Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Degerfors (socken och tingslag i Västerbotten) - Degerfors (järnverk i Värmland) - Degerhamn - Degerselet - Degerö - De Goeje, Michael Jan - Dégoût - Degoutte, Jean Marie Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Degerfors—Degoutte
626
Utsikt över Degerfors järnverk.
skogs- och hagmark. Huvudnäringar jordbruk
och skogshantering; kronoparkerna upptaga
betydande arealer (54,734 har), av
trävarubolagen inneha Sandviks ångsågs-a.-b. och
Holm-sunds a.-b. stora jordbruksfastigheter. Genom
socknen går stambanan genom övre
Norrland. Från Hällnäs station utgår tvärbanan
till Lycksele. Vid D. kyrkby Vindelns
stations- och handelsort, som jämte kyrkbyn
bildar Vindelns municipalsamhälle (se d. o.; 705
inv. 1926) med Vindelns folkhögskola och
lantmannaskola. Vid Hällnäs Västerbottens läns
centralsanatorium. Socknen D. tillhör D.
fögderi, Västerbottens södra domsaga samt
Västerbottens södra kontrakt av Luleå stift. Ämsele
bildar eget kyrkobokföringsdistrikt (1,526 inv.).
Litt.: A. Hjelmérus, »Till Västerbottens läns
historia och beskrivning», h. 3, D. (1914).
Degerfors, järnverk i s. ö. Värmland,
Degerfors socken, Karlskoga härad, Örebro län, vid
Letälven. Ägare Strömsnäs järnverks-a.-b.
Sammanlagt fastighetsvärde 4,987,000 kr., därav
jordbruksfastighet 381,000 kr. Omfattar
betydande bruksanläggningar på ö. sidan älven
nära Degerfors station (Nordvästra
stambanan) jämte lantegendom (2,000 har);
disponentbostad Strömsnäs herrgård på en udde i
Letälven. Bruket omfattar 2 masugnar, 4
martinugnar, valsverk, gjuterier, mek.
verkstad, manufakturverk, pressverk för grovplåt,
spik- och fjäderfabrik m. m. Ärligt tillv.-värde
8 mill. kr., 1,000 arbetare. Vid D. funnos
tidigare två bruk, Nedre och Övre Degerfors,
anlagda på 1650- och 1660-talet genom
borgmästaren i Kristinehamn, Jörgen Camitz.
Bruken tillhörde släkten Camitz i 200 år och
kommo genom olika mellanhänder 1870 och
1871 till D. a.-b. samt 1886 till nuv. ägare.
Degerhamn, lastageplats och .
industrisamhälle på s. Öland vid Kalmarsund, S.
Möckle-by socken (omkr. 700 inv.), Ölands bästa
och djupaste hamn, betydande sjöfart. Stora
kalkstens- och skifferfyndigheter, sedan
gammalt föremål för industriell exploatering:
Lo
vers alunbruk, grundat 1723, Ölands alunbruk,
grundat 1803 av landshövding Axel
Adler-sparre; bägge nedlades vid slutet av
1800-talet och inköptes av Ölands cement-a.-b.,
vilket bolag äger stora anläggningar:
cementfabrik, kalkbruk, masugn m. m. och en egen
stor kraftstation (omkr. 200 arb.); in- och
utgående fartyg 1925 omkr. 50,000 reg.-ton.
Degerselet, sjö i Råneå socken, Norrbottens
kustland, genomfluten av Råne älv, 15 kvkm,
23 m ö. h. Utmed sydsidan av sjön framgår
statsbanan Boden—Haparanda (hållplats D.).
Degerö, ö och villasamhälle strax ö. om
Helsingfors. Här brötos fordom silverförande
blyglans och järnmalm.
De Goeje [do kö’je], Michael Jan,
holländsk orientalist (1836—1909); prof, vid
Lei-dens univ., en av sin tids förnämsta
auktoriteter på den arabiska filologiens område.
Bland hans många editioner av arabiska
författare, mönster av noggrannhet och lärdom,
märkas »Edrlsi, Description de FAfrique et de
1’Espagne» (tills, m. R. Dozy, 1866),
»Biblio-theca geographorum arabicorum» (8 bd, 1870
—94; bd 3 i 2:a uppl. 1906) och »Ibn
Qo-taiba. Liber poesis et poetarum» (1904).
Tills, m. flera andra orientalister utgav han
»Tabari, Annales» (15 bd, 1879—1901),
innehållande islams historia från äldsta tider till
år 915. K. V. Z. (P.L.)
Dégoüt [dego’], fr., avsmak, vedervilja.
Degoutte [døgo’t],
Jean Marie
Jose p h, fransk general
(f. 1866). Ingick vid
infanteriet, blev strax
efter utbrottet av
världskriget stabschef
vid 4 :e armékåren,
febr. 1916 stabschef vid
4 :e armén och mars s.
å. brigadgeneral. Aug.
1916 blev han chef för
marockanska
fördel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
