Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Defensiv - Defensivallians - Defensiva straff - Defensor - Defensor fidei - Deferent - Deffand, Marie de Vichy-Chamrond - Defibrör - Deficit - Defilé - Defilering - Definiera - Definit - Definition - Definitiv - Deflation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G03
Defensivallians—Deflation
604
svara sig och ej angriper (»håller sig på
de-fensiven»). Motsats: offensiv. — 2. Tjänande
till försvar, kännetecknad av försvar (t. ex. en
d. hållning). Jfr Försvar och Offensiv.
Defenslvallia’ns, försvarsförbund.
Defensiva straff (jfr Defensiv 2), straff,
vilka omintetgöra den brottsliges förmåga att
skada (livstidsfängelse, dödsstraff).
Defe’nsor, lat., försvarare, en i utlandet
ofta använd benämning på försvarsadvokat.
Motsats: åklagare el. a k t o r.
Defe’nsor fi’dei, lat., »trons försvarare»,
titel, som påven Leo X gav Henrik VIII 1521,
sedan denne s. å. utgivit en skrift mot Luther
och till försvar för läran om de sju
sakramenten. Titeln frånkändes Henrik vid hans
bannlysning 1538 men har dock, enl.
parlamentsbeslut 1543, alltsedan behållits av
Englands konungar. Litt.: K. Benrath,
»Heinrich VIII, von England — Defensor fidei» (i
Historische Zeitschrift, bd 115, 1916). V. S-g.
Defere’nt, se Epicykel.
Deffand [däfä’], Marie de V i c h
y-Chamrond, markisinna du D., fransk
sa-longsdam (1697—1780). Var en kort tid gift,
hörde sedan till »régencens galanta
herdin-nor» och var själv en
tid regentens (Filips av
Orléans) älskarinna.
Hennes salong
besöktes av tidevarvets
rykt-baraste personligheter
(Voltaire, d’Alembert,
Montesquieu m. fl.) och
var omkr. 1740
kanhända den allra
förnämsta i Paris. Sedan
hon blivit blind,
anställde hon 1754 till
hjälp fröken Lespi-
nasse. Denna tog emellertid, då hon 1764
lämnade D., med sig de litterära och sprängde
kretsen. Under markisinnans sista år uppstod
ett psykologiskt märkligt platoniskt
kärleksförhållande mellan henne och Horace Walpole
(se d. o.). Hennes brev, som delvis ställts i
jäm-bredd med Voltaires i fråga om slagfärdighet
och klarhet, äro utg. av Lescure (2 bd, 1865)
och Paget Toynbee (3 bd, 1912) samt breven
till Voltaire av J. Trabucco (1922). Monogr.
av markis de Ségur (1908). (R-n B.)
Defibror, maskin för framställning av
slipmassa (se T r ä m a s s a).
Deficit, lat., »det fattas», brist, underskott
i vinst- och förlusträkning el. kassa, särskilt
i en statsbudget.
Defilé, genom el. över ett större
terränghinder förande trång el. svår passage, ss.
dalgång, pass, väg, bro o. dyl., där marscherande
trupper icke kunna komma fram utan att
formera sig med smal front, såsom i
marschkolonner. I fiendens närhet kunna defiléer
bli mycket hinderliga, om deboucheringen el.
utträdet ur dem (se D é b o u c h é) är förenad
med svårighet. M. B-dt.
Defilèring. 1. Eg. gång framåt i följd, i
rad. En truppavdelnings marsch förbi en högre
militär; kallas numera förbimarsch (se
d. o.). D. betecknar även högtidlig procession
vid uppvaktning av furstlig person
(defile-ringskur). M. B-dt.
2. En sådan anordning av ett fästnings- el.
fältverks såväl plan som profil, att verkets
inre på bästa sätt skyddas mot fiendens eld
och döljes för hans blickar. (L. af P.)
Definiera (av lat. defimre, begränsa),
bestämma, tillräckligt känneteckna. Jfr
Definition.
Definlt (lat. definltus), bestämd, t. ex. d.
pronomen, bestämt pronomen.
Definition, ett kortfattat, klart och
tydligt angivande av vad något är till skillnad
från allt annat. Ett begrepp definieras vanl.
genom angivande av 1) det närmast högre
släkte, inom vars omfång begreppet
omedelbart ingår (genus proximum), och av 2) det
el. de kännetecken, genom vilka det skiljes
från alla samarter inom samma begrepp
(dif-ferentia specifica). Om man t. ex. definierar
triangel som tresidig figur, är i denna d.
triangel det, som skall definieras
(definien-dum), figur genus proximum och tresidig
dif-ferentia specifica. Vanliga definitionsfel: 1)
cirkeldefinition, då man till
bestämmande av ett begrepp använder begrepp, som
förutsätta det, som skall definieras (t. ex.
»storhet är det, som kan ökas och minskas»);
2) för vid el. för trång d. — för vid,
då karakteristiken träffar in på mer än det,
som skall definieras (t. ex. »punkt är det,
som icke har några delar», ty detta gäller
även om all andlig verklighet); för trång,
då karakteristiken ej träffar in på hela
de-finiendum el. ej alltid, gäller om detta (t. ex.
»triangel är en plan, tresidig figur», ty detta
gäller ej om sfäriska trianglar).
Otillfredsställande är ock att definiera ett positivt
begrepp genom negativ bestämning (t. ex.
»ande är en verklighet, som ej är i rummet»).
Från eg. d., realdefinitioner, som
meddela verklig sakkunskap, skiljer man
s. k. nominaldefinitio ne r, som blott
angiva ett ords betydelse. S-e.
Definitiv, slutlig, bestämd, slutgiltig.
Deflation (av lat. defläre} blåsa bort, blåsa
ned). 1. Geologisk term, betecknande
bortförandet genom vindens inverkan av allt löst
material på marken. I förening med den
mekaniska förvittringen kan d., särskilt i
öken-och stäpptrakter, utföra ett betydande arbete,
både denuderande och transporterande. K. A. G.
2. Eg. »nedblåsning», nämligen efter
föregående »uppblåsning», inflation. Så
kallas, efter erfarenheterna i olika länder under
världskriget 1914—18 av ökningar i mängden
betalningsmedel med därav följande stegring
i prisnivån och försämring i penningvärdet
m. m. (se Inflation), sammanfattningen
och även effekten av penning- och
bankpolitiska åtgärder till nedbringande av utelö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
