Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dennert, Eberhard - Dennewitz - Denominativ - Den redliges bok - Densimeter - Densograf - Den stora försoningsdagen - Dent - Dental - Dentalium - Dentaria - Dent du Midi - Dente, Josef Gottlieb - Dentikel - Dentilabial - Dentin - Dentipalatal - Dentist - Dentition - D’Entrecasteaux, Joseph Antoine de Bruni - D’Entrecasteauxöarna - Denudation - Denuntiant, Denunciant - Denuntiation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Dennewitz—Denuntiation
732
än ej alltid så lycklig förkämpe för en
försoning mellan naturvetenskap och gudstro.
Stiftade 1907 Keplerförbundet som en
kamporganisation emot det tyska Monistförbundet.
Har utom naturvetenskapliga arbeten
författat många apologetiska skrifter, av vilka ett
par översatts till svenska. M. Pf.
De’nnewitz, by i preuss. prov. Brandenburg,
25 km n. ö. om Wittenberg. Där utkämpades
6 sept. 1813 ett slag mellan nordarmén under
kronprinsen Karl Johan och franska
Berlin-armén under marskalk Ney. Nordarmén var
så grupperad, att den på lämpligt sätt kunde
möta franska arméns väntade framryckning
i varje riktning. Slaget slutade med seger
för nordarmén. Å dennas sida bars stridens
tunga huvudsaki. av de preuss. kårerna
Tau-entzien och Bülow. Särskilt den sistnämnda
höljde sig med ovansklig ära. Men två
svenska batterier, Mühlenfels och Schoultz,
bidrogo verksamt till övervinnande av slagets
kris ävensom vid förföljandet. I detta deltogo
ock med framgång ryskt kavalleri och
artilleri. Inträffandet av svenska och ryska
kårerna på slagfältet verkade medelbart till
fransmännens återtåg, vilket för dem
medförde en förlust av 13,000—14,000 man fångar
och en mängd artillerimateriel. I döda, sårade
och saknade förlorade franska armén omkr.
9,000 man. På preussarnas sida täckte 10,500
man stridsfältet. Slaget vid D. korsade
Na-poleons planer och beredde hans operationer
ett synnerligen stort avbräck. L. T-n.
Denominatlv (av lat. de, av, och nömen, se
d. o.), ord, avlett av ett nomen, t. ex. käring
(av karl}, konstra (av konster}.
Den redliges bok, en gammal samling
israelitiska sånger, som bl. a. innehöll sången
om Josuas seger vid Gibeon (Jos. 10: 12 ff.)
samt Davids dödssång över Saul och Jonatan
(2 Sam. 1: 18—27). S. H-r.
Densimèter (av lat. de’nsus, tät, och grek.
metréi’n, mäta), täthetsmätare, ett slags
areometer.
Densogräf (av lat. de’nsus, tät, och grek.
gra’fein, skriva), av E. Goldberg konstruerat
instrument för att mäta tätheten el.
svärt-ningen hos fotografiska plåtar och papper
och registrera deras gradations- el.
svärtnings-kurva. J. H-g.
Den stora försoningsdagen, se
Försoningsdagen, Den stora.
Dent [dä], fr., tand. Ingår i namn på
spetsiga bergstoppar inom delar av Alperna och
Jura med fransktalande befolkning. Ex.: D.
du Midi.
Dental (av lat. dens, tand), »tandljud»,
bildat med tungspetsen mot övertänderna, t. ex.
t. — 2. Hörande till tänderna.
Dentäliüm, se Tandsnäckor.
Dentäria, se Tandrotsört.
Dent du Midi [dä’ dy midi’], bergstopp i
Chablaisalperna, n. v. om Rhönekröken vid
Martigny, i schweiz. kant. Valais; 3,260 m
ö. h. På motsatta sidan Rhone ligger Dent
de Morcles, 2,973 m ö. h.
Dente, Josef Gottlieb, musiker (1838
—1905). Uppträdde redan på 1850-talet på
konserter i Stockholm och anlitades ofta
vid kammarmusikaftnar. Han anställdes vid
Kungl. teatern 1861, var förste kapellmästare
där 1879—85 samt lärare i komposition och
instrumentation vid Musikkonservatoriet 1882
—1903; ledde symfonikonserterna och
Musikföreningens konserter flera säsonger. Som
kompositör framträdde han bl. a. med
operetten »I Marocko» (Dramatiska teatern 1866),
en symfoni i d moll, en violinkonsert, en
konsertuvertyr samt flera sånghäften. T. N.
DentFkel, en inuti tandpulpan (se Tänder)
nybildad hårdsubstans av växlande struktur.
Dentilabiäl (av lat. dens, tand, och la’bium,
läpp), språkljud, bildat med underläppen mot
övre tandraden, t. ex. f och v.
Dentln, tandbenet, se Tände r.
Dentipalatäl (av lat. dens, tand, och
palä-tum, gom), se Dorsoalveolar.
Denti’st (fr. dentiste}, vanligt namn på
tandläkare i Sverige fram emot mitten av
1800-talet. Numera missbrukas det ofta av
dem, som olagligt utöva tandläkaryrket.
Dentitiön, lat. (av dens, tand),
tandutväx-ning. Jfr Tänder.
D’Entrecasteaux [dätrekastå’], J o s e p h
Antoine de Brun i, fransk amiral och
upptäcktsresande (1739—93). Var 1787—89
guvernör på Ile de France (nu Mauritius) och
ledde 1791—93 en expedition till Söderhavet
för att uppsöka La Pérouse. Härvid
undersökte han bl. a. sydvästkusten av Australien,
Tasmanien och Nya Kaledonien. Efter hans död
måste hans följeslagare ge sig åt holländarna.
D’Entrecasteauxöarna [dätrekastå’-], britt,
ögrupp n om s. ö. spetsen av Nya Guinea,
räknas administrativt till Papuaterritoriet;
3,145 kvkm, omkr. 13,000 inv., papuaer.
Gruppen omfattar tre huvudöar och är bergig och
skogrik. Upptäcktes 1792 av franske amiralen
D’Entrecasteaux (se d. o.).
Denudatiön (av lat. denudäre, blotta),
bortförandet av ytliga delar av bergarter el.
jordlager, så att förut täckta lager blottas.
Urspr. har man under d. inbegripit den
förstörande och blottläggande verkan av olika
agentier, sålunda abrasionen av
havsvågorna, deflationen av vinden, e
rosi on en av det rinnande vattnet och e x
a-rationen av glaciär isen. I senare tider har
man inskränkt begreppet d. till det rinnande
vattnets verkan och särskilt till det slutliga
resultatet av erosionens samverkan med
för-vittringen. — Verb: D e n u d é r a. K. A. G.
Denuntia’nt, D e n u n c i a’n t (av lat.
de-nunciäre, förkunna), angivare, anklagare
(vanl. med bibetydelsen: med dåliga
bevekel-segrunder, hämnd-, skade- el.
vinningslystnad el. dyl.). — Verb: Denuntièra.
Denuntiation (lat. denuntiätio}, angivelse
(vanl. med föraktlig bibetydelse).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
