Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deland, släkt - Deland, Charlotte, f. De Broen - Deland, Fredrik - Deland, Louis Joseph Marie - Deland, Pierre Joseph - Delane, John Thadeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Deland, Ch—Delane
660
släkt, bland vars medl. flera (se nedan)
vunnit namn i svensk teaterhistoria.
Deland [fr. delä’, sv. døla’n], Charlotte,
f. D e B r o e n, skådespelerska (1807—64).
Debuterade 1831 vid styvfaderns (Svanbergs)
sällskap på Djurgårdsteatern, gifte sig s. å.
med P. J. D. (se d. o.)
och spelade vid hans
sällskap till 1861. Var
anställd vid Kungl.
teatern 1861—64. Bland
hennes roller märkas
Pariserpojken,
Preciösa, Griselda, Césarine i
»Kotteriet», Ratibor i
»Herman von Unna»,
lady Tartuffe,
barones-san de Vaubert i
»Fröken de la Seiglière»,
generalskan i »Mor
och son» samt överstinnan Hjelm i »Efter
femtio år»» Hon var en utomordentligt mångsidig
karaktärsskådespelerska, djup i uppfattningen,
sann och levande i framställningen. Högst
nådde hon liksom sin man i komedien. G.K-g.
Deland [fr. dolä’, sv. dela’rj], Fredrik,
skådespelare (1812—94), bror till P. J. D. och
brorson till L. J. M. D. Var som pojke anställd
i det kungliga köket, började sin teaterbana
1830 vid Svanbergska
sällskapet, som han
tillhörde till 1835, då
han övergick till
broderns och Torsslows
sällskap och med dem
uppträdde på
Djurgårdsteatern, där han
grundläde sitt rykte
och vann sin
popularitet. D. ledde 1843—48
eget sällskap i svenska
landsorten och Finland
och spelade med detta
på Djurgårdsteatern somrarna 1844—48,
varefter han drog sig tillbaka till sin egendom i
Uppland. Han beträdde snart åter scenen och
gav upprepade gästspel i Sverige, Norge och
Finland till 1886. Vid Nya (Svenska) teatern i
Stockholm var D. fästad från dess invigning
1875 till 1879, de båda sista åren som fru
Stjernströms hjälp i ledningen. Bland D:s roller
märkas Pariserpojken, Jakob och längre fram
Per klockare i »Erasmus Montanus», Filman
i »Järnbäraren», Magister Bläckstadius,
Kon-jander i »Hittebarnet», Job Kurk i »Rika
morbror», Polykarpus i »Kronofogdarne»,
Orfeus i »Orfeus i underjorden», konsul Evje
i »Redaktören» och Pipping i »Sodom och
Gomorrha». — Skarp iakttagelse och humor
i uppfattningen, älskvärd godmodighet, äkta
mänsklighet och överlägsen teknisk
skicklighet i framställningen utmärkte D:s konst.
Framför allt snusförnuft, inbilskhet och
pö-seri funno i honom en lika obarmhärtig som
befriande komisk tecknare på scenen. D.
var en av sin tids allra populäraste
skådespelare. G. K-g.
Deland [fr. dolä’, sv. dola’n], Louis J
o-seph Marie, skådespelare och
balettmästare (1772—1823). Anställd vid Kungl.
teaterns balett, först som barn och efter studier
i Paris 1803 som andre och 1809 som förste
balettmästare. D. vann särskilt som komisk
skådespelare, även i sångspelet, berömmelse
för sina framställningar av dumheten och
enfalden. Bland hans roller må nämnas Jabal
i »Juden», Niklas i »Tanddoktorn», Räfklo i
»Målaren och modellerna» och Pierrot i »Den
talande tavlan». . G. K-g.
Deland [fr. dolä’, sv. dola’n], Pierre J
o-s e p h, skådespelare och teaterledare (1805—
62), bror till F. D. Efter att ha tjänstgjort
först som bruksbokhållare och sedan som
underofficer vid Svea garde
anställdes D. 1822 vid
Svanbergs
landsorts-sällskap, gifte sig 1831
med dennes styvdotter
Charlotte De Broen (se
Deland, Ch.) och blev
fader till Betty
Alm-löf (se d. o.). Han
övertog sällskapet 1833,
bereste svenska
landsorten och Finland til)
1861, 1835—37 i
kompaniskap med O. U.
Torsslow (se d. o.), ledde somrarna 1835—43 och
1849—61 Djurgårdsteatern och var 1861—62
anställd vid Kungl. teatern. D. stiftade 1857
Dramatiska och musikaliska artisternas
pen-sionsförening, efter honom populärt kallad
Delandska kassan. — D. gav en god repertoar,
där den högre komedien, hans eget fält, intog
hedersrummet, och bidrog till att i alla
avseenden höja landsortsteaterns anseende. Hans
framställningar (Gaspard i »Debutanten och
hennes far», Magnus Drakenhjelm i »Efter
femtio år», Styx i »Orfeus i underjorden» m.
fl.) präglades av robust humor, naturlighet
och liv, originalitet i uppfattningen, kvickhet
och skärpa i repliken. G. K-g.
Delane [diléi’n], J o h n Th ad e u s, engelsk
tidningsman (1817—79). Kom vid unga år
jämte sin far, en
irländsk advokat, i
för-bihdelse med Times’
ägare, John Walter d.
ä., vilken omkr. 1832
gjorde fadern till
tidningsföretagets kassadirektör och med
denne avtalade om sonens
uppfostran till
tidningsman. Efter
studier i Oxford inträdde
D. i Times’ redaktion
1840 och utsågs redan
1841 till huvudredaktör (efter Th. Barnes).
Denna post innehade han till nov. 1877, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
