Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Decentralisation el. Decentralisering - De Champs, Henri Leopold - Dechamps, Victor Auguste - Decharge - Dechargebetänkande - Déchelette, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
De Champs—Déchelette
596
I England har sedan äldre tid utbildats ett
helt annat, på d. grundat förvaltningssystem.
Centralmakten (monarken och
representationen) har visserligen lagstiftande makt utan
begränsning och kan helt förfoga över
erforderliga medel för statsändamålets vinnande,
men förvaltningen besörjes till väsentlig del
av kommunala organ el. genom enskilda
medborgares oavlönade verksamhet. Man har på
europeiska kontinenten sökt i någon mån
efterbilda de engelska institutionerna, en
efterbildning, som företrädesvis blivit en
utveckling av kommunal självstyrelse men även
medfört folkvalda elements inordnande i den
statliga förvaltningsorganisationen. Även i
England har emellertid dess gamla lokala
självstyrelse (self government) alltmera
förändrats i riktning mot moderna
självförvalt-ningsbestyr genom valda församlingar och
samtidigt statens direkta inflytande genom
centrala verk väsentligt ökats. Jfr
Centrali s a t i o n och Självstyrelse. (Rid.)
De Champs [de ,fa’ij], Henri Leopold,
militär (f. 1869 21/6). Blev underlöjtnant vid
fortifikationen 1890, löjtnant vid
Generalstaben 1900, var chef för tekniska avdelningen
där 1912—14 och chef för Bodens ing.-kår
1914—16 samt blev överste vid Generalstaben
och avdelningschef för Rikets allmänna
kartverk 1916. D. blev överste vid fortifikationen
och chef för fortifikationsstaben 1919 och är
sedan 1923 generalmajor och chef för
fortifikationen. Han har bl. a. deltagit i
undersökningen om Inlandsbanan 1903 och i
konferensen för trådlös telegrafi i London 1912
samt blev led. av kommittén för fasta
radiostationer 1914. L. af P.
Dechamps [dejä’], Victor August e,
belgisk prelat (1810—83). Var teol. prof, i
Leuven, blev 1867 ärkebiskop i Mechelen och
belgiska kyrkans primas samt 1874
kardinal. D. utgav många apologetiska skrifter.
Han var på Vatikankonsiliet 1870 en av
ledarna för det parti, som genomdrev antagan-,
det av läran om påvens ofelbarhet, och hans
politik utmärktes av hat mot alla
kompromisser. Så intog han en oförsonlig hållning
även mot den för katolska kyrkan rätt
förmånliga belgiska skollagen av 1879. D. ville
uppbygga religionsfilosofien på trons
psykologiska grundval. Skr.: »Oeuvres complètes»
(18 bd, 1861; 2:a uppl. i 14 bd 1879). —
Brodern Adolphe D. (1807—75) var
framstående parlamentariker (moderat), 1843—45
minister för allmänna arbeten och 1845—47
utrikesminister. C. H-m.
Decharge [deja’rf], fr. décharge
(avlastning, lossning, av charge, börda),
ansvarsfrihet, befrielse från ansvar för det sätt, varpå
ett uppdrag fullgjorts eller en angelägenhet
skötts. Mottagare av uppdrag eller ämbete
äro underkastade ansvar för åliggandets
fullgörande. Efter uppdragets beskaffenhet är
ansvaret antingen inskränkt till att
vederbörande ämbetsman, förvaltare eller tjänare
står under kontroll av lagen och dess
allmänna bestämmelser, eller ock är det
förenat med särskild redovisningsskyldighet för
viss tid, såsom vid förmyndares,
kassaförvaltares och bolagsdirektioners verksamhet.
Förvaltningen kan även vara förbunden med
redovisningsskyldighet och underkastad
granskning av särskilda för ändamålet utsedda
revisorer. I sådant fall är bestämd tid stadgad, inom
vilken anmärkningar mot förvaltningen skola
göras för att leda till påföljd. Göres
anmärkning ej inom denna tid eller finnes ej skäl
till sådan, inträder ansvarsfrihet för samma
tid. Den på detta sätt vunna
ansvarsfriheten kallas d. I nämnda bemärkelse finns
ordet d. i R. F., § 107, där det heter: »Allt
vad riksdagen efter granskning godkänt eller
lämnat oanmärkt, bör anses hava vunnit d.
i avseende på det granskade och ingen ny,
till ansvarighet förbindande, granskning av
ny riksdag i samma mål vara tillåten». Där
avses det ansvar inför svenska riksdagen, som
åligger statsrådets ledamöter samt riksdagens
fullmäktige i riksbanken och
Riksgäldskon-toret. Granskning av dessas
ämbetsförvaltning under varje år sker vid följ, års
lag-tima riksdag och innebär även rätt att
besluta åtals anställande. Denna riksdagen
tillkommande granskning verkställes, vad
statsrådets ledamöter angår, av
konstitutionsutskottet, med ledning av till utskottet överlämnade
statsrådsprotokoll, samt, vad fullmäktige
angår, av resp, banko- och statsutskotten,
huvudsakligen med ledning av berättelser, som
av riksdagen särskilt utsedda revisorer
avgivit över förberedande granskning.
Statsrådets ledamöter få ej uttryckligt meddelande
av d., ty om konstitutionsutskottet lämnat
deras ämbetsförvaltning oanmärkt, är d.
vunnen för den tid granskningen omfattar. Ang.
fullmäktige plägar vederbörande utskott
tillstyrka och riksdagen besluta beviljande av d.,
när ej skäl finnes att vidtaga särskild åtgärd
för att utkräva ansvar. H. L. R. (-1m-)
Dechargebetänkande [defa^J-] (jfr D
e-charge), det memorial, som
konstitutionsutskottet vid lagtima riksdag avger om
granskning av de i statsrådet förda
protokollen. Den debatt, som ofta förekommer vid
d:s behandling i kamrarnas plena, plägar
kallas d e c h a r g e d e b a 11.
Déchelette [dejlä’!], Joseph, fransk
arkeolog (1862—1914). Var först direktör för
ett spinneri, ägnade sig sedan helt åt
arkeologisk forskning, särskilt utgrävningar vid
det gamla Bibracte (se d. o.) och blev
intendent vid museet i sin födelsestad, Roanne.
En värdefull och tillförlitlig uppslagsbok har
D. skänkt den arkeologiska forskningen med
sin »Manuel d’archéologie préhistorique
cel-tique et gallo-romaine» (I 1908, II i 3 bd
1910—14). Den behandlar det förhistoriska
materialet alltifrån paleolitisk tid till omkr.
Kr. f., uppehåller sig främst vid franska
fynd men ger även goda översikter av
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
