huvudstäder med väldiga palatsbyggnader och
efterlämnade redogörelser för sin verksamhet
och sitt stora rikes sammansättning i de
berömda inskrifterna vid Behistan m. fl. ställen.
Aischylos (se d. o.) skildrar i skådespelet
»Perserna» D. som en idealhärskare.
2. D. II (reg. 424—404 f. Kr.), son till
Artaxerxes I och en av hans bihustrur och
därför av grekerna kallad Nothos
(»bastarden») ; före tronbestigningen — han
undanträngde och mördade sin halvbroder — hette
han Och os och var satrap i Hyrkanien.
Hans gemål (och syster) Parysatis, en
grym och härsklysten kvinna, stod under hela
hans regering i centrum av de palatsintriger
och fejder mellan de olika
provinsståthållarna, som undergrävde rikets till det yttre
lysande ställning.
3. D. IlICodomannos (reg. 335—330),
den föregåendes sondotters son, den siste
ake-menidiske storkonungen, synes ha varit en
god och välvillig men svag härskare och
tillträdde styrelsen över ett redan försvagat och
söndrat välde, som dessutom strax efter hans
tronbestigning utsattes för ett väl förberett
anfall av forntidens störste fältherre,
Alexander den store (se d. o.). D. dukade snart
under i den ojämna striden och blev efter den
avgörande drabbningen vid Gaugamela (331)
en flykting inom sitt eget rike; under
flykten mördades han av sin släkting satrapen
Bes-sos (330) nära nog i den förföljande Alexan;
ders åsyn. Se vidare Alexander, sp. 451—
453, och Persien, historia. J. Ch-r.
Da’res Phry’gius, se Trojasagan.
Dar es-Salaam [-lä’m] (Dar es-Saläm),
»fridens boning», stad på Afrikas östkust i
Tanganjikaterritoriet; omkr. 25,000 inv. Är
territoriets huvudhamn och regeringssäte samt
utgångspunkt för järnvägen till Kigoma vid
Tanganjikasjön. Vackert byggt, i
fullkomligt skyddat läge på nordsidan av en
sjölik-nande inbuktning. Grundades från Sansibar
1862; tyskt faktori anlades där 1887, och D.
besattes under världskriget av engelsmännen
4 sept. 1916 (se Kolonialstriderna
under världskriget). Staden omges
av vidsträckta risfält och
kokospalmplanteringar.
Dareste de la Chavanne [darä’st de la [-Ja-va’n],-] {+Ja-
va’n],+} Rodolphe, fransk rättslärd (1824—
1911), råd vid kassationsdomstolen. Idkade
omfattande författarverksamhet i fransk och
utländsk rätt och skrev bl. a. »Les anciennes
lois dTslande» (1881). — Hans broder
historikern Cléophas D. (1820—82) skrev bl. a.
en för sin tid förtjänstfull »Histoire de France»
(9 bd, 1865—73).
Daret [darä’], J acques, nederländsk
målare (omkr. 1404—omkr. 1468), omtalas som
elev av Robert Campin och var verksam i
Touraine och bl. a. i Arras. Delar av stora
altarverk från sistnämnda stad ha hamnat i
Berlin och i Pierpont Morgans samling.
Monogr. av M. Houtard (1907). G-g N.
Daretorp, socken i ö. Västergötland, strax
s. ö. om Tidaholm; Vartofta härad,
Skaraborgs län; 86,07 kvkm, 1,092 inv. (1926).
Ligger på v. sluttningen av Hökensås och kring
övre Yan (till Tidan); 1,357 har åker, 5,684
har skogs- och hagmark. I n. ö. egendomen
Källefall med fiskodlingsanstalt. Bildar med
Velinge och Brandstorp ett pastorat i Skara
stift, Kåkinds kontrakt.
Dar Fertit, landskap i Centralafrika på
vattendelaren mellan Kongo (Ubangi), Nilen
och Tsadsjön. Är skog och stäpp och bebos av
många stammar, däribland bongo och
njam-njam. Genomrestes av Schweinfurth 1870—71.
Nu delat mellan Franska Ekvatorialafrika och
Engelsk-egyptiska Sudan.
Dar Fur (D a r - F o r, »forernas land»), förr
sultanat i ö. Sudan, nu provins i
Engelsk-egyptiska Sudan; omkr. 376,000 kvkm, kanske
V2 mill. inv. D. är beläget på vattendelaren
mellan Schari ooh Nilen och begränsas av
prov. Kordofan och Bahr el-ghasal, Franska
Ekvatorialafrika samt Libyska öknen. I n. v.
fylles D. av ett rikt bevattnat bergland,
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
