Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Despenser, släkt - Desperado - Desperat - Despériers el. Des Périers, Bonaventure - Desportes, François - Desportes, Philippe - Despot - Despoti - Despotism el. Despoti - Despoto dag el. Despoto planina - Despréaux, Nicolas Boileau - Desprès, Suzanne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Desperado—Desprès
792
Hans son H u g h le D., kallad den äldre D.
(1262—1326), blev under Edvard II jämte sin
son Hugh ledare av hovpartiet, försvarade 1308
kungagunstlingen Piers Gaveston mot
baronerna och fick efter dennes död, jämte sonen,
oinskränkt inflytande över den svage
konungen. De båda D. missbrukade sin
ställning till godtycke och utpressningar, blevo
därför allmänt hatade och dömdes, efter ett
mot dem av baronerna 1321 fört krig, av
parlamentet till landsförvisning. De
återkallades redan 1322 av konungen och voro ånyo
allrådande till 1326, då drottning Isabella
samlade en här mot dem. Den äldre D.
inneslöts i Bristol, måste okt. s. å. kapitulera
och blev omedelbart därpå hängd som
förrädare. Sonen Hugh le D., kallad den
yngre D. (d. 1326), hade genom en godstvist
givit närmaste anledningen till baronernas
resning 1321, slog sig under landsflykten på
kaperi, återkom med fadern till makten 1322,
togs under inbördeskriget 1326 till fånga av
drottningens trupper, dömdes till döden som
förrädare och avrättades i nov. 1326. V. S-g.
Despera’do (plur. -os), eg. förtvivlad;
revolutionär, som ställer sig utom lagarna.
Desperat (lat. desperätus), förtvivlad,
ursinnig, bragt till det yttersta. —
Desperation, förtvivlan; ursinne.
Despériers el. Des Périers [deperie’],
Bonaventure, fransk skriftställare (omkr.
1498—1544). Deltog jämte Calvin i
Olive-tanus’ franska bibelöversättningsarbete och
tillhörde den litterära kretsen kring
Margareta av Navarra. Mest känd är D. som
förf, av »Cymbalum mundi» (1538), fyra
dialoger, fulla av skepticism och sarkasmer över
de religiösa tingen, vilka väckte lika stor
anstöt hos reformerta och katoliker. Monogr. av
Chenevière (1886) och P. A. Becker (1924).
Desportes [depå’rt], Frangois, fransk
målare (1661—1743). Var elev av en flamsk
målare, Nicasius, och av akad. i Paris,
verksam där efter ett års vistelse i Polen,
blev ansedd och eftersökt. Hans område var
jaktstycken — även porträtt av jägare i
landskap —, hundar och andra djur, villebråd,
frukter, stilleben — skickligt och elegant
sa-longsmålen. Gott representerad i Louvre.
C. G. Tessin inköpte i Paris för Lovisa
Ulrikas räkning fem målningar (hund på
fasanjakt, harar i frihet och tre »frukoststycken»),
som nu finnas i Nationalmuseum. G-g N.
Desportes [depå’rt], P h i 1 i p p e, fransk
skald (1546—1606). D. framlevde sitt liv som
bortskämd kungagunstling vid Karl IX :s,
Henrik III :s och Henrik IV :s hov, vars små
och stora händelser han besjöng i spirituella
tillfällighetsvers. Så tillvida kan han sägas
fortsätta Marots lätta visdiktning och bilda
en övergång till 1600- och 1700-talets
populära »poésie fugitive». Han var dessutom
Ronsardskolans närmaste efterföljare i fransk
lyrik ehuru med en dragning åt preciös
förkonstling, som starkt utvecklats under en
längre ungdomsvistelse i Rom och som
sedermera utsatte honom för Malherbes beska
kritik. Han odlade framför allt sonetten och
elegien, obesvärat brandskattande sina italienska
förebilder. Jfr inledningen till A. Michiels
uppl. av D:s skrifter (1858). Kj.S-g.
Despot (grek. despo’tes), urspr. en slavs,
herre; envåldshärskare, förtryckare. — Adj.t
Despötisk. — I östromerska riket var d.
under medeltiden titel för vasallfurstar, och
denna titel bibehölls för dem i de fall, då.
deras styrelseområden (d e s p o t i e r el.
despot a te i) vid rikets upplösning blevo
faktiskt självständiga (t. ex. Epirus och Cypern).
D. brukades länge även som titel för ortodoxa
biskopar i Turkiet.
Despoti. 1. Se Despotism. — 2. (Även
Despota t.) Se Despot.
DespotFsm (grek. despo’teza) el. Despot i
kallas vanl. det slags monarkiska statsform,
vari monarken härskar obunden av alla lagar.
Denna styrelseform var rådande i forntidens
stora monarkier och är det ännu i flertalet
österländska. Upplyst d. kallar man dessa
härskares makt, då de under 1700-talet
bemödade sig att genom sprängande av sociala
skiljemurar, lättande av bördor och
befordrande av materiell förkovran förbättra sina
undersåtars ställning men ej ville släppa
något av sin politiska makt ifrån sig, enligt
principen »allt för folket, intet genom folket».
— Ordet d. betecknar inom statsvetenskapen
en av lagen obunden och den personliga
friheten kränkande styrelsemakt i varje
statsform (jfr Diktatur). Som d. betecknas
även förtryck, hänsynslöst godtycke,
egenmäktighet inom det enskilda livet.
De’spoto dag el. D e’sp o t o p 1 an i na’,
»prästberget», bulg. namn på Rhodope (se
d. o.) på Balkanhalvön.
Despréaux [depreå’], N i c o*l a s B o i 1 e a u,
se Bo i leau-Despr éaux.
Desprès [deprä’], Josquin, se Josquin
des P r e z.
Desprès [deprä’], Suzanne, fransk
skådespelerska (f. 1874). Debuterade på Théätre de
1’Oeuvre i Paris 1894, gifte sig strax därpå
med teaterns direktör, Lugné-Poe (se d. o.j,
spelade hos honom till 1898 och genomgick
samtidigt konservatoriet. D. har sedan spelat
på olika teatrar i Paris, mest på Théätre
An-toine, 1902 även på Théätre frangais, men
allt som oftast återvänt till 1’Oeuvre, i vars
turnéer runt Europa och till Sydamerika hon
flitigt deltagit. I Stockholm uppträdde fru
D. senast 1925. Bland hennes roller märkes
främst hennes Ibsengalleri, bl. a. Asta i »Lille
Eyolf», Solveig och senare Aase i »Peer Gynt»,
Svanhild i »Kärlekens komedi» och Hilde i
»Byggmästar Solness», vidare Phèdre, Yanetta
i »La robe rouge», Marie i »La fille sauvage»,
Silvia i »Gioconda», Nastja i »Natthärbärget»,
Elektra (Hoffmannsthal), mrs Warren i »Mrs
Warrens yrke» och Hamlet. — D:s konst
ut-märkes av intelligent uppfattning och
psyko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
