Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Desmarées, Georg - Desmares, Christine Antoinette Charlotte - Desmarets, Nicolas - Desmarres, Louis Auguste - Desmeknopp - Desmeros - De Smet de Naeyer, Paul - Desmidiaceae - Desmin - Desmodium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Desmares—Desmodium
788
flyttad fransman. Kom 1710 i lära hos sin
frände Martin van Mijtens, i vars hus han
bodde, tills han 1724 lämnade landet. Efter
uppehåll i Amsterdam, Nürnberg, München,
Venezia, Rom och Augsburg bosatte sig D.
1730 i München och övergick till katolicismen.
Med stor framgång fortsatte han sin
verksamhet som porträttör, alltjämt bosatt där med
undantag för de tillfällen, då han av
världsliga och andliga furstar kallades till andra
orter för att utöva sin konst; så vistades han
1735—49 och 1753—54 i Bonn hos kurfursten
av Köln, 1752 i Kassel, 1763 hos furstbiskopen
av Würzburg och 1767 hos kurfursten av
Mainz. D. var högt ansedd och fick, utom
frikostiga belöningar, titeln av kurfurstligt råd.
I svenska samlingar finnas av D:s
målningar huvudsaki. sådana, som utförts före
hans avflyttning från landet. Ofta förekomma
porträtt av unga, förnäma damer, vilka fängsla
genom intagande kvinnlighet; därjämte
finnas några karaktärsfulla mansporträtt.
Nästan alla ha en barock bredd i utförandet; ett
undantag härifrån är det märkliga porträttet
av amiralskan Appelbom (1723) i
Nationalmuseum, en strängt och energiskt tecknad
bild med mörk och spartansk färg. — I
Tyskland utvecklade D. en mera schvungfull och
pompös stil med glansfull kolorit, festligt
fladdrande linjeföring och kraftiga ljuseffekter;
ett gott prov på denna art är porträttet av
Johan Arckenholtz (avbildat vid d. o.) i
Uppsala univ:s samling, målat 1753. H. W-n.
Desmares [demä’r], Christine A n t o
i-nette Charlotte, fransk skådespelerska
(1682—1753). D. efterträdde 1699 sin faster
Marie de Champmeslé (se d. o.) vid Théätre
frangais och intog snart hennes rangställning
som tragedienn men vann sina framgångar
lika mycket inom komedien. D. förenade
lyckligt känslans värme med en sprudlande
livsglädje. Bland hennes roller märkas Electra,
Athalie, Semiramis och Colette i »Trois
cou-sines». D. drog sig redan 1721 tillbaka. G. K-g.
Desmarets [demare’], N i c o 1 a s, fransk
finansminister (1648—1721). Anställdes av sin
morbror Colbert i finansförvaltningen, fick
avsked vid dennes död (1683), blev 1703
medhjälpare till dåv. finansministern Chamillart
och 1708 dennes efterträdare. Finansläget var
då mycket svårt, men D. lyckades genom lån
och nya skatter, från vilka ej heller de
privilegierade klasserna gingo fria, skaffa Ludvig
XIV pengar att föra spanska tronföljdskriget
till slut. Vid konungens död (Ü15) störtades
D. och försvarade därpå i ett memorial till
regenten sin finanspolitik.
Desmarres [demä’r], Louis August e,
fransk ögonläkare (1810—82). Studerade i
Paris, där han 1839 blev med. dr, var flera år
klinikchef hos Sichel, öppnade 1841 egen
privatklinik i Paris och utövade där en
betydelsefull lärarverksamhet. Hans förnämsta
arbete är »Traité théorique et pratique des
maladies des yeux» (1847). J. Wk.*
De’smeknopp, Ado’xa, växtsläkte med ej fullt
säker ställning, vanl. placerat som en
särskild familj,
Adox-aceae, i närheten
av Caprifoliaceae.
Enda arten i
Europa är Adoxa
mo-schatellina, en i
lundar växande,
omkr. 1 drn hög.
vårblommande fler
årig ört med
fjäl-lig rotstock och
dubbelt trefingrade
blad. Blommorna
äro ljusgröna, med
fin myskdoft, och
sitta fem
tillsammans i ett huvud;
toppblomman har
4-taligt,
sidoblommorna däremot
5-taligt hylle. G. M-e.
De’smeros, se
Malva.
De Smet de Naeyer [do smä’t do nä’jor],
Paul, greve (från 1900), belgisk statsman
(1843—1913). Var stor fabriksägare, när han
1886 invaldes i representanternas kammare.
Han vann där snart en inflytelserik ställning
inom det klerikala partiet, blev 1894
finansminister samt var ministerpresident 1896—
jan. 1899 och aug. 1899—1907, andra gången
därjämte finans- och arbetsminister. D.
skapade Zeebrugges hamn och förbättrade
Ant-werpens. 1910 avgick han som deputerad men
invaldes strax därpå i senaten.
Desmidiäceae, se Grönalger.
Desmin, se Z e o 1 i t e r.
Desmödium, artrikt, huvudsaki. tropiskt
släkte bland baljväxterna (underfam.
Papilionatae), utmärkt genom ledbalja och
vanl. av endast tre småblad bildade
sammansatta blad. I varmare länder odlas några arter
som prydnadsväxter. I Sverige odlas i
växthus D. gyrans (se bild sp. 789), en liten
halvbuske från Ostindien, vars småblad förete
egendomliga rörelser. Uddbladet visar vanliga
sömnrörelser och ställer sig om dagen
vinkelrätt mot de infallande ljusstrålarna; om
natten hänger det rakt ned. De båda små
sidobladen förete däremot autonoma rörelser
och svänga, oberoende av belysningen,
oupphörligt så, att spetsen beskriver en liten ellips.
Uppstigningen sker vanl. ryckvis, den högsta
och den lägsta punkten i banan passeras
långsamt, ofta med en paus i rörelsen,
nedstigandet förlöper däremot hastigt. Vanl. befinner
sig det ena småbladets spets i det nedersta
läget, då det andras befinner sig i det översta.
Snabbast försiggår rörelsen vid en temp.
mellan 30° och 35° C, då hela varvet kan
till-ryggaläggas på knappt en minut. Sjunker
temperaturen, blir rörelsen långsammare, och
under 22° C avstannar den h. o. h. G. M-e.
Desmeknopp, Adoxa
moseha-tellina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
