Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dedekam, Hans - Dedekind, Julius Wilhelm Richard - Dedemsvaart - Dedicera - Dedichen, Henrik Arnold Thaulow - Dedikation - Deducera - Deductio ad (el. in) absurdum - Deduktion - Dee - Deecke, Wilhelm - De extra ordinaries förening - De facto - Défaitism - Défaitister - Defekation - Defekt - De femhundras råd - Defensionsdeputationen - Defenskommissionen - Defensiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Dedekam—Defensiv
602
Dedekam, Hans, norsk konsthistoriker och
museiman (f. 1872). Var från 1909 direktör
för Nordenfjeldske kunstindustrimuseum i
Trondhjem; är sedan 1919 direktör för
Kunst-industrimuseet i Oslo. D. har utgivit
värdefulla katalogarbeten för de museer, där han
verkat, samt dessutom bl. a. »Glasmaleriets
estetik og historie» (1908), »Nordiske
knip-linger» (1912), »Norske folkebroderier.
Hvit-söm fra Nordmör» (1914), »Baldisholtæppet»
(1918). H. W-n.
Dèdekind, JuliusWilhelm Richard,
tysk matematiker (1831—1916). Verkade som
professor först vid tekniska högskolan i Zürich
och från 1862 i Braunschweig. Bland D:s
arbeten, som huvudsaki. tillhöra talteorien, märkes
främst en nygrundad teori för de algebraiska
talen med införandet av det fundamentala
i d e a 1-begreppet, varigenom för dessa tal
viktiga teorem bevisas i analogi med dem,
som gälla de hela talen. Berömd är också
D:s formellt stränga utveckling av begreppet
irrationellt tal, varigenom dessa
definieras som särskiljare mellan de rationella
talen (dedekindska snittet). De mest
citerade verken av D. äro de av honom
utgivna Dirichlets »Vorlesungen über
Zahlen-theorie» (1863; 4:e uppl. 1894) samt vidare
»Stetigkeit und irrationale Zahlen» (1872;
4:e uppl. 1912) och »Was sind und was sollen
die Zahlen?» (1888; 5:e uppl. 1923), i vilka
han bl. a. hävdar åsikten om matematik som
ren tanke vetenskap. T. B.
Dédemsvaart [ fart], kanal i nederl. prov.
Overijsel, förenar Zwarte water (vid Hasselt)
med Vecht (vid Gramsbergen). Grävdes 1827.
Dedicera (lat- dedicäre), tillägna (någon ett
litterärt el. musikaliskt verk).
Dédichen, Henrik Arnold T h au 1 o w,
norsk psykiatriker (f. 1863). Blev läkare 1889,
anlade 1901 ett mycket ansett privat sjukhus
för psykiskt sjuka i östre Aker invid Oslo
och är fortfarande dettas överläkare. D. är
i tal och skrift en av de mest energiska
förespråkarna i norden för en rent
sjukvårds-mässig behandling av de psykiskt sjuka. D.
utgav 1901—13 Tidsskrift for Nordisk
Rets-medicin og Psykiatri. V. W-rt.
Dedikation (jfr Dedicera), tillägnan.
Deducera (lat. dedücere), härleda, bevisa.
Subst.: Deduktiön.
Dedu’ctio ad (el. in) absu’rdum, lat.,
bevisföring, som leder till det orimliga.
Deduktiön (lat. dedu’ctio, av dedücere,
bortföra, härleda), bevisföring. Se Bevis. —
Deduktlvt bevis, se Bevis.
Dee [di], namn på flera floder i
Storbritannien. 1. D. i Wales; utfaller i Irländska
sjön med ett brett estuarium; 145 km. — 2. D.
i Skottland, från Cairngormbergen till
Nordsjön vid Aberdeen; 140 km.
Deecke [dö’ke], Wilhelm, tysk geolog
{f. 1862). Blev prof. 1905 i Greifswald samt
1906 i Preiburg im Breisgau. 1907—24 var
D. chef för Badens geologiska undersökning.
D:s vidsträckta undersökningar över
Nord-tysklands geologi sammanfattades i »Geologie
von Pommern» (1907). Efter flyttningen till
Freiburg har han bl. a. utgivit »Geologie von
Baden» (3 dir, 1916—18). K. A. G.
De extra ordinaries förening stiftades 8
dec. 1904 i Stockholm med uppgift att verka
för inskränkning av extraordinariesystemet.
Den ingav 1905 en framställning till K. m:t
om ordnande och förbättrande av de
extra-ordinarie tjänstemännens inom
centralförvaltningen arbets- och arvodesförhållanden.
Föreningen började 1907 utge tidskr. Från Svenska
Statsförvaltningen och sammanslogs 1911 med
Statstjänstemännens förening i Stockholm
till e n förening, kallad Statsförvaltningens
tjänstemannaförening (se d. o.). Ldht.
De fa’cto, lat., faktiskt, i själva verket. —
Att erkänna en stat de facto betyder i
folkrätten att betrakta dess regering som
faktiskt rådande i landet utan att ingå på dess
rättsliga ställning; jfr De j u r e.
Défaitism [defäti’sm] (av fr. défaite,
nederlag), ett under världskriget i Frankrike
uppkommet slagord för den åsikten att
nederlaget var oundvikligt eller åtminstone att
fullständig seger ej stod att vinna, varför en
uppgörelse, även med uppoffringar, vore att
föredraga framför fortsatt krig. —
Défai-t i’s t i s k, som står i samband med d.
Défaitister [defäti’ster], anhängare av
défaitism (se d. o.).
Defekatiön (av lat. defaecäre, rena, av de,
från, och faè’ces, exkrement), avföring.
Defe’kt (lat. defe’ctus, av defi’cere, tryta,
fattas), ofullständig; brist; ofullständigt
föremål (t. ex. bok), ofullkomlighet.
De femhundras råd, se Direktorium.
Defensionsdeputationen, se Deputation.
Defensionskommissionen kallades under
tiden för Karl XII:s bortovaro utom Sveriges
gränser (1700—14) den kommitté av åtta
rådsherrar, som från början var av mera tillfällig
karaktär (kungl. konstitutorial av 7 april
1700) men efter hand fick högsta ledningen
av rikets militära angelägenheter. Den
ombestyrde alla ärenden ang. armén och flottan,
såsom anskaffande av folk, vapen och
proviant, samt tog, ehuru utan formlig
instruktion, även befattning med
östersjöprovinsernas försvar. På det hela taget gick den alla
billiga anspråk till mötes i sitt svåra värv
att finna hjälpkällor för den ständiga
krigföringens växande behov. D. upplöstes under
förra hälften av 1714 (protokollet slutar
23 april) till följd av kungl. brev av 24
okt. 1713 från Timurtasch med befallning,
att alla d:s ärenden skulle avgöras av rådet
in pleno. D. kallades i kungl. brev vanl.
»våra förordnade till (delibererande över)
de-fensionsverket». Bland d:s medl. märktes F.
Wrede, Arvid Horn och M. Stenbock. (E.G-hn.)
Defensiv (av lat. defe’ndere, försvara). 1.
Stridssätt, där man inskränker sig till att
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
