Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Decken, Karl Klaus von der - Decker el. Däcker - Decker, Cornelis Gerritsz. - Decker, Pierre de - Declamando - Déclaration des droits de l’homme - Declaration of independence - Declaration of indulgence - Declaration of rights - Décolletée - Decorated style - Decoration-day - Decorum - De Coster, Charles - Decrepitus - Decrès, Denis - Decresc. - Decrescendo - Decticus - Decubitus - Decuria, Dekuria - Decurio, Dekurion - Dedeagats, Alexandropolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Decker—Dedeagats
600
av somalierna. D:s följeslagare O. Kersten
utgav hans reseanteckningar (6 bd, 1869—79).
D :s resor bidrogo att fästa tyskarnas
uppmärksamhet på Östafrika som lämpligt
kolo-nisationsområde. K. G. L.
Decker el. D ä c k e r, i den europeiska
päls-handeln ett antal av tio stycken djurskinn; i
Ryssland räknas fyrtio skinn på en d.
De’cker, CornelisGerritsz., holländsk
målare (d. 1678), verksam i Haarlem sedan
omkr. 1640. Målade landskap i anslutning till
Ruysdaels och Hobbemas stil; flera av hans
arbeten finnas i svenska samlingar. H. W-n.
Decker [-kä’r], Pierre de, belgisk
politiker (1812—91). Uppsatte 1837 tills, m. A.
Dechamps en moderat katolsk tidskr., Revue
de Bruxelles, var 1839—66 medl. av
representantkammaren och blev 1855 inrikesminister
och kabinettets chef.’ Med stöd av moderata
ur alla partier sökte han vinna en lösning av
undervisningsfrågan m. fl. belgiska
strids-ämnen men misslyckades och måste 1857 avgå.
Declama’ndo, it. (fr. déclamé), med
uttrycksfullt föredrag; mera talat än sjunget.
Déclaration des droits de 1’homme [-siä’ dä
drcoa’ de lå’m], fr., »förklaring av människans
rättigheter». I de tre franska
konstitutionerna av 1791, 1793 och 1795 förekommer en
inledning, som högtidligen uppräknar
människans naturliga och oförgripliga rättigheter:
frihet, personlig säkerhet, äganderätt och rätt
till motvärn mot förtryck. Det var på
förslag av La Fayette, som en sådan förklaring
efter amerikanskt mönster intogs i
konstitutionen. Dess rubrik är något olika i de olika
författningarna: Déclaration des droits de
1’homme et du citoyen (1791), Déclaration des
droits de 1’homme (1793) och Déclaration des
droits et des devoirs de 1’homme et du citoyen
(1795). J. Th. W.*
Déclaration of independence [deklaréi’.fn ev
indipe’ndens], eng., »oavhängighetsförklaring»,
den av Amerikas förenta staters kongress 4
juli 1776 utfärdade högtidliga förklaringen,
att de »förenade kolonierna voro och hade
rätt att vara fria och oavhängiga stater».
Déclaration of indulgence [dekloréTjn ev
indadd^ens], eng., »fördragsamhetsförklaring»,
det av Karl II i England 1672 egenmäktigt
utfärdade toleransedikt, som upphävde de
kyrkliga strafflagarnas verksamhet mot
dis-senters. 1673 tvang parlamentet konungen
att återtaga ediktet, varmed han misstänktes
ha velat gynna katolikerna. J. Th. W.*
Déclaration of rights [dekleréi’J"n ev räi’ts],
eng., »rättighetsförklaring», den urkund, i
vilken engelska riksförsamlingen (»the
conven-tion parliament») 1689 fastställde grunddragen
av författningen. Den formulerades av ett
utskott under ordförandeskap av Somers 12
febr. s. å. och förelädes 13 febr. Vilhelm av
Oranien och Maria till antagande, när kronan
erbjöds dem. I vidgad form antogs den okt.
s. å. av parlamentet som ett lagförslag under
namnet Bill of rights (jfr Bill). (V. S-g.)
Décolletée [dekålte’], fr., dekolleterad (se
d. o.). — Djup urringning kallas d é c o 11
e-tage [dekåltä’^].
Decorated style [de’koréltid stäiT], se E n
g-elsk konst.
Decoration-day [dekoréVJon-déi’], eng.,
»(grav)smyckningsdagen», urspr. kallad M
e-mo r i a 1 - d a y [mimä’riol-déT]
(»åminnelsedagen»), helgdag i Förenta staterna till
minne av de i inbördeskriget 1861—65 stupade,
i de flesta stater firad 30 maj, då de fallnas
gravar smyckas.
Decörum, lat. (av de’cet, det är passande),
det passande, anständighet; särskilt i
uttrycket »iakttaga d.».
De Co’ster, Charles, belgisk författare
(1827—79). Bekant genom »Légendes
flaman-des» (1858) och »Contes
brabangons»
(1861),-med färgstarka
skildringar från folklivet,
vart D. genom den
stora romanen »La
lé-gende de Thyl
Uylen-spiegel et de Lamme
Goedzak» (1867; sv.
övers. 1925) skaparen
av Belgiens
national-roman. Förlagd till
frihetsstriderna under
hertig Alba, ger den
uttryck åt både flamländarnas frihetskärlek
och deras kraftiga sinnlighet, deras breda
humor och lidelsefulla patos. R-n B.
Decre’pitus, lat. (fr. décrépit), utlevad,
ålder-domssvag, skröplig.
Decrès [dekrä’z], D e n i s, hertig, fransk
sjöofficer (1762—1820). Blev 1798
konter-amiral samt var marinminister från 1801 till
Napoleons fall 1814 och under de hundra
dagarna 1815.
Decresc., förk. för decrescendo.
Decrescendo [-kreja’ndå], it., avtagande i
styrka. Tecknas även >. Jfr Crescendo.
De’cticus, se Vårtbitar e.
Decu’bitus, lat., se Liggsår.
DecuTia, lat., D e k ü r i a, avdelning på tio
man (ryttare); senare tekniskt uttryck för
avdelning, oavsett antalet personer, i den
romerska förvaltningen, särskilt av domarna,
som indelades i tre, senare fyra och fem
de-kurior. Jfr I u d e x. H.Sgn.
Decu’rio, lat., D e k u r i ö n, befälhavare
över en decuria (se d. o.); medlem av rådet
(senaten) i ett municipium (se d. o.).
Dedeaga’ts, nygrek. A 1 e x a n d r o’p o 1 i s,
hamnstad i ö. Grekland, vid Egeiska havet,
omkr. 20 km n. v. om Maricas mynning;
6,963 inv. (1920). Från D. går järnväg uppför
Maricadalen och västerut. D. var till 1912
turkiskt, 1912—19 bulgariskt och är sedan
1920 grekiskt. Bulgarerna fingo i freden i
Neuilly 1920 ett (1926 ännu ouppfyllt) löfte
om tillträde över D. till Egeiska havet för
sin utrikeshandel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
