Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Geer, Louis Gerard - De Geer, Otto Wilhelm - De Geer, Robert Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
De Geer, O. W____De Geer, R. W.
620
skap till L. T. Almqvist och övertog en av de
konsultativa statsrådsposterna. De av D :s
ministär 1877 framställda förslagen till
värnpliktslag (62 dagars övningar och lindringar
till omkr. 10 % i indelningsbördan) och andra
reformer (10 % nedsättning av
grundskatterna) blevo resultatlösa. Vid 1880 års riksdag
framlade han ett lagförslag om utsträckning
allenast av värnpliktsåldern och förklarade
redan vid remissdebatten, att han gjorde
förslagets antagande till kabinettsfråga.
Värnpliktslagen antogs i Första kammaren, men
Andra kammaren avslog 12 april lagen med
121 röster mot 75, varvid dock från
kammarens sida uttalades de livligaste sympatier
för D. personligen. Dagen därpå ingåvo
statsrådets samtliga led. sin avskedsansökan.
Några av dem förmåddes att kvarstanna, men
19 april fingo D. och fem av hans kolleger sitt
avsked beviljat, varefter greve Arvid Posse
inträdde som statsminister. Som en erkänsla
av D:s »förtjänster om det allmänna»
voterade riksdagen åt honom hela
statsministerslönen (18,500 kr.) i pension. 30 april s. å. tog han
avsked även från presidentsämbetet i Svea
hovrätt. — Bland de viktiga lagar, som av
D. kontrasignerats, må nämnas lagarna om
ogift kvinnas myndighet vid 25 års ålder,
hus-agans inskränkning, konventikelplakatets
upphävande (alla 1858), om utsträckt
religionsfrihet (1860), ny konkurslag (1862), lagarna om
kyrkomöte (1863) och om ogift kvinnas
myndighet (s. å.), allmän strafflag (1864), ny
sjölag (s. å.), lagarna om oäkta barns arvsrätt
(1866), om bysättningens inskränkande (1868),
nya krigslagar (s. å.), förordningar om
inteckning och lagfart (1875) samt om äganderätt
till skrift och ny utsökningslag (båda 1877).
Då 1883 ett särskilt utskott tillsattes för
behandling av ministären Posses förslag till
försvars- och skattefrågornas ordnande, valdes
D. till ordf, i detta utskott. Förslagen (som
understöddes av D.) föllo, och Posse avgick.
Statsministersämbetet erbjöds då ånyo D.,
men han ansåg sin statsmannabana avslutad
och svarade avböjande. De vid 1885 års
riksdag fattade besluten om försvarsverket och
grundskatterna (någon ökning i åldersklasser
och övningsdagar mot 30 % avskrivning av
indelningsverkets bördor och grundskatterna)
hälsades av D. med tillfredsställelse som »en
äntligen mognad frukt av 1873 års
kompromiss». I den vid samma tid allt starkare
framträdande unionella konflikten intog han
en medlande ståndpunkt. Han ansåg unionen
för viktig att upplösas och förordade därför
eftergifter från Sveriges sida. I de
tullpolitiska striderna röstade han alltid med de
fri-handelsvänliga. »Protektionisternas fanatism»
vid 1888 års riksdag stadgade hans beslut att
i aug. s. å. lämna riksdagen. S. å. frånträdde
han även platsen som universitetskansler,
vilken han innehaft sedan 1881.
D. framträdde tidigt (från 1839) som vitter
författare i ett par tidskrifter och kalendern
Linnæa borealis (1840, 1842). Därjämte
utgav han novellen »Hjertklappningen på
Dalvik» (1841), en samling essäer under den
gemensamma titeln »S. H. T.» (1843), »Carl
XII:s page» (1847) och en estetisk skiss,
»Naturbetraktelser» (i Litterärt Album 1878).
Han utgav 1880 anonymt »Grefve Lillie»,
ett drama om representationsförändringen och
de stämningar den väckte inom olika
fraktioner av adeln och andra samhällsklasser.
Som historisk-politisk biograf framträdde D.
med »Minnesteckning öfver Hans Järta»
(föredragen på Vet.-akad :s högtidsdag 1874; tr.
s. å.), »Minne af riksrådet grefve A. J. von
Höpken» (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1796»,
d. 57, 1882) och »Minne af statsrådet m. m.
grefve B. B. von Plåten» (i »Sv. akad:s handl.
ifrån år 1886», d. 1, 1887). 1892 överraskade
D. allmänheten med »Valda skrifter» och
»Minnen» (2 bd; ny uppl. 1906). Det senare
arbetet väckte stort uppseende genom den
öppenhet, varmed författaren lät allmänheten
blicka in i hans eget och hans familjs liv,
samt genom den oförbehållsamhet, varmed han
yttrade sig i politiska frågor och om sina
samtida, tronens innehavare ej undantagna.
D:s skrifter utmärka sig genom ädelhet i
uppfattningen och ett behagligt
framställningssätt. — D. blev 1862 led. av Sv. akad. (efter
A. M. Strinnholm) och av Vet.-akad. Vid Lunds
univ:s jubelfest 1868 kreerades han till jur.
hedersdr och vid jubelfesten i Uppsala 1893
till fil. hedersdr. — Hans porträtt återges på
vidstående plansch. — Jfr, utom D :s
ovannämnda »Minnen», P. von Ehrenheims
inträdestal i Sv. akad. (i »Sv. akad:s handl.
ifrån år 1886», 12, 1898). (V. S-g.)
De Geer [do jä’r], Otto Wilhelm, frih.,
riksråd (1710—69), sonsons son till
köpmannen Louis D.; jfr släktöversikten. Ingick 1732
vid Livgardet och var några år i utländsk
krigstjänst. Som avgjord hatt var D.
krigs-ivrare, slöt sig på riddarhuset vid riksdagen
1738—39 till C. O. Lagercrantz och deltog
i holsteinska partiets intriger i
vinterkvarteren i Finland 1742. 1749 blev han
överstelöjtnant vid Dalregementet, närmade sig efter
tronskiftet 1751 hovet, blev genom gifte stor
godsägare i Finland och 1757 landshövding i
Kymmenegårds län. D. var vid riksdagen
1765—66 lika ytterligt mössa, som han förut
varit hatt. I sekreta utskottet yrkade han,
att nio av hattarnas riksråd skulle avsättas.
Efter hattregeringens fall blev D. 1765
riksråd och 1766 frih. D. af T e r v i k. Som
riksråd spelade han mindre roll men var en
stridbar partiman. Efter Adolf Fredriks
tronavsägelse dec. 1768 motsatte han sig
hårdnackat riksdagens sammankallande. D. var
högmodig, despotisk och lidelsefull samt ej
alldeles oegennyttig; han anses som riksråd
ha uppburit en stor engelsk pension. L. S.*
De Geer [do jä’r], Robert Wilhelm,
greve, finländsk ämbetsman (1750—1820), son
till friherre O. W. D. Tjänade under G. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
