Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davys säkerhetslampa - Dax - Dayton - D. B. V. - d. c. - D. C. - D. D. - D. D. S. - D dur - De - De Aar - Deaconprocess - Dead heat - Dead weight - Deák, Ferenc (Frans) - Deakin, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Dax—Deakin
582
funnen oljelampa, vars låga omges av ett
fint metalltrådsnät. I den farliga explosiva
blandningen av gruvgas (sumpgas) och luft
blir denna låga blåaktig eller ock förlängd,
varigenom bäraren varnas. Gasen innanför
trådnätet antänds visserligen, men
antänd-ningen kan först om trådnätet efter någon
tid blivit upphettat sprida sig och vålla
explosion i gruvgasen. Numera användas i
stället elektriska lampor. P. T. C.*
Dax, handelsstad och badort i s. v.
Frankrike, depart. Ländes, vid nedre Adour; 11,047
inv. (1921). Flera svavelhaltiga varma källor
(25°—60° C); gyttjebad. Besökes för
reumatism och ischias. Baden i D. anlitades redan
av romarna (Aquae T arbellicae).
Dayton [déitn]. 1. Stad i staten Ohio, U.
S. A., vid Miami river, 75 km n. n. ö. om
Cincinnati; 174,210 inv. (1924). Viktig
järnvägsknut vid Miamikanalen, betydande
industriort (31,131 arb. 1919). Tillverkning av
kassaregister (National cash register co.),
jordbruksredskap, järnvägsvagnar,
symaskiner, aeroplan; pappers- och tobaksfabriker. —
2. Stad i staten Tennessee, U. S. A., 60 km
n. ö. om Chattanooga, nära floden Tennessee;
1,701 inv. (1921). Bekant för en mycket
uppmärksammad process, som i juli 1925 där
fördes mot läraren John Scopes, vilken föreläst
om utvecklingsläran och därigenom brutit mot
en i staten Tennessee i mars 1925 stadfäst lag,
vari lärare vid statsunderstödda univ. och
skolor förbjödos »att lära någon teori, som
förnekar skapelsehistorien, sådan bibeln berättar
den, och i stället lära, att människan
härstammar från lägre djur». Denna lag var en
frukt av en av W. J. Bryan (se d. o.) mot
utvecklingsläran förd kampanj, och vid
processen var Bryan förgrundsfiguren, tills han
plötsligt (26 juli) drabbades av döden. Scopes
dömdes till böter, och D. fick i pressen
vedernamnet »apstaden».
D. B. V. (De badande vännerna), se V i s b y.
d. c., förk. för da capo (se d. o.).
D. C., förk. för District of
Columbia (se Columbia, District of) och
för D o c t o r s’ c o m m o n s (se d. o.).
D. D., förk. för lat. Di’is (»åt gudarna», i
inskrifter) samt för eng. doctor of divinity,
teologie doktor.
D. D. S., förk. av eng. doctor of dental
surgery, doktor i tandläkarkonst.
D dur (fr. ré majeur, eng. d major), den
durtonart, som har d till grundton och har
förtecken $ framför f och c (parallelltonart:
h moll).
De, lat., fr., port. o. sp. [fr. uttal de], av,
från, ur; ofta i sammansättningar. I fr. och
it. släktnamn, stundom även i sp. och port.,
brukas de liksom von i tyska och af i svenska
(De Camps, De Amicis, De Castro).
De Aar [de ä’r], ort i n. Cape öf Good Hope,
Sydafrika; 3,533 inv. (1921), varav 1,299 vita.
Knutpunkt för järnvägslinjerna Kapstaden—
Kimberley och Port Elizabeth—Sydvästafrika.
Deaconprocess [dTken-], se Klor.
Dead heat [ded hit], eng., se Död
löpning och Heat.
Dead weight [ded coéit], eng., förk. d. w.,
död vikt (se d. o.).
Deäk [dä’äk], Ferenc (Frans), ungersk
statsman (1803 17/io—76 20/i). Blev tidigt
advokat och invaldes 1833 i lantdagen i
Press-burg, slöt sig till det frisinnade partiet och
motsatte sig
österrikiska övergrepp mot
Ungerns lagliga
frihet. Genom
vältalighet, kunskaper och
klokhet vann D. stort
anseende och lyckades
1839—40 åstadkomma
en tillfällig förening
mellan regeringen och
det av honom ledda
reformpartiet. Därpå
utarbetade han en
strafflag, som vann beröm
av utländska sakkunniga men ej stadfästes.
Efter några års frånvaro från lantdagen
redigerade D. 1847 ett liberalt manifest och blev 23
mars 1848 justitieminister i kabinettet
Batthy-äny; i detta intog han en medlande ställning,
avgick i sept. s. å., då Kossuth fick makten, och
drog sig efter ett misslyckat försök till
medling mellan Österrike och Ungern tillbaka till
privatlivet. Han bevarade ändå sitt
inflytande, och nationen följde villigt hans lösen:
passivt motstånd mot österrikiska
överträdelser av Ungerns lagar. Efter motgångarna
i Italien 1859 var Österrike böjt för
försoning med Ungern, riksdagen inkallades 1861,
och D. blev i denna en av ledarna för det s. k.
adresspartiet, som krävde återställandet av
Ungerns rättigheter. Två adresser,
formulerade av D., godkändes av riksdagens båda
kamrar men avvisades av Frans Josef, som
därpå (sept. s. å.) upplöste riksdagen. I en
påskartikel i tidningen Pesti Naplö (1865)
manade D. Frans Josef att söka återvinna
Ungerns förtroende genom att återställa
landets lagar. S. å. sammankallades riksdagen
ånyo; efter Österrikes olyckor 1866 sökte
Wienregeringen försoning med Ungern, och
genom D -s tillmötesgående kom en sådan
»Aus-gleich» till stånd 1866—67. Ungeru fick en
egen ministär av meningsfränder till D. under
ledning av G. Andrässy (se d. o.); själv
avböjde D. alla äreställen och belöningar. — D.
var en av de största statsmän Ungern
fram-bragt, klok, vältalig, ofta humoristisk,
med-görlig i detaljer men aldrig avvikande från
lag och rätt, därjämte en redlig och sällsynt
nobel människa. — Litt.: D:s tal utg. 1881—
98 (6 bd); ung. biogr. av Z. Ferenczi (3 bd, 1905)
och J. Wlassics (1923), finsk av A. F.
Alm-berg (1902; sv. sammandrag 1903). (A. A-t.)
Deakin [di’kin], Alfred, australisk
statsman (1856—1919). D. var född i Melbourne
och blev 1879 medlem av kolonien Victorias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
