- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
663-664

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Rey, Jakobus Herklaas - De la Rive, Auguste Arthur - Delaroche, Hippolyte (Paul) - Delarue-Mardrus, Lucie - Delary - Delator - Delaunay, Charles Eugène - Delaunay, Élie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

De la Rive—Delaunay, É.

664

område utgjordes av v. Transvaal, där han
länge med framgång lyckades hålla den
brittiska ockupationshären stången. D. deltog 1902
i fredsförhandlingarna och undertecknade 31
maj överenskommelsen i Vereeniging. Hösten
s. å. företog han jämte Botha och De Wet
en resa till Europa för att insamla medel till
genom kriget utarmade boerfamiljer. D.
valdes 1907 till led. av Transvaals parlament och
1910 till led. av Sydafrikansk., unionens senat.
Han uppges efter världskrigets utbrott 1914
ha ämnat sluta sig till den av Maritz började
resningen mot det brittiska väldet. 15 sept.
s. å. blev han skjuten av en vaktpost nära
Johannesburg, då han färdades i en automobil,
som ej stannade vid postens anrop. V. S-g.

De la Rive [de la ri’v], Auguste
Arthur, schweizisk fysiker (1801—73), prof, i
Genève. Offentliggjorde sin upptäckt av
elektriska ljusbågen 1820, ett år före Davy,
och lade 1836 den första experimentella
grunden till galvanoplastiken.

Delaroche [delarå’J], Hippolyte,
kallad Paul D., fransk målare (1797—1856).
Var elev av Gros och vann redan på
1820-talet stort anseende genom sina historiska
bilder: »Jeanne d’Arc i
fängelset» och
»Drottning Elisabets av
England död» (Louvre),
vilka följdes av en
mängd skildringar av
tilldragelser ur
Frankrikes och Englands
historia — däribland
»Kung Edvards söner,
som fängslade invänta
mördarnas ankomst»
(Louvre), »Hertigens
av Guise mord»,
slut

ligen även »Marie Antoinette i fängelset»,
»Napoleon i Fontainebleau 1814» m. fl. Han
fyllde allmänhetens begär efter spännande

»Kung Edvards söner, som fängslade invänta
mördarnas ankomst.» Målning av H. Delaroche. I
Louvremuseet.

framställningar ur kända personers levnad,
gav med stor skicklighet och ytterst
noggranna förberedande studier intresseväckande
historiska illustrationer, »utnyttjade
historiens dramatiska resurser». Han blev
grund-läggare av det historiemåleri, som växte fram
i Belgien (Gallait m. fl.) och i Tyskland
(Pi-loty). Hans mest omfattande verk är
»Hemi-cykeln» i École des beaux-arts, en
väggmålning, som i ett 70-tal figurer söker ge en
överblick över konsten under olika tider. D.
målade även porträtt samt ett fåtal
religiösa bilder, bland de senare den i
avbildningar mycket spridda »Martyren» (en ung
dränkt flicka, flytande på vattnet, vari
glorian, som svävar över hennes huvud,
avspeglar sig). G-g N.

Delarue-Mardrus [delary’-mardry’s], Lucie,
fransk författarinna (f. 1880 3/u), g. m.
Parisläkaren J. C. Mardrus. Fru D. debuterade
med lidelsefull kärlekslyrik i dekadent
raffinerad stil, vari den normandiska hembygdens
natur fick tjäna som staffage för att slutligen
bli huvudsak i hennes diktning. Hon har
kallats en nordisk madame de Noailles. Samma
»feminina romantik» utmärker hennes
prosaberättelser, av vilka de bästa behandla
personliga ungdomsupplevelser i födelsestaden,
den livliga sjöstaden Honfleur. Nämnas må
»Six petites filles» (1909) och »Ex-voto» samt
»Le pain blanc» (»Lyckans dagar», 1926), som
dramatiskt skildrar en modern ung fransk
flickas smärtsamma kontakt med det
verkliga livet efter avslutad klosteruppfostran.
Jfr Ch. Maurras, »Le romantisme féminin»
(1905). Kj.S-g.

Delary, sulfatfabrik i Göteryds socken, s.
v. Småland, Sunnerbo härad, vid Helgeån.
Tillhör Strömsnäs bruks a.-b. Industribana till
Strömsnäs bruk (se d. o.). Tax.-värde 1,000,000
kr., årlig produktion omkr. 12,000 ton,
tillv.-värde 2,400,000 kr. (1925), 110 arb. Var urspr.
ett i början av 1700-talet anlagt järnbruk,
vilket 1871 omvandlades till cellulosafabrik.

Delätor, lat., angivare; hos forntidens
romare en (ofta yrkesmässig) anklagare vid
brott, särskilt i fråga om
majestätsförbrytelser mot kejsaren och i syfte att skörda vinst
genom angivelsen. H. Sgn.

Delaunay [dølånä’], Charles Eugène,
fransk astronom (1816—72), prof, i högre
mekanik vid École polytechnique och vid
Sor-bonne; från 1870 chef för observatoriet i
Paris. D:s främsta arbete är hans beräkning
av månens bana (»Théorie de la lune», 2 dir,
1860—67). Led. av sv. Vet.-akad. 1871.

Delaunay [delånä’], É 1 i e, fransk målare
(1828—91), elev av H. Flandrin och École des
beaux-arts, efter studier i Rom verksam i
Paris. Liksom P. Baudry var D. djupt
påverkad av italienskt högrenässansmåleri,
målade bibliska och historiska bilder av stark
dramatisk hållning och koloristisk känsla.
Han utförde även porträtt och dekorativa
målningar i Stora operan. Representerad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free