Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Derivata - Derivation - Derivera - Derketo - Derma - Dermalgi - Dermanyssus - Dermaptera - Dermatisk - Dermatit - Dermatochelys - Dermatografi - Dermatol - Dermatolog - Dermatologi - Dermatomykoser - Dermestes - Dermochelys, Lädersköldpadda - Dermografi el. Dermatografi - Dermoidcystor - Dermoplastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Derivation—Dermoplastik
754
i vissa fall mot ett gränsvärde
= tg Q, där 0 är den geometriska tangentens
i punkten P lutningsvinkel mot zc-axeln. Detta
gränsvärde, som alltså är funktionens
tillväxtförhållande i punkten P, kallas
funktionens derivata i punkten P. Den matematiska
operation, varigenom detta gränsvärde fås,
kallas att d e r i v e r a funktionen. När
punkten P förflyttar sig, varierar d. och är alltså
själv en funktion av x. Denna kan i sin
tur ha en d., som sålunda blir andra d. till den
ursprungliga funktionen, etc. Man finner
omedelbart av figuren, att när funktionskurvan
stiger, är d. eller tg © positiv, och när den
faller, är den negativ. När d. är noll, har
man alltså en maximum- el. minimumpunkt.
— För d. nyttjas vanl. någon av
beteckning-d fix) , d y .
arna y’, f’(x), ■ el. -— Om funktionen m-
d x dx
nehåller flera oberoende variabler, tages d.
med avseende på en av dessa och benämnes
då partiell. Som synes står d. i intimt
samband med tangenten till en kurva, och
det var också i egenskap härav, som den
systematiskt infördes i vetenskapen samtidigt av
Newton och Leibniz. Särskilt i ett arbete
av den senare, publicerat i Acta eruditorum
1684, vill man se det historiska ursprunget
till d. och dess kalkyler, såsom dessa sedan
utvecklat sig. T. B.
Derivation, avledning, härledning; äldre
namn på avdrift (se d. o. 1).
Derivèra (av lat. deriväre), avleda, härleda;
även beteckning för en matematisk operation;
se vidare Derivat a.
De’rketo, en syrisk gudinna, även kallad
Atargatis (grek. Astarte; se d. o.). Hennes
sinnligt extatiska kult skildras i en skrift, som
går under Lukianos’ namn (»Om den syriska
gudinnan»). D. är romantiskt behandlad i C.
J. L. Almquists »Semiramis». M. Pn N-n.
Deima, grek., hud.
Dermalgi (av grek. de’rma, hud, och a’lgos,
smärta), hudsmärtor.
Dermany’ssus, se Fågelkvalster.
Derma’ptera, se Tvestjärtar.
Dermätisk, vidkommande huden.
Dermatlt, inflammation i huden.
Dermato’chelys, dets. som Dermo’chelys.
Dermatografi, se Dermografi.
Dermatöl, basiskt vismutsalt av gallussyra,
framställes genom omsättning av vismutnitrat
med gallussyra. D. är olösligt i vatten,
alkohol och eter. Nyttjas på grund av torkande
förmåga och icke retande egenskaper enbart
el. i blandningar för läkning av yttre sår
och hudutslag samt invärtes som medel mot
diarré. E-tN-n.
Dermatolög (av grek. de’rma, hud, och
lo’gos, lära), specialist på hudsjukdomar. Den
vanliga förekomsten av hudförändringar i
samband med veneriska sjukdomar har gjort,
att i de flesta länder specialiteten utvidgats
till bådadera. — Internationella d.-kongresser
ha hållits sedan 1889. (E. L-g.)
Dermatologl, läran om hudens egenskaper
och vård; (oftast) läran om hudsjukdomar.
Dermatomyköser, svampsjukdomar i huden.
Derme’stes, se Fläskänger. •
Dermo’chelys, Lädersköldpadda, se
Sköldpaddor.
Dermografi el. Dermatografi (av grek.
de’rma, hud, och gra’féin, skriva), ökning av
de vasomotoriska hudreflexerna, som ger sig
tillkänna genom ökat blodtillflöde och därmed
rodnad vid beröring av huden. E.L-g.
Dermoldcystor (av grek. de’rma, hud, och
ky’ste, svulst), under huden belägna, ärt- till
manshuvudstora ihåliga tumörer, cystor (se
Cysta), vilkas vägg består av mer el.
mindre fullständigt utbildad hud med hornlagret
inåt hålrummet. I somliga fall består väggen
i en sådan cysta av endast ett tunt
hornlager och ett tunt underhuds-(bindvävs-)skikt,
men i andra återfinnas alla den fullt
utbildade hudens lager och organ, ss. svett- och
talgkörtlar, hår, naglar o. s. v. Flertalet d.
utvecklas ur under fosterlivet lösryckta och
under den yttre huden innestängda bitar av
embryonal hud, och de träffas därför mest på
sådana ställen, där huden under fosterlivet
inbuktas i fåror, d. v. s. i närheten av de
normala kroppsmynningarna och på halsen,
motsv. de under tidigt fosterstadium även hos
människan uppträdande gälspringorna. Ett
annat slags d. förekomma i äggstockar och
ovarier, där deras uppkomst förklaras därav,
att en obefruktad könscell — som dock
innehåller anlag till alla kroppsdelar — av okänd
anledning börjar utveckla sig på ett sätt,
som till en viss grad motsvarar den befruktade
äggcellens utveckling till ett foster. Därvid
kan så att säga ett stycke av vilket organ
som helst utbildas, men särskilt ofta
uppkomma just d. I väggen på en så utbildad
cysta förekommer ej sällan ett stycke ben,
ett stycke tarm, lunga o. s. v., vilket däremot
ej kan inträffa vid det förstnämnda slaget
av d. G. F-r.*
Dermoplastik (av grek. de’rma, hud, och
pla’sséin, bilda). 1. Den del av den plastiska
kirurgien, som söker bota huddefekter genom
överflyttning av hud från annat håll. Se
Plastisk operation. — 2. Uppstoppning
av djurhudar (se Uppstoppning). E.L-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
