Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deputation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Deputation
744
inom stånden borde helst ske genom
elektorer; detta valsätt utbildades först på
riddar-huset samt infördes i borgarståndet 1734, i
prästeståndet 1755 och i bondeståndet 1765.
I varje d. skulle adeln ha dubbelt så många
led. som vart och ett av de andra stånden;
omröstning inom d. skedde efter stånd.
Vid varje riksdag skulle tillsättas en
»d. till riksdagsärendenas åtskiljande», vanl.
kallad urskillningsdeputationen,
samt en »d. över expeditionerna», e x p e d
i-tionsdeputationen. Den förra skulle
bl. a. pröva om inkommande memorial,
skrifter o. s. v. vore riksdagssaker el. ej, den
senare skulle jämka och överse ständernas
beslut, innan de justerades, och sedan
expediera dem. Många andra d. tillsattes
emellertid och blevo faktiskt ständiga, ehuru de
ej nämndes i R. O. De voro följande:
Allmänna besvärsdeputationen
(fr. o. m. riksdagen 1726—27) ; uppsatte
förslag till resolutioner å ständernas allmänna
besvär.
Bergsdeputationen (fr. o. m.
riksdagen 1723), se Utskott.
Handels- och
manufakturdepu-tationen tillsattes som sekret d. vid
riksdagen 1738—39 med anledning av en tvist
om handelsärendenas fördelning mellan
sekreta utskottet och kammar-, ekonomi- och
kommersdeputationen; den bestod då av led.
från båda dessa korporationer. Då
»sekretessen» 1765 började inskränkas, upphörde denna
d. att vara sekret, och vid frihetstidens tre
sista riksdagar valdes dess led. av ståndens
elektorer. Den var vanl. delad i ett
handels-utskott (företrädesvis för handeln på
utlandet) och ett manufakturutskott. Jfr S. Bergh,
»Handels- och manufakturdeputationens
uppkomst och sammansättning» (i »Hist. studier.
Festskrift tillägnad C. G. Malmström», 1897).
Justitiedeputationen (fr. o. m.
riksdagen 1720), för lagstiftningsärenden,
granskning av rådsprotokoll i justitieärenden
(sedan 1738), beredning av enskildas besvär
hos ständerna över justitierevisionens
domar m. m.
Kammar-ekonomi- och
kommersdeputationen, så kallad fr. o. m.
riksdagen 1731; hette 1726—27
ekonomi-och kommersdeputationen och
uppkom då genom sammanslagning av en
kommers,- (från 1720) och en
kammar-ekonomide-putation (från 1723). Den var i regel delad
i ett kammar-ekonomi-, ett kommers-, ett
förordnings- och ett räkenskapsutskott, vilka
blevo självständiga d. vid riksdagen 1771—
72. Till denna d. hörde bl. a. ärenden om
kammarverket, lantbruk, städerna och
in-rikeshandeln, skogsväsen m. m.
Lant- och s j öm i 1 i t ie - eko no m
i-deputationen, sammanslagen 1726—27 av
en »krigsdeputation» och en
»amiralitetsdepu-tation» (båda vid 1723 års riksdag). Den
brukade vara delad i ett lant- och ett sjöutskott
och behandlade sådana försvarsfrågor, som ej
ansågos böra hemlighållas (de hemliga gingo
till sekreta utskottets defensionsdeputation).
Protokollsdeputationen (från 1734
alla riksdagar utom 1742—43) granskade
hovrätters, kollegiers, konsistoriers, sedermera
även flera andra myndigheters protokoll.
Sekreta deputationen (fr. o. m.
riksdagen 1723) granskade rådsprotokollen
men lämnade 1726 utrikesprotokollen åt
sekreta utskottet och 1738 protokollen i
justitieärenden åt justitiedeputationen. Denna d.
behandlade även klagomål över
tjänstetillsättningar.
Tulldeputationen (fr. o. m. 1723).
Vid ett flertal riksdagar förekom en b
e-villnings- (el. kontributions-)
deputation. Bevillningsärenden behandlades
även av sekreta utskottet el. av stora sekreta
deputationen. Litt.: N. Bergsten,
»Bevillningsutskott vid frihetstidens riksdagar» (1906). —
Stora (el. större) sekreta
deputationen bestod av sekreta utskottet,
förstärkt med 25 bönder el. med sekreta
deputationen. Sådan förstärkning anlitades, när
man ville ge de från sekreta utskottet
utestängda bönderna del av något i detta
behandlat viktigare ärende.
Stånden valde ibland tillfälliga d.,
t. ex. en sekret d. 1720 om tronjpmbytet m. m.,
en placeringsdeputation 1723 om efter kriget
hemkomna officerares placering, en
ecklesiastik d. vid riksdagen 1726—27 (jfr Hj.
Nordin, »De ecklesiastika d. under Fredrik I:s
regering», 1895) m. fl. För upprätthållande
av förbindelser mellan stånden inbördes och
med regeringen tillsattes ideligen smärre d.
Termen d. bibehölls ända till 1900 för de
ståndens och kamrarnas delegerade, som hos K.
m:t begärde utnämnande av talmän.
Sekreta utskottet utsåg en mängd egna d.
Bland dem märkas
bankodeputatio-n e n (vid alla riksdagar),
defensionsde-putationen (från 1726—27; 1723 tillsatt
av stånden efter utskottets förslag), mindre
sekreta deputationen för behandling
av utrikesärenden, fr. o. m. riksdagen 1726—
27 även för granskning av rådets
utrikes-protokoll, och en statsdeputation (från
1726—27; förut andra namn) för ärenden om
statsverket. Tid efter annan utsåg sekreta
utskottet mera tillfälliga d., t. ex. en m y n
t-deputation (mest på 1730-talet;
myntfrågor gingo oftast till bankodeputationen).
Ständernas mellan riksdagarna fungerande
kommittéer kallades omväxlande »kontor»,
»kommissioner» och »deputationer». Bland
dem märkas ecklesiastika
deputationen för kyrkolagens omarbetning 1723
—31 (jfr Hj. Nordins ovan citerade avh.),
slottsbyggnadsdeputationen 1727
—66 och hospitalsdeputationen 1756
—66 (för uppsikt över barnhus och hospital).
Om den på Karl XII:s tid inrättade u p
p-handlingsdeputationen se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
