Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delaunay, Élie - Delaunay, Louis Arsène - De Laval, Karl Gustaf Patrik - De la Vallée, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Delaunay, L. A.—De la Vallée, J.
666
Luxembourgmuseet, även med överlägset
tecknade studier. G-g N.
Delaunay [dolånä’], Louis Arsène, fransk
skådespelare (1826—1903). Var 1848—87
anställd vid Théåtre frangais, från 1850 som
socie-tär. D. var den typiske förste älskaren, kanske
den mest fulländade den berömda scenen ägt,
lika lycklig i klassisk som i modern repertoar,
i poetiskt svärmeri och i muntert överdåd och
med ungdomens heliga eld lika flammande
ännu i ålderns år. Bland D:s roller märkes,
utom hela raden av Molières och Marivaux’
älskare, särskilt hans Mussetgalleri: Fortunio
i »Ljusstaken», Perdican i »Lek ej med
kärleken», Valentin i »Osvuret är bäst» o. a.
Vidare må nämnas Hernani, Télémaque i
»Ulys-ses» och Arthur i »Giboyers son». D:s
»Souvenirs» utgåvos 1901. G. K-g.
De LavaT [da-; sv. uttal dö’laval] el. de
Laval, Karl Gustaf Patrik,
uppfinnare (1845 9/5—1913 2/2). Föddes i Orsa socken
i Dalarna och tillhörde en gammal, från
Frankrike 1622 inflyttad, i Sverige 1646 adlad
militärsläkt. D. utexaminerades 1866 från dåv.
Teknologiska institutet, bedrev
naturvetenskapliga studier i Uppsala från 1867 och
promoverades där 1872 till fil. dr, varefter han trädde
i industriell tjänst, först hos Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. vid svavelsyrefabriken
och kopparextraktionsverket i Falun. Snart
började D. ägna sig h. o. h. åt
uppfinnarverksamhet och kunde redan 1878—79 uttaga de
grundläggande patenten för den uppfinning,
som först fäste den allmänna
uppmärksamheten på hans begåvning, näml, en kontinuerligt
arbetande mjölkskumningsmaskin, den s. k.
De Lavalska separatorn (se Centrifug).
För tillverkning av denna maskin bildades
a.-b. Separator, som sedermera utvecklade sig
till en världsomfattande storindustri med
huvudsäte i Stockholm. Efter en del
uppfinningar och initiativ i samband med
separatortillverkningen (om hans »laktator» se
Mjölkningsmaskiner) vände D. sin
uppmärksamhet mot ångtekniken och konstruerade en
ångturbin, som fick synnerligen stor
framgång och vars tillverkning upptogs av
det för ändamålet 1892 bildade a.-b. De Lavals
ångturbin med verkstäder vid Nacka nära
Stockholm. Efter att ha anlagt en fabrik för
elektriska glödlampor och båglampor i
Stockholm ägnade sig D. mot slutet av 1890-talet
åt omfattande tekniska projekt, som bl. a.
avsågo utvecklingen av en
malmförädlingsindustri i största skala, grundad på Sveriges
naturliga tillgångar på malm, vattenkraft och
bränsle. I samband därmed uppgjorde D.
planer på att utnyttja vattenkraften vid
Trollhättan och grundade i sådant syfte 1898
Trollhättans elektriska kraft-a.-b. Dessa planer
korsades emellertid av statens anspråk på
vattenrätt där och kunde icke förverkligas.
Ej heller malmförädlingsprojekten hunno till
utförande, med undantag av en elektrisk
zink-smältningsmetod, som en tid försöktes vid
Sala. Under senare delen av sitt liv arbetade
D. ivrigt på att utarbeta fabriksmässiga
metoder för framställning av torvbränsle, dock utan
slutlig framgång. D., som i politiken var
protektionistisk högerman, var led. av riksdagens
Andra kammare 1888—90 (för Stockholm) och
av Första kammaren 1893—1902 (för
Kopparbergs län). Han blev 1886 led. av Vet.-akad.,
vars stora guldmedalj han erhöll 1902.
D:s uppfinningar utmärka sig för en
säregen genialitet och mångsidighet. Hans
rikedom på nya uppslag inom de mest skilda
områden var förvånande, och ehuru många av
hans idéer ej blevo utförda i praktiken, visar
dock den tekniska utvecklingen, att D.
fram-bragt mycket av bestående värde och i
åtskilliga fall, långt före sin tid, funnit riktiga
vägar, som sedermera av andra följts med
goda resultat. Visst är, att D. genom val av
arbetsområden och orädda initiativ givit
anledning till betydande industriella och
tekniska framgångar. Hans verksamhet
präglades i hög grad av en osjälvisk strävan att
gagna sitt fosterlands allmänna ekonomiska
utveckling. — D:s porträtt återges på
vid-stående plansch. G. H-r.
De la Vallée [de la vale’], Jean,
fransksvensk arkitekt (1620—96), son till S. D.
Inflyttade tills, m. fadern till Sverige och fick
trol. av honom sin första undervisning i
byggnadskonsten. Efter studier i Frankrike och
Italien återkom D. 1650, fick s. å. i uppdrag
att utföra en triumfport till drottningens
kröning och blev 1651 kungl. arkitekt med
uppsikt över kronans byggnadsverksamhet. Han
uppgjorde ritningar till ombyggnad av
Stockholms slott (se d. o.), vilka icke kommo till
utförande, byggde Katarina och Hedvig
Eleonora kyrkor (se dessa ord) i Stockholm
(grundlagda 1656 och 1658) och anlitades mycket av
medlemmar av den svenska högadeln, särskilt
M. G. De la Gardie (se d. o., sp. 651). För
denne ombyggde han Ekholmen, Karlberg,
Drottningholm och Vänngarn samt nybyggde
Höjentorp, Käggleholm, Mariendal och
gravkoret vid Veckholms kyrka; vidare byggde
han för G. Bonde Bondeska palatset i
Stockholm (sedermera rådhus 1732—1915) och för
K. G. Wrangel Wrangelska palatset (se d. o.)
på Riddarholmen. Han uppgjorde även av N.
Tessin d. ä. sedan omarbetade ritningar till
Skoklosters slott; dessutom byggde han Ebba
Brahes palats i Stockholm (nu inbyggt i huset
Götgatan 16) m. m. 1656 blev han arkitekt
för riddarhuset (se d. o.), som han fullbordade.
— D :s arkitektur har en relativt originell
karaktär; den är grundad på Palladios
klassicism men starkt modifierad av franska och
holländska förebilder och genomarbetad med
fantasirik och orädd smak. Kännetecknande
drag äro de ofta rikt utbildade yttertaken,
de genomgående pilastrarna i fasaderna och
de tunga, kraftfulla proportionerna.
D. verkade även som ämbetsman, blev 1665
kommissarie i Generalkommerskollegium, 1671
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
