Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Depression - Depressionsmätare - Depressionsvinkel - Depretis, Agostino - Deprez, Marcel - Deprez-d’Arsonval-instrument - Deprimera - De profundis - Depsider - Deptford - Deputation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Depressionsmätare—Deputation
742
med föregående period. Man skiljer mellan
akuta kriser, kännetecknade av stora firmors
våldsamma fall o. dyl., samt mera
långvariga d., då den allmänna livaktigheten är
ringa men utan sådana katastrofer. Se
Konjunktur, Pris och Prisindex. (-1m-)
5. Landområde, beläget under havsytans
nivå. Kaspiska havet med angränsande delar
av stäpperna i n. (mer än 700,000 kvkm) är
störst av dylika d.; dess yta ligger 26 m u. h.,
dess botten når 1,124 m u. h. Den djupaste
d. är Syriska sänkan, med Jordandalen och
Döda havet, vars yta ligger 394 m u. h. Andra
d. finnas i Nordafrika (sjottområdet;
Assal-sjön, —’174 m), Asien (Han-hai, —110 m
och —220 m), Nordamerika (Coloradoöknen,
— 85 m), Australien (Eyresjön, —11,5 m). De
äro belägna inom torra områden, där
avdunst-ningen ofta är större än nederbörden. Vid
havskusterna ligga flerstädes
kustdepressioner, såsom i Nederländerna, där */* av landet
ligger under havsytan och genom dammar
måste skyddas mot havet.
Kryptodepressio-ner äro sjöbäcken, vilkas yta ligger ovan
havsytan men vilkas botten når under denna,
som Mälaren, Vänern, Vättern (yta 88 m ö. h.,
djup 120 m, bottnen belägen 32 m u. h.). O. Sjn.
6. Fordom använd metod för operation av
grå starr. Den består i att den grumlade
linsen trycke^ ned medelst en i ögat införd
nål, varigenom pupillen blir fri. Kombinerad
med en stjälpning av linsen, så att dennas
främre yta efter nedtryckningen vetter uppåt,
kallas operationen reklination. (K. G. P-n.)
Depressionsmätare, se
Avståndsmät-n i n g, sp. 616.
Depressionsvinkel, äldre krigsvetenskaplig
benämning på den vinkel ett eldvapens
kärn-linje bildar med horisontalplanet, då vapnet
riktas nedåt. Jfr Skjutvinkel. G. af W-dt.
Depre’tis, A g o s t i n o, italiensk statsman
(1813 31/i—8 7 28/7). Var född i Piemonte, blev
tidigt advokat, slöt sig till italienska
frihetsrörelsen och invaldes 1848 i Sardiniens parlament.
1860 sändes D. av
Ca-vour till Sicilien för
att utverka öns
omedelbara anslutning till
Italien, utnämndes
visserligen av Garibaldi
till öns prodiktator
men misslyckades i sin
mission och nedlade
sept. s. å. sitt ämbete.
Tian var mars 1862—
febr. 1863 minister för
offentliga arbeten i
Ratazzis kabinett, juni
1866—febr. 1867 marinminister och febr.—
april 1867 finansminister under Ricasoli.
Efter Ratazzis död (1873) blev D. vänsterns
ledare och var mars 1876—mars 1878
konseljpresident och finansminister i Italiens
första vänsterministär. Han störtades av Cairoli,
efterträdde dec. 1878 denne, störtades ånyo
av Cairoli juli 1879 men inträdde nov. s. å.
i dennes ministär som inrikesminister, blev
maj 1881 konseljpresident och lyckades hålla
sig kvar vid makten till sin död. Sitt
kabinett ombildade han fyra gånger och regerade
än med högerns stöd, än med vänsterns
(»tras-formismo»). Under sin sista ministär
genomdrev D. en omfattande rösträttsutvidgning
och byggde järnvägar. Han inledde den
italienska kolonialpolitiken i Afrika (ockupation
av Massaua m. m.) och lämnade vid sin död,
trots betungande indirekta skafter,
statsfinanserna i ett dåligt skick. — Litt.: D:s
»Discorsi parlamentari» (8 bd, 1888—92); L.
Breganze, »A. D. ed i suoi tempi» (1894).
Deprez [dopre’], Marcel, fransk ingenjör,
elektrotekniker (1843—1918). Fick sin
fackutbildning vid École des mines och blev 1890
prof, i elektroteknik vid Conservatoire des
arts et métiers i Paris. D. är mest bekant
som en av föregångsmännen i fråga om
kraftöverföring på stora avstånd medelst elektrisk
ström av hög spänning. Hans lyckade försök
1885—86 att överföra omkr. 100 hkr från Creil
till Paris (56 km) väckte på sin tid stor
uppmärksamhet. G. H-r.
Deprez-d’Arsonval-instrument [-[dopre’-dar-sävaT],-] {+[dopre’-dar-
sävaT],+} ett slags mätare av elektriska
strömmar. Se Elektriska mätinstrument.
Deprimera (av lat. depri’mere), nedstämma,
göra betryckt. Jfr Depression.
De profu’ndis, lat., »ur djupen», början av
den 130 :e (i Vulgata den 129 :e) psalmen i
Psaltaren, vilken psalm i den katolska
liturgien finner rik användning och flitigt tagits
till motiv för musikalisk komposition.
Depslder, esterartade derivat av
fenolkar-bonsyror, d. v. s. organiska ämnen, som
innehålla både fenol- och karboxylgrupper. De
stå i nära släktskap med de naturliga
garvämnena. I. B.
Deptford [de’tfed], stadsdel i London, på s.
stranden av Thames, ovanför Greenwich;
112,500 inv. (1921). Slakthus (Foreign cattle
market, för all utländsk import) på det forna
kungl. skeppsvarvets plats och
centralstation för Londons belysning.
Maskinverkstäder.
Deputation (mlat. deputätio, av lat.
depu-täre, avskilja; jfr Utskott). 1. Samling av
ombud för en större grupp personer (t. ex.
pe-titionerande, lyckönskande, strejkande o. s. v.).
2. Utskott; särskilt det allmännast
förekommande namnet på svenska riksdagsutskott
under frihetstiden. Den förut för dylika valda
rådplägande och ärendena beredande
församlingar vanliga benämningen, utskott,
bibehölls även under frihetstiden, dels om det
största och viktigaste utskottet, s e k r e t a
utskottet (se d. o.), déls om
underavdelningar inom deputationerna (motsv. nuv.
statsutskottets »avdelningar»). — Närmare
bestämmelser om frihetstidens d. meddelades
först i 1723 års R. O. De kunde väljas dels
av stånden, dels av sekreta utskottet. Valen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
