Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Darwin, Charles Robert - Darwin, Erasmus - Darwin, sir Francis - Darwin, sir George Howard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Darwin, E___Darwin, G. H.
550
en lantgård vid byn Downe i Kent, där ban
levde hela sitt återstående liv som privatlärd,
ständigt plågad av under sjöresan ådragen
svår ohälsa och endast genom sin hustrus
uppoffrande vård och ytterst regelbundet
levnadssätt i stånd att arbeta, som han gjorde.
D :s personlighet utmärktes av en älskvärd
anspråkslöshet och en nästan vek känslighet;
naturlivet i alla dess former älskade han
alltid; bland människor var han försynt och
tillbakadragen. Sitt arbete skötte han med aldrig
svikande energi, så ofta hälsan tillät. Utan
spår av ärelystnad eller fåfänga förvärvade
han med tiden ett enastående högt anseende
inom hela mänskligheten.
Som forskare var D. autodidakt; hans
studier voro ytliga, bäst inom geologien, inom
biologien inskränkta till friluftsiakttagelser
och systematik. Det var därför förklarligt,
att den gamla systematikens lära om
arternas konstans, beroende på deras skapelse från
begynnelsen, skulle träda fram för honom
under hans världsomsegling, då han på
isolerade öar, t. ex. Galapagosgruppen, fann på
de enskilda öarna besläktade men ej samma
arter av gemensamma släkten. Orimligheten,
att dessa arter skulle skapats var på sin ö,
kom honom att tvivla på artskapelsen och
artkonstansen, vilka för honom tedde sig som
identiska. Under långa år av studier, särskilt
av olika husdjursraser, utarbetade han den
teori, som gjort hans namn ryktbart. Han
anser, att avkomlingarna till levande
varelser alltid äro något olika sina föräldrar och
varandra eller, som han säger, variera i olika
riktningar, att alltid flera individer alstras,
än näringsmöjligheter finnas, och att inom
den sålunda skeende överproduktionen av
former de livsdugligaste bli vid liv och
fortplanta sina egenskaper tack vare det
naturliga urval, som kampen för tillvaron
framkallar, varigenom en utveckling efter hand
av särskilt livsdugliga former alstrat den
stora rikedomen på arter och släkten (se
härom Descendenslära).
D:s huvudarbeten äro: »The origin of
species» (1859; många uppl.; »Om arternas
uppkomst», 1871; många uppl.), hans främsta
verk, där teorien först framlades; »Variation
of animals and plants under domestication»
(1868), med för sin tid epokgörande
experiment över ärftlighetsföreteelser bland
husdjursraser; »The descent of man and selection
in relation to sex» (1871; »Människans
härledning och könsurvalet», 1872) handlar om
människans härstamning och ger en teori om
de sekundära könskaraktärernas uppkomst
genom ett »könsurval». Utom dessa verk
utförde D. en rad värdefulla
specialundersökningar. Bland dem må nämnas »The structure
and distribution of coral reefs» (1842), där
han ger sin kända teori om korallrev och
atoller (se K o r a 11 ö a r); »A monograph of
the sub-class Cirripedia», vari han utreder
dessa kräftdjurs fortplantning; de värdefulla
växtfysiologiska undersökningarna »Climbing
plants» och »Insectivorous plants» (båda 1875),
i vilka han ger goda bidrag till kännedomen
om växternas tropismer och konstaterar, att
de insektätande växterna verkligen digerera
sitt rov, samt »The formation of vegetable
mould through the action of worms» (1881),
där han påvisar daggmaskarnas roll vid
bildning av mylla. D. blev led. av sv.
Vet.-akad. 1865. — D:s »Life and letters» utgåvos
(3 dir, 1887) av hans son Francis D. (se nedan),
som även tills, m. A. C. Seward, utgav »More
letters of Ch. D.» (2 dir, 1903). De utgöra
ett vackert vittnesbörd om hans på samma
gång energiska och ädelt finkänsliga
personlighet. Litt. om D. är mycket rik. Till
100-års-dagen av hans födelse utgavs »D. and modern
Science», en stor samling essäer, vari D:s
betydelse för skilda vetenskapsgrenar och
kulturområden belyses, ävensom en mängd
biografier, på sv. bl. a. av Adlerz, Grönberg,
Hesselman och Starbäck. — D:s porträtt
återges på vidstående plansch. E-k N-d.
Darwin [dä’<oin], E r a s m u s, engelsk
naturfilosof (1731—1802), farfar till Charles D.
och morfar till F. Galton (se d. o.). Var
läkare i Lichfield, känd genom sitt arbete
»Zoo-nomia», en samling delvis rätt besynnerliga
naturfilosofiska reflexioner; där påstås bl. a.,
att alla djur- och växtarter härstamma från
en urform och att övergångar ges dem
emellan, åsikter, som delvis påminna om
sonsonens läror. Biogr. av E. Krause (eng. uppl.
1879, tysk uppl. 1880). E-k N-d.
Darwin [dä’win], sir Francis, engelsk
växtfysiolog (1848—1925), son till Ch. R. D.
Var elev till J. Sachs, med. dr och i 8 år sin
fars medhjälpare i Downe, sedan
universitetslärare i Cambridge 1884
—1904; blev fil.
hedersdoktor i Uppsala 1907
och vid flera andra
univ. samt erhöll 1912
knightvärdighet. D.
studerade växternas
rörelser och
transpiration, särskilt
klyvöppningarnas verksamhet,
delvis med nya
metoder (hornhygroskopet
1897. porometern 1911),
och är bekant som
fa
derns biograf samt läroboksförfattare.
Viktigaste skrifter: »Movements of plants» (tills,
m. fadern, 1880), »Observations on stomata»
(1898), »Practical physiology of plants» (tills,
m. E. H. Acton; 2:a uppl. 1897), »Life and
letters of Charles D.» (3 dir, 1887) och »Charles
D.» (1892). L.-G. R-ll.
Darwin [dä’min], sir George Howard,
engelsk matematiker och astronom (1845—
1912), son till Ch. R. D. Blev 1883 prof, i
astronomi vid universitetet i Cambridge. D.
ägnade sig främst åt utbildningen av teorien
för ebb oeh flod, varöver han utgav många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
