Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Vallée, Jean - De la Vallée, Marin - De la Vallée, Siméon - Delaware - Delawarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
De la Vallée, M__Delawarer
668
ekonomiborgmästare och preses i Ämbets- och
byggnadskollegiet samt var 1680—86 därjämte
hov- och stadsarkitekt. Bland 1600-talets
svenska arkitekter står han i främsta rummet
efter Tessinarna. — Litt.: G. Upmark, »Svensk
byggnadskonst» (1904); A. Hahr, »Konst och
konstnärer vid M. G. De la Gardies hof»
(1905). (H. W-n.)
De la Vallée [do la vale’], Marin, fransk
arkitekt (omkr. 1575—1655). Fullbordade 1608
Hotel de ville i Paris, som börjat byggas 1533,
och biträdde S. de Brosse (se d. o.) vid
uppförandet av Palais de Luxembourg. (H. W-n.)
De la Vallée [de la vale’], S i m é o n, fransk
arkitekt (d. 1642), son till M. D. Efter
vidsträckta studieresor, som även förde honom
till orienten, återkom D. till Frankrike 1633,
blev arkitekt hos prinsen av Oranien,
arvståthållaren Fredrik Henrik, nämnes 1637 i
Sverige och blev »kongl. majestäts
architec-teur» 1639. Han utförde ritningar till
riddar-huset (se d. o.), vilka emellertid icke blevo
följda. D. dräptes på Stortorget i Stockholm
av överste Erik Oxenstierna under en tvist.
Delaware [de’lo<yäø]. 1. Flod i ö. U. S. A.,
580 km lång; flodområde 29,400 kvkm.
Upprinner på v. sluttningen av Catskillbergen (i
staten New York). D. genombryter Kittatinny
mountains i det ståtliga, av 400 m höga
klippväggar omgivna D. water gap och därefter
under forsar och fall flera andra kedjor. Från
Wilmington vidgar sig D. till en bred,
tratt-formad mynning, 90 km lång, 50 km bred,
som småningom övergår till D. bay mellan
Kap May i n. och Kap Henlopen i s. Vid Kap
Henlopen har iordningställts en isfri hamn
om 9 m djup. D. är till vikens inre del (Reedy
island) 580 km lång och segelbar för 1,5 m
djupgående fartyg till Trenton samt även för
oceanångare om högst 8 m djupgående till
Filadelfia. En 99 km lång kanal följer floden
upp till Easton; andra kanaler förena D. med
Raritan bay och Hudsonfloden. — Sitt namn
har D. efter lord De la Warr (se d. o.).
2. Stat i U. S. A., den näst minsta till
arealen och till rangen den första, enär den
först av staterna (1787) antog
unionsförfatt-ningen. D. upptager n. ö. delen av
Delaware-halvön mellan Chesapeakeviken och
Delaware-viken. Se kartan vid art. Mar yland. Arealen
är 6,138 kvkm, därav land 5,089 kvkm. D. är
i allm. ett slättland. Kusten är sumpig, låg
och utan hamnar. I n. består marken av tung
lera, som utgör en ypperlig vetejord, södern
är sandig och rik på saltträsk, bl. a. det 20
km långa Cypress swamp. — Klimatet är milt
med en januaritemp. av 0 till + 2° C, en
juli-temp. av 24—25° och en årsmedeltemp. av 11
—13°. Nederbörden överstiger 1,000 mm.
Folkmängden uppgick 1920 till 223,003 (44
pers, på kvkm land), varav 54,2 % bodde i
städerna (48 % 1910). Bland städerna
dominerar Wilmington (110,168 inv.), medan
huvudstaden, Dover (4,042 inv.), är obetydlig.
1925 beräknades folkmängden till 235,000.
1920 funnos 30,335 negrer (13,6 %). Bland
de 19,810 utlandsfödda voro italienare,
polacker och irländare talrikast. De svenskföddas
antal var 316.
Av arealen äro 52 % odlade, över 20 % äro
skogklädda. Den odlade arealen minskades med
9 % 1910—20. Huvudsäde är majs och
därnäst vete. Arealerna för hö och foder äro
betydande. Batater odlas lika mycket som
potatis. D. är en stor producent av tomater
(10,000 har), jordgubbar, äpplen och persikor.
D.-halvön är ett stort köks- och
fruktträd-gårdsdistrikt med konservfabriker vid varje
station. Kreatursstocken räknade 1920 omkr.
30,800 hästar, 9,800 åsnor och mulåsnor,
47,300 nötkreatur, 3,200 får och 41,000 svin.
Fisket, särskilt av ostron, växer i betydelse.
1919 omfattade industrien 668 anläggningar
med 29,035 arb. och ett tillv.-värde av 165
mill. doll. el., med avdrag för råvarorna, 79,6
mill. doll. Viktigast äro läder-, stickeri- och
konserveringsfabrikerna. — Järnvägarnas
längd var 539 km 1923.
Guvernören och senaten väljas för 4 år,
representanterna för 2 år direkt av de
val-berättigade. Till unionskongressen sänder D.
1 representant och 2 senatorer. — D. fick sin
första uppodling av svenskar, vilka där 1638
anlade en koloni, Nya Sverige (se d. o.).
1655 måste kolonien avträdas till holländska
västindiska kompaniet, som i sin tur sålde
kolonien till staden Amsterdam. Denna ägde
den under namnet Nya Amstel till 1664,
då den på samma gång som Nya Nederland
erövrades av engelsmännen och förlänades åt
hertigen av York. 1673 kom D. för en kort
tid åter under holländskt välde men
återlämnades till England genom fördraget i
West-minster 1674 och förlänades då åter åt
hertigen av York. 1682 lyckades William Penn
förvärva D. och införlivade det med sin koloni
Pennsylvania för att skaffa denna förbindelse
med havet. D. bevarade emellertid alltid en
viss självständighet, fick 1691 egen
lagstiftande församling och en viceguvernör,
erkändes 1703 som självständig koloni men fortfor
att ha samme guvernör som Pennsylvania. D.
deltog i kongressen i New York 1765, fick sin
första konstitution 1776, och s. å.
undertecknade dess representanter
oavhängighetsför-klaringen. Det deltog på nordstaternas sida
i inbördeskriget 1861—65 och hör till de
»osäkra» staterna, men vid dè senaste
presidentvalen ha republikanerna haft majoritet.
Om författningen (av 1897) se Amerikas
förenta stater, sp. 806. Senaten har 17
medl., representanternas hus 35. (H. N-n.)
Delawarer, eng. Delawares [deTemäez], till
algonkinindianerna hörande stammar, som
bebodde Delawares dalgång samt nuv. New
Jersey, där huvudstammen lenni lenapé bodde,
och nedre Hudson river, där de genom
Coo-pers romaner kända mohikanerna bodde. Av
kvarlevande d. bo inemot 200 i Oklahoma
och några hundra på spridda ställen i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
