Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Darwin, sir George Howard - Darwinism - Daśakumaracarita - Daschkov - Dascht (Descht) - Dasio, Maximilian - Dasjkov, Jakov Andrejevitj - Dasjkova, Ekaterina Romanovna - Dass, Peter - Dasychira - Dasylirion - Dasymeter - Dasypeltinae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Darwinism—Dasypeltinae
552
arbeten. Jfr Ebb och flod. Sin
berömda teori för dessa fenomen tillämpade han
även på allmännare astronomiska och
kosmo-goniska problem,
såsom himlakropparnas
form och rotation,
uppkomst och
utveckling m. m. Bland D:s
arbeten märkas
»Pe-riodic orbits» (i Acta
Mathematica 1897) och
det populära »Tides
and kindred
pheno-mena in the solar
system» (1898; 3:e uppl.
1911). Led. av sv.
Vet.-akad. 1910. S. A-f.
Darwinfsm, en av Charles Darwin (se d. o.)
1859 framställd teori, även kallad läran om
det naturliga urvalet el. selektionsteorien,
åsyftande att förklara huru inom den levande
naturen en utveckling från lägre till högre
former kunnat komma till stånd. Som d.
betecknas emellertid ofta med orätt själva
utvecklings- el. härstamningsläran
(descendens-läran, se d. o.), som visserligen först genom
Ch. Darwin blev allmännare känd men vars
grundtanke utvecklats redan före honom.
DaSakumäracarita, »de tio prinsarnas
äventyr», är en indisk prosaroman, antagl. från
500-talet e. Kr., som tillskrives Dandin (se d. o.),
övers, till ty. av bl. a. J. J. Meyer (1901)
och J. Hertel (1922); om övers, till svenska
se D a n d i n. K. F. J.*
Da’schkov [-kaf], se D a s j k o v.
Dascht (De sch t), pers., slätt, öken; ingår
i geografiska namn, t. ex. Dascht i - K
e-v i r, saltöknen i Ohorasan.
Däsio, Maximilian, tysk konstnär (f.
1865). Mycket mångsidig, står D. kanske
högst som medaljgravör (porträttmedaljer och
mynt), har utfört betydande raderingar
(cyklerna »Orfeus», »Eros», »Muserna»),
litografier i färg och träsnitt samt dekorativa
målningar, även stafflitavlor (»Den förlorade
sonen» m. fl.). Han är konstnärligt närmast
besläktad med Max Klinger, Stuck och W.
Diez. Under många år var D. prof, vid
Kunst-gewerbeschule i München. G-g N.
Dasjkov [da’Jkaf], Jakov Andrejevitj,
rysk diplomat (1804—72). D. tjänstgjorde i
Köpenhamn och på Balkan, blev direktör för
asiatiska departementet av utrikesministeriet
1847 och envoyé i Stockholm 1852 men
avlämnade först i mars 1853 sina kreditiv. Han
var omtyckt på grund av sitt älskvärda
umgängessätt, löste taktfullt sin särskilt under
Krimkriget svåra uppgift att bevara
svenskrysk sämja och bibehöll sändebudsposten till
sin död.
Dasjkova [da’Jkava], Ekaterina
Romano v na, rysk vitter dam (1743 el. 1744—
1810). Var dotter till greve R. Vorontsov,
fick en utmärkt uppfostran i
upplysningstidens anda och gifte sig 1759 med furst
M. I. Dasjkov, som dog redan 1764. Hon
spelade en, åtm. enl. egen åsikt, framträdande
roll vid Peter III:s avsättning 1762 men föll
kort därpå i onåd hos Katarina II. Efter
utländska resor, varunder hon bl. a. gjorde
Dide-rots och Voltaires
bekantskap, återkom hon
till Petersburg och blev
jan. 1783 president i
ryska vet.-akad. och
hösten s. å. även i den
nya ryska akad., för
vilken hon själv
uppgjort planen. De båda
akademierna ledde hon
i tolv år med stor
energi och framgång,
organiserade
föreläsningar, uppsatte
tid
skrifter, i vilka hon själv och Katarina II
medarbetade, samt föranstaltade en rysk ordbok.
Av Paul I förvisades hon till sina gods och
levde sedan mest i stillhet på landet. Hon skrev
flera lustspel och små avh.; hennes på franska
skrivna, starkt subjektiva memoarer utkommo
1840 i eng. och 1916 i sv. övers, (originaltexten
utgavs 1888). Led. av sv. Vet.-akad. 1783.
Dass, Peter, norsk skald (1647—1708).
Var son till en inflyttad skotte, blev 1681
komminister och 1689 kyrkoherde i
Alsta-hougs pastorat. — D:s dikter, av vilka de
förnämsta äro
»Nordlands trompet» (1739),
en poetisk beskrivning
av Tromsö amt,
utkommen i en mängd uppl.,
»Den norske dalevise»
(1713; en serie
godlynta folklivsbilder)
och »Dr Martin
Luthers lille katekismus,
forfattet i bekvemme
sange under föielige
melodier» (1714), en
samling religiösa
sånger, som blevo mycket
populära, voro friska
och folkligt
lättill
gängliga. Ur folkspråket upptog D. i sina
skrifter en mängd ord och uttryck. D:s
»Sam-lede skrifter» utgåvos i 3 bd 1874—77 (med
biogr. av A. E. Erichsen; 1891 tillkom
supplementbandet »Dassiana»).
Dasychlra, se Bokspinnar e.
Dasyllrion, se Liljeväxter.
Dasymèter, se Vågmanometer.
Dasypeltinae, underfamilj inom gruppen
Aglyphae av ormfamiljen Colubridae. Omfattar
blott en art, den intressanta äggormen
(Dasypeltis scabra), en smal, högst 80 cm lång
orm, som finnes i hela Afrika utom i
Nordafrika. Äggormen har rudimentära tänder
och livnär sig av fågelägg, långt tjockare än
den själv, vilka den sväljer hela, varpå ägget
i matstrupen krossas mot de s. k.
äggtän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
