Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davis, Andrew Jackson - Davis, Jefferson - Davis, John - Davis, John William - Davis, William Morris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Davis, J.—Davis, W. M.
574
ningen av andevärlden är starkt påverkad av
Swedenborg. Då spiritismen i början av
1850-talet började tränga fram, blev D. en av dess
banerförare öcb har starkt påverkat den
spi-ritistiska läroåskådningen, framför allt
genom »The philosophy of spiritual intercourse»
(1851), i vilket verk han sökte förklara
andeknackningar o. dyl. genom en lära om »vital
elektricitet», som skulle övertelegrafera
andarnas meddelanden till vår värld. D:s största
arbete är »The great harmonia» (6 bd, 1850—
60). Han blev 1884 med. hedersdoktor vid
Medical college i New York och dog som
praktiserande läkare i Boston. Jfr Spiritism.
Litt.: E. Briem, »Spiritismens historia» (1922;
med litteraturhänvisningar). E. B-m.
Davis [déi’vis], Jefferson,
nordamerikansk krigare och statsman, konfedererade
staternas president (1808 3/6—89 ®/12). Var född
i Kentucky och 1828—35 officer i
amerikanska armén, blev
därefter plantageägare i
Mississippi och började
1843 ägna sig åt
politiken (demokrat). Han
vann snart rykte som
folktalare, invaldes
1845 i kongressen, tog
ärofull del i
mexikanska kriget (1846—48)
som överste för ett
frivilligt jägar regemente,
■ var 1848—51 medlem
av senaten (för
Missis
sippi) och tog där energiskt parti för slaveriet.
D. var 1853—57 krigsminister i Pierces kabinett
och tog 1857 ånyo plats i senaten, där han
ivrigt bekämpade Douglas’ teori om »populär
so-vereignty» (se Douglas, Stephen). 10 jan.
1861 höll han i senaten ett stort tal, vari han
försvarade de enskilda staternas
secessions-rätt och påyrkade utrymmandet av
unions-fästet Fort Sumter i Charlestons hamn. D.
lämnade 24 jan. senaten, valdes i febr, till de
nybildade konfedererade staternas provisoriske
president och i nov. s. å. till deras ord.
president för 6 år. Som sådan åtnjöt han länge
inom sydstaterna stort förtroende, men sedan
vapenlyckan 1863 avgjort börjat svika, växte
oppositionen mot D.; särskilt klandrade man
hans stränga utskrivningslagar och gjorde
honom ansvarig för den dåliga förplägningen i
de konfedererades arméer. In i det sista sökte
D. genom tal och proklamationer motarbeta
den växande fredsstämningen. Han nödgades
2 april 1865 fly från Richmond undan Grants
anryckande armé och tillfångatogs 10 maj i
Irwinville i Georgia. Anklagad för
högförräderi, hölls D. fängslad till maj 1867, då han
frigavs mot hög borgen; i dec. 1868 fick han
del av den allmänna amnesti, som då
beviljades secessionisterna. D. blev då direktör för
ett försäkringsbolag i Memphis i Tennessee och
sysslade sina sista år mest med litterära
arbeten. — D:s karaktär har blivit olika
be
dömd. även i sydstaterna, där man än höjt
honom till skyarna, än tillvitat honom
fåfänga och inkompetens samt sökt göra honom
ansvarig för krigets olyckor (så en biogr. av
E. A. Pollard 1869). Själv utgav han »The
rise and fall of the confederate government»
(2 bd, 1881), en vidlyftig apologi för
sydstaternas sak. Jfr även hans änkas, Varina
D:s, panegyriska arbete »Jefferson D.» (2 bd,
1891) samt biogr. av W. E. Dodd (1907) och
H. J. Eckerode (1924). V. S-g.
Davis [déi’vis], John, engelsk
upptäcktsresande (omkr. 1550—1605). Var både
vetenskapligt och praktiskt utbildad och ställdes i
spetsen för en expedition, som av några
Lon-donköpmän utrustades för att finna
nordvästpassagen. D. avseglade 1585, nådde i juli
Grönlands östkust, gick söderut runt Kap
Farvel och längs västkusten samt därifrån
västerut, då han upptäckte
Cumberlandstrak-ten av Baffinsland. Hap gjorde nya resor 1586
och 1587 samt trängde 1587 genom det efter
honom uppkallade Davis sund till Baffinviken
och nästan till nuv. Upernivik på Grönland.
1588 deltog D. i striden mot armadan. 1591
följde han en expedition för att nå Sydhavet
genom Magellansundet, sökte förgäves tränga
genom de svåra passagerna, upptäckte 1592
Falklandsöarna och återkom efter en olycklig
hemfärd 1593. Han utgav 1594 en för sin tid
utmärkt navigationshandbok, »The seaman’s
secrets», och uppfann en av sjöfarande
sedermera länge använd kvadrant
(»Daviskvadran-ten»). Från 1598 följde han som lots en
holländsk och två engelska expeditioner till
Ost-indien och dödades i strid mot sjörövare ö. om
Singapore. Biogr. av C. R. Markham (1889).
Davis [déi’vis], John William,
amerikansk politiker (f. 1873). Som advokat
invaldes D. 1910 i kongressen, utnämndes 1913 av
Wilson till solicitor
general, blev 1918
ambassadör i London men
övergick 1921 till en
inbringande
verksamhet som affärsjurist.
På demokratiska
konventet för
presidentvalet 1924
nominerades D. som kandidat
vid 103 :e
omröstningen men besegrades vid
valet i nov. s. å. av
Coolidge.
Davis [déi’vis], William Morris,
amerikansk geograf och geolog (f. 1850). Blev
1876 lärare vid Harvarduniversitetet i
Cambridge, Mass., var 1890—1912 professor i
geografi och geologi där och är nu emeritus. D.
var »utbytesprofessor» i Berlin 1908—09 och
i Paris 1911—12 och har gjort vidsträckta
studieresor, 1877—78 jorden runt, 1903 till
Tur-kestan, 1905 till Sydafrika och 1914 till
Australien och Stilla havet. — I sina arbeten
ledes han av den tanken, att i ett landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
