Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Denikin, Anton Ivanovitj - Denis, Ernest - Denis, Maurice - Denislü - Denitrera - Denitrifikation - Denizli, Denislü - Denner, Balthasar - Dennert, Eberhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Denis—Dennert
730
»Vingården.» Målning av Maurice Denis.
generalerna Alexejev och
Kornilov i deras arbete
på att bilda en frivillig
armé för att bekämpa
bolsjevikerna. Efter
Kor-nilovs död mars 1918 blev
D. den frivilliga arméns
befälhavare, medan
Alexejev var ledare av rörelsen
i dess helhet. D. satte sig
i förbindelse med
Krass-nov, Donkosackernas
het-man, drev undan den röda
armén och besatte en stor
del av s. Ryssland. Efter
Alexejevs död okt. 1918
övertog D. ledningen. Han
framförde sin anfallsfront
i riktning mot Moskva och
hoppades kunna samverka
med amiral Koltjak, som
framryckte från Sibirien.
Men då denne lidit ett all-
varligt nederlag nov. 1919 och D. ej lyckats
bringa ordning i det område han besatt,
nödgades han retirera, varvid hans armé i början
av 1920 råkade i upplösning. Han
överlämnade mars 1920 befälet till general Wrangel
och begav sig till England. D. skrev »The
russian turmoil» (1922), en skildring av kriget
på östfronten och revolutionen 1917. M.B-dt.
Denis [deni’], E r n e s t, fransk historiker
(1849—1921), från 1890 prof, i historia vid
Sorbonne. Efter en värdefull doktorsavh.,
»Jean Huss et la guerre des hussites» (1878),
ägnade sig D. särskilt
åt Böhmens historia,
skrev bl. a. »La
Bo-héme depuis la
Mon-tagne-Blanche» (2 bd,
1902—03) men
behandlade även
Tysklands nyare historia,
bl. a. i »La fondation
de 1’empire allem and
1852—1871» (1906).
Han intresserade sig
mycket för de slaviska folken, särskilt
tjeckerna, och grundade under världskriget
tidskrifterna La Nation Tchèque och Le Monde
Slave. D. verkade även i den franska
propagandans tjänst och skrev bl. a. (tills, m.
E. Durkheim) »Qui a voulu la guerre?» (1915;
sv. övers, s. å.). (A. A-t.)
Denis [deni’], M a u r i c e, fransk målare
(f. 1870). Är inom Frankrikes samtida
måleri en av representanterna för den
idealiserande riktningen. Han var en av de första
symbolisterna, sökte naivitet och behag,
dekorativ hållning och färgernas melodiska
samklang. I uttryckssättet var han närmast
påverkad av Seurats prickmaner, behandlade
med förkärlek sådana ämnen som »Det
katolska mysteriet», »Den heliga jungfruns besök
i en flickskola», »Barnen hälsa den lille
Je
sus», utförde därjämte dekorativa pannåer
med framställningar av månaderna,
sånggudinnorna och Psykes historia. På senare tid
har han även utfört plafonder och plastiska
reliefer (»Dansen», »Dramat» m. fl. i Théätre
des Champs-Élysées i Paris). Under inflytande
av italienska 1400-talsmålare (Fra Angelico,
Luini) har han sökt ren, behagfull stil och
klara, ljusa, milda harmonier i rosa, orange,
himlens blå och liljans vita färg. Han prisas
för sina figurers oskuldsfulla behag och även
för »formgivningens älskliga tafatthet»; har
dock ej undgått att ibland verka preciös och
sötaktig. Bland hans verk äro glasmålningar,
tapeter, litografier och illustrationer till
Thomas a Kempis, Fioretti m. fl. Han är även
konstförfattare. — Monogr. av Desfossès och
Mithouard (1903). G-g N.
Denislü, turkisk stad, se D e n i z 1 i.
Denitréra är antingen att ur en
nitroför-ening eller ett nitrat avspjälka nitro- el.
nitratgruppen eller att ur en fysikalisk
blandning, som innehåller syreföreningar av kväve,
borttaga dessa. I. B.
Denitrifikatiön, se Salpeterbakterier.
Denizli, Denislü, stad i s. v. Turkiet, på
nordsluttningen av Baba dag (2,370 m ö. h.),
190 km ö. s. ö. om Smyrna; mer än 20,000
inv. Bibana till Meanderdalbanan. I
närheten ruinerna av staden Laodikeia (se d. o.j.
De’nner, Balthasar, tysk
porträttmålare och miniatyrist (1685—1749). D.
utbildade sig vid akademien i Berlin, vann hastigt
anseende och hade från början av 1710-talet
stadig och lönande sysselsättning vid talrika
tyska furstehov samt vid hoven i Danmark,
England och Holland. Hans porträtt äro
oftast ytterligt minutiöst utförda,
genomarbetade in i de minsta detaljer men föga
karak-tärsfulla. H. W-n.
De’nnert, Eberhard, tysk naturforskare
(f. 1861), titulärprofessor, en outtröttlig, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
