Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dardanellerna under världskriget - Dardaner - Dardanos - Dardé, Paul - Dardel, Fritz Ludvig von - Dardel, Nils Elias von - Dardistan - Dareik - Dareios - Dareios, 1. Dareios I Hystaspes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Dardaner—Dareios
538
såvitt möjligt dölja anfallsavsikten,
varigenom överraskningsmomentet förfelades,
hem-ortsmyndigheternas dröjsmål att sända
förstärkningar m. m. Hamilton fick erkännande
för sin energi; det medgavs, att hans
uppgift varit utomordentligt svår, så mycket mera
som han ej vunnit tillräcklig förståelse hos
jnyndigheterna i hemlandet. I fråga om vissa
mått och steg vid ledningen av
landoperationerna fann dock kommissionen, att Hamilton
icke gått till väga på lämpligaste sätt.
Litt.: Förutom Liman v. Sanders’
minnesskrift »Fünf Jahre Türkei» (1920) och sir lan
Hamiltons »Gallipoli diary» (2 dir, 1920) må
nämnas Schuler, »Australia in arms (1916);
Callwell, »The Dardanelles» (1919); H. W.
Nevinson, »The Dardanelles campaign» (1920);
W. Churchill, »The world crisis 1915» (1923);
Wester-Wemyss, »The navy in the Dardanelles
campaign» (1924). M. B-dt.
Dardaner. 1. Illyrisk folkstam i rom. prov.
Moesia superior (nuv. Serbien och v.
Bulgarien). — 2. Folkstam i trakten kring
Helle-sponten. — 3. Poetiskt namn på trojanerna.
Jfr Dardanos 2.
Da’rdanos. 1. Forntida stad vid
Hellespon-ten, eolisk koloni. Efter D. ha Dardanellerna
uppkallats. — 2. Eponym och representant
för en i trakten kring Hellesponten inhemsk
folkstam; i »Iliaden» son till Zeus och
stamfader för trojanska kungahuset. Senare sagor
låta D. invandra från Kreta, Samothrake,
Arkadien, t. o. m. från Italien — i så fall
skulle ätten med Aeneas (se d. o.) ha
återvänt till Italien; en genomskinlig romersk
nybildning. M. Pn N-n.
Dardé, Paul, fransk skulptör (f. 1892).
Studerade någon tid i Italien och helt kort i
Paris för Rodin samt väckte sensation på
salongen 1921 med en jättestor grotesk »Faun»,
avsedd till trädgårdsprydnad och belönad med
»salongens pris» av 100,000 frcs. G-gN.
Da’rdel, Fritz Ludvig von, konstnär
och ämbetsman (1817—1901). Var f. i Schweiz
— ätten härstammar från Neuchåtel men
introducerades på svenska riddarhuset 1810. D. kom
till Sverige 1833, lärde
sig först då svenska
språket, ingick i
militärtjänst, avlade
officersexamen 1836 och
tillhörde Svea livgarde
från 1837. 1838—40
hade han varit
tjänstledig, rest i Italien och
i Paris målat på
Cog-niets och E. Lamis
ateljéer. Han gjorde sig
sedan i Stockholm känd
som humoristisk teck-
nare, utgav (1840 ff.) flera samlingar
»Teckningar ur dagens händelser», mestadels ur
Stockholmslivet. Från 1850, då han blev
adjutant hos dåv. kronprins Karl (Karl XV),
tillhörde D. dennes omgivning till hans död.
1858—62 var han dock svensk militärattaché i
Paris. 1864 blev D. kabinettskammarherre hos
konungen och samtidigt överintendent och
preses i Konstakademien. Sina tjänsteåligganden
som konstchef skötte han — i gott samförstånd
med sakkunniga underlydande — med
intelligens och initiativrikedom och verkade med
vaket intresse till gagn för konsten och
konstnärerna. Som överintendent kvarstod han till
1882 och som akademiens preses till 1885.
— D. var alltifrån ungdomen en outtröttlig
porträttecknare; hans otaliga raskt och flott
skisserade karikatyrer av samtida — typer
från hovet, konstvärlden, societeten och ej
minst från hans många utrikes resor — äro
av högst olika lödighet men utmärka sig i
allm. för kvick uppfattning, lycklig
individua-lisering och i regel oförarglig humor. Ett par
hundra äro i Nationalmuseets ägo, ett stort
antal illustrerar hans dagböcker, som i sv.
övers, i utdrag utgivits av D:s son,
kanslisekreteraren Nils v. D. (»Minnen», 4 dir,
»Dagboksanteckningar», 3 dir, 1911—20). De
hittills offentliggjorda anteckningarna sträcka
sig från 1833 till 1885 och ge intressanta
inblickar i tidens karaktär. Själv har D. blivit
uppfattad som en originell och intressant typ
för Karl XV:s tidsålder. G-gN.
Da’rdel, Nils Elias von, målare (f. 1888),
sonson till F. L. v. D. Blev student och elev
vid Konstakademien, gjorde långa resor
(ori-enten, Japan) och har mestadels varit bosatt
i Paris. Hans konst uppbäres av livlig fantasi
och bisarrt skämtlynne; han är modernist och
individualist, stilist och kolorist, kan vara
naiv och sensationssökande, grotesk och
poetisk. Ett par porträtt i akvarell visa
inträngande karakteristik. D. har i Paris gjort
skisser för Svenska baletten (»Dårhuset»,
1921) och på sista tiden utfört färgrika
kompositioner, som närma sig svensk
bondemålnings karaktär. Representerad i
Nationalmuseum och Göteborgs museum. G-g N.
Dardistän, sammanfattningsnamn för en del
små berglandskap i nordvästligaste Himalaja
(Chitral, Swat, Gilgit m. fl.), givet med
hänsyftning på den förmodade gemensamma
ari-ska huvudbefolkningen, som kallats d a r d e r
efter en äldre benämning hos Ptolemaios. Ett
fornåldrigt ariskt språk talas i Gilgit av
shinfolken, men i övrigt tillhöra »darderna»
flera olika raser och språkgrupper. Namnet
D. kommer alltmera ur bruk.
DaréFk (grek. dareiko’s, av
Dareios), fornpersiskt guld- och
silvermynt av oval form; åtsidan vi- 1
sar den persiske konungen, knä- (
böjande och som bågskytt.
Guld-dareiken gällde 20 attiska
silver-drakmer.
DaréTos, grek, (fornpers. Däraya-
vaus, lat. Darius), namn på flera persiska
konungar av akemenidernas dynasti:
1. D. I Hystaspes, son till satrapen
Hystaspes (Viståspa), en syssling till Kyros
Dareik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
